Problem/Bakgrund: Upplevelsen av ett neurotiskt beteende är ett psykologiskt fenomen och ofta är det den psykologiska vetenskapen som forskar inom ämnet. Vad som inte får förringas är att konstruktionen av neuros innefattar sociologiska och socialpsykologiska orsaker. En individs personlighetstruktur formas i interaktionen med kulturen och det är i detta möte som neurosen har sin grund. Religionen har stor betydelse i hur individer socialiseras. Fara uppkommer när neurotiska och auktoritära personlighetsstrukturer legitimerar destruktiva handlingar genom sin självutnämnda "gudomliga position", tolkning av troslära och samtidigt stöds av en organisation som möjliggör detta. Det kan få fruktansvärda konsekvenser om ledarens övertygelser står i stor motsättning till det övriga samhällets moraliska värdegrund. Därmed är det viktigt för religionssociologin att bearbeta fenomenet neuros genom att förstå dess orsaker och vad det kan resultera i.
Syfte: Denna teoretiska uppsats har till syfte att med psykoanalytisk teori sociologiskt förklara uppkomsten av neurotiskt tillstånd. Jag har använt psykoanalytisk personlighetsstruktur som i interaktion med kulturen visar hur neurotism växer fram. Objektrelationernas betydelse för personlighetsstrukturen kommer att belysas och hur personlighetsstrukturens uppbyggnad är intressant i religiösa sammanhang. I ett verkligt exempel med pastor Helge Fossmo kommer jag att exemplifiera hur Helges personlighetsstruktur växte fram i interaktion med kulturen och hur sedan ett neurotiskt beteende triggades i en religiös omgivning som möjliggjorde det.
Slutsats/resultat: Religionen insocialiserar moral och skuldkänslor i människan och försöker genom sublimering begränsa våra individuella drifter och begär, vilket leder till att vi följer religionens riktlinjer. På detta sätt har många människor aldrig möjlighet att helt få utlopp för egna begär. Skulle den religiösa individen bryta mot dessa insocialiserade normer, regler och moraliska föreskrifter, tenderar detta att leda till neurotiskt tillstånd. Detsamma gäller för individer som aldrig får utlopp för sina begär, utan hela tiden leds av den insocialiserade moralen. Emellertid är det inte alla människor som socialiseras med överjag och försvarsmekansismer som står i samklang med kulturens riktlinjer. Dessa individer tenderar att endast känna obehag av tanken på att bli upptäckta av myndigheterna, inte moraliskt för vad deras brott åstadkommit. De här personerna gestaltas ofta som kriminella eller sinnessjuka och kan upplevas inneha destruktiva neurotiska beteenden. Auktoritära religiösa ledare som innehar denna...
