Musikbranschen står idag inför ett stort förändringstryck då den verksamhet den är baserad på, skivförsäljning, på bara några år har tappat en tredjedel av sin omsättning. Ett stort hot mot skivförsäljningen är den ökande nedladdningen av musik via Internet. Musik är en vara som konsumeras i många olika former; inte bara via skivor utan genom radio och TV, konserter, på diskotek, under träningspasset på gymmet och så vidare. Alla dessa former ger intäkter till upphovsmännen samt artisterna och har idag stor betydelse för dem. Denna uppsats ämnar anlägga ett brett perspektiv på musikmarkanden och redogöra för hur dessa olika former hänger samman och påverkar varandra.Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera marknaden för musik ur ett ekono-miskt teoretiskt perspektiv, för att sedan analysera musiknedladdningens välfärdsekonomiska påverkan på denna. En del av detta syfte uppnås genom att utifrån ekonomisk teori beskriva hur människor väljer när de konsumerar musik. Vidare kommer konkurrenssituationen på skivmarknaden granskas samt dess påverkan på pris och mångfald av skivor. Uppsatsen har ett visst fokus på upphovsmannen så dennes möjligheter till ersättning kommer att undersökas mer ingående. Slutligen innehåller uppsatsen resonemang kring effekterna av nya sätt att distribuera musik med tonvikt vid distribution via Internet.Uppsatsen har varken en ren objektivistisk-behavioristisk eller subjektivistisk-tolkande ansats utan hämtar element från båda. Majoriteten av den nationalekonomiska forskningen härrör ur den första av dessa ansatser och denna uppsats går således i viss mån utanför den national-ekonomiska huvudfåran. Uppsatsen har sin teoretiska bas i neoklassisk nationalekonomi och utöver detta sker en djupare genomgång inom området konsumentteori. Empirin till uppsatsen består främst av information från branschorganisationer, utredningar från statliga organisa-tioner och tidigare uppsatser inom området.Undersökningen av musikmarknaden visar att det råder relativt låg konkurrens, med fem dominerande aktörer, i Sverige såväl som internationellt. Detta leder till högre priser och ett mindre utbud än vad som skulle råda vid mer välfungerande konkurrens. Den del av skivpriset som tillfaller upphovsmännen är endast drygt sex procent. Upphovsmännen får majoriteten av sin ersättning från andra källor, i Sverige främst från STIM för framförande i radio och TV.Musik blir vid distribution via Internet en vara utan rivalitet och exkluderbarhet; en kollektiv vara. Ur välfärdssynpunkt vore det således önskvärt att konsumenter fick sprida fonogram fritt, dock uppstår då problemet med hur upphovsmän och artister ska få ersättning. Eftersom intäkter från skivförsäljning inte längre spelar lika st...
