Bakgrund och problem: Den ökade fokuseringen kring miljömässiga och sociala frågor
under de senaste decennierna har medfört ökade krav på företagen att ta ansvar för sin
påverkan på omvärlden. För att bemöta kraven var företagen tidigare tvungna att utveckla
egna metoder för att redovisa sina ansträngningar inom CSR- området. Detta medförde
dock svårigheter för intressenter att göra jämförelser mellan företag, då företagen
använde sig av olika metoder och redovisade i olika omfattning. Av denna anledning har
ett antal organisationer utvecklat riktlinjer för hur företag skall sköta sina etiska
åtaganden och avspegla detta i redovisningen. I takt med att företagen börjat använda sig
av sådana regelverk ökar intressenternas behov av att veta i hur hög grad företag som
påstår sig redovisa enligt dessa regelverk verkligen uppfyller de redovisningsmässiga
kraven som ställs av de regelverken. I denna uppsats har vi valt att granska i hur stor
utsträckning de 10 Svenska börsnoterade företag som påstår sig använda regelverket GRI,
följer dess riktlinjer, hur väl de lever upp till deras principer, var eventuella brister finns,
varför de existerar och vad det kan få för konsekvenser.
Syfte: För att fastställa i hur stor utsträckning de frivilliga regelverken garanterar läsaren
att företagens hållbarhetsredovisning till fullo motsvarar de krav som ställs på dem
undersöks hur väl de företag som påstår sig redovisa enligt GRI:s riktlinjer verkligen
lever upp till deras principer.
Avgränsningar: Den här uppsatsen begränsar sig till företag som använder sig av GRI:s
riktlinjer. Vidare är den begränsad till de tio svenska börsnoterade företag som
rapporterar enligt GRI:s riktlinjer.
Metod: Fem företags hållbarhetsrapporter har undersökts utifrån en kvalitativ ansats. Det
som granskats är hur många av GRI:s riktlinjer och indikatorer som de redogjort för.
Resultaten har sedan kvantifierats, varefter slutsatser har dragits över målpopulationen.
Resultat och slutsatser: Det finns stora skillnader i hur stor utsträckning de undersökta
företagen uppfyller GRI:s principer och redovisar deras riktlinjer/indikatorer. Sämst
efterlevnad har principerna om fullständighet, inkluderade, relevans och neutralitet.
Några av anledningarna till detta är att företagsledningen och ägarna kan ha olika mål
samt att självreglering utan sanktioner inte sällan får sämre efterlevnad än lagreglering.
Tillsammans med att de flesta företag inte uppger på vilket sätt de använder sig av GRI:s
riktlinjer leder detta till att den status som borde medfölja en rapport upprättad efter dessa
III
inte uppnås. Detta innebär att finansieringskostnaderna riskerar att bli högre för de
företag som jobbar aktivt med CSR- frågor och presenterar en bra hållbarhetsredovisning,
än de annars skulle ha varit. Många företag kommer i så fall att sluta använda GRI:s
riktlinjer och...
