Darwinismens grundtankar

1 röster
17009 visningar
uppladdat: 2003-12-28
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
På 1800 – talet levde det en man som hette Charles Darwin i England. När han var drygt 20 år så åkte han på en femårig världsomsegling för att kartlägga områden som inte helt var kartlagda ännu. Darwins uppgift blev att undersöka naturen och områdena runt omkring. Under denna resa så hamnade han på en ögrupp som heter Galapagosöarna. När han undersökte öarna så såg han att det fanns arter av växter och djur där som det inte fanns på några andra ställen i världen. Han trodde då att djuren kunde ha invandrat där för länge sedan, arter som finns på andra ställen i världen som var släkt med dessa djur och växter, och sedan ha ändrats på grund utav något som Darwin kallade evolution. Det djur som Darwin undersökte mycket när han var där var Galapagosbofinken. De indelas i 13 olika arter som är ganska lika varandra. Främst näbbformen skiljer dem åt. Likheterna tyder på att finkarterna härstammar från en gemensam art. Man kan tänka sig att representanter för den ursprungliga arten invandrade till ögruppen för mycket länge sedan. De kom kanske med hjälp av stormar från Sydamerikas fastland.
Efterhand som finkarna spreds till ögruppens olika öar och miljöer styrdes utvecklingen mot flera olika arter. På trädlösa öar tvingades fåglarna söka föda på marken och på andra ställen kunde de anpassas till ett trädlevande liv. Vissa arter blev framgångsrika insektsätare och andra fröätare. Idag har varje art sin speciella näbbform som en anpassning till födovalet.
Charles Darwin förklarade evolutionen i fyra punkter.

1. Att växter och djur ofta har stor förmåga till förökning.
Det är ofta så stort att inte alla avkomlingar kan överleva till könsmogen ålder. Ett exempel är ju grodor. En groda kan varje år lägga tusentals ägg. Av alla äggen så är det bara ett fåtal som överlever. Varför bara ett fåtal överlever är på grund utav det som den andra punkten beskriver.

2. Som är en kamp för tillvaron. Många av äggen överlever inte på grund utav olika faktorer, yttre och individuella faktorer. Exempel är att många dör för att de inte hävdar sig i konkurrensen om utrymme och mat, andra dör på grund utav ogynnsamt väder. Det är också vanligt att växter och djur blir uppätna av andra organismer. På grund utav denna kamp förblir antalet vuxna individer hos en art relativt konstant. Jorden svämmas inte över med grodor trots alla äggs som läggs.
Kampen för tillvaron kräver ständiga avvägningar och beslut för varje individ: att stanna eller ge sig av, att satsa på fortplantning eller egen överlevnad, hjälpsamhet eller egen vinning, strid eller underkastelse. Ett enda felaktigt val betyder ofta död och förintelse och därför är alla vi som lever på jorden i detta nu resultaten av lyckade val och gynnsamma tillfälligheter i det förgångna. Men valen är inga medvetna handlingar utan styrda av våra förutsättningar och i hjärnan nedlagda preferenser för ett visst handlande, som sannolikt har en genetisk bas.

3. Den tredje punkten är att det finns en variation inom arten. Alla talgoxar har inte exakt lika grova näbbar eller samma intensivt gula färg på bröstet.

4. Dessa egenskaper testas under kampen för tillvaron och endast de mest ändamålsenliga sprids till kommande generationer. Det sker då ett naturligt urval av egenskaperna. En typ utav urval är den i djurriket. En individ med aldrig så god livskraft kan inte sprida sina gener i kommande generationer utan att finna en partner att föröka sig med. Individens gener försvinner när individen dör och dess egenskaper dör ut med den.
För hanarnas del går konkurrensen ut på att vara bäst i fråga om de egenskaper som uppskattas av honorna. Det kan leda till extravaganta överdrifter i fråga om utsmyckning och beteende, som t ex hjorthanarnas hornkronor, påfågelhanarnas stjärt eller tjäder- och orrtupparnas arenaframträdanden på spelplatserna. Sådant urval leder till mycket markanta könsskillnader eftersom honornas strategi är en helt annan. Den går ut på att välja de hanar som kan förväntas ge deras söner störst framgång att föröka sig. Hos andra arter går honornas val ut på att få en partner som kan förväntas vara behjälplig med ungarnas uppfödning och då är det andra signaler som gäller för hannarna för att de ska ha mest framgång hos honorna.

Att det naturliga urvalet fungerar som evolutionens drivkraft var Charles Darwins geniala tankeskapelse. Vad är det då som förenar och vad skiljer denna naturliga process från det urval som människor gör då de vill ”förbättra” odlade växter och djur efter sina intentioner? Odlarens urval av välväxta, härdiga, högpresterande eller högproducerande exemplar och sorter bestämmer vilka individer inom en gröda, ett skogsbestånd, en djurbesättning som får bli föräldrar till nästa generation. Detta av människan utförda urval är riktat mot ett visst mål som eftersträvas under många generationer, och skiljer sig därigenom från det naturliga urvalet. Där är det istället miljön i vid bemärkelse som står för urvalet. De individer som bäst kan anpassa sig till rådande förhållanden har störst chans att föra livet vidare. Livsduglighet är den egenskap som det naturliga urvalet prioriterar. Det finns inget på förhand utstakat mål, och kriterierna för urvalet kan växla från en generation till nästa. I både artificiellt (mänskligt urval) och naturligt urval beror dock framgången på vad som finns att tillgå, dvs. Egenskapernas variation och arvbarhet, och på nödvändigheten att en tillräcklig andel av populationen sparas för att säkra återväxten.

Ett bra exempel för att sammanfatta evolutionsteorin är varför giraffer har långa halsar. Vi antar att det förekom en variation bland de ursprungliga girafferna på savannen så att inte alla hade exakt lika långa halsar. Individerna med längsta halsarna kunde nå bladen som få andra växtätare tog. D...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Darwinismens grundtankar

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2008-03-02

    Mycket bra uppsats , du hj'lp

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2003-12-28]   Darwinismens grundtankar
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2601 [2022-08-19]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×