Psykologiska Perspektiv

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Psykoanalysen

Psykoanalysen grundades av Sigmund Freud. Han skapade den för att själv få veta hur varför han var rädd för döden och led av fobier. Han började med att analysera sig själv och det ledde sedan till att han även analyserade andra människor. Psykoanalysen är till för att visa varför människor beter sig på olika sätt. Det kan vara bra att veta varför man är höjdrädd, mörkrädd, rädd för spindlar etc. Det kan också vara bra att vad som ligger bakom kriminellas beteende.

Den speglade till stor del människans sjuka psyke men också det allmänna psyket. Psykoanalysen ägnar sig åt medvetandet och människans själ. Freud var läkare och neurotiska tillstånd var väldigt intressanta för honom. Psykoanalysen förklarar ångest och tvångstankar som chockupplevelser och liknande som fotspår från barndomen.

Dåliga erfarenheter och händelser under barndomen kan leda till rädsla och oro hos en människa. Om ett barn blir slaget så får det antingen uppfattningen att man får slå människor eller så blir man skygg och rädd för människor. Under barndomen formas en människa och därför är uppväxten en viktig punkt i psykoanalysen. Det är människans barndom som bestämmer hur vi ska bli som vuxna. Det är då vi samlar på oss erfarenheter som styr oss med omedvetna känslor som förhoppningsvis leder till bra handlingar beroende på moralen.

Freud hade en teori om människans utvecklingsfas. Den första drift som Freud fann hos människan var libidon – könsdriften (den andra var aggressionen). Han menade att även små barn har sexualitet men på olika stadium. Från 0-1 år har barn en oral period där de vill ha allt i munnen och suga på. Från 1-3 år har de en anal period där barnen kommer in i kiss och bajsåldern. I åldrarna 3-7 är de i den falliska perioden. Då blir barnet kär i den förälder av det motsatta könet. Från 7-12 så kommer man in i en latensperiod där förändringen inte är så stor men sedan kommer den genitala perioden mellan 13-19 du det vuxen sexuella beteendet utvecklas.

Freud delade in människans psyke i tre olika delar: Jaget, Detet, och överjaget. Detet är vår oorganiserade del som hela tiden vill bli tillfredställd Här finns våra drifter och begär, vilka skickas vidare till jaget. Överjaget är samvetet. Det säger hela tiden att det här är inte bra, och skickar även det vidare sina åsikter till Jaget.
Jaget är den del av oss som styr över Detet och Överjaget. Jaget bombarderas hela tiden med krav från både Detet och Överjaget. Jagets uppgift är att kunna göra kompromisser mellan dem.

Freud började med att behandla sina patienter med hjälp av kalla och varma bad, svaga elektriska strömmar och lite hypnos. Med hjälp av sin kollega, Breuer upptäckte han att bortträngda minnen kan ge symptom. Han började att utveckla omfattande psykologiska teorier och behandlings metoder.
Nu används inte psykoanalysen på samma sätt, utan tillämpas då människors handlingar, tankar och drömmar ska bli analyserade utifrån varför man gör eller tänker på just det sättet. Om man lider av fobier och hemska drömmar kan man gå till en psykolog för att prata ut om sina problem. Då får man också svar på vad som är anledningen till att man känner på det viset. För att kunna använda psykoanalysen måste man veta om bakgrunden till den personen man analyserar. Man måste hur barndomen såg ut hur man känner för personer som står en nära osv.

Människan använder sig av vissa saker för att förvränga verkligheten, som bortträngning – Då försöker man tränga undan känslor eller minnen som väcker ångest. Det är sådant man psykologerna vill få fram för att kunna ställa diagnosen som talar om varför en människa mår dåligt.

Beteendeperspektivet (behaviorism)

Människorna och djurens beteende står i centrum. De menar att det är omvärlden som styr hur en människa ska bli. Det finns tre personer som har präglat behaviorismen mer än vad andra har. Ivan Pavlov, John B. Watson och Burrhus F. Skinner.

Watson ansåg att människan vid födseln var ett oskrivet blad och kunde bli vad som helst utan att genetiska anlag påverkade processen. Så här skrev han i sin bok Behaviorism: "Ge mig ett dussin friska välskapta spädbarn och min egen speciella värld att uppfostra dem i och jag garanterar att jag kan välja ut var och en slumpvis och träna honom att bli den typ av specialist som jag väljer - läkare, advokat, konstnär, företagsledare, ja också tiggare eller tjuv, helt oavsett hans anlag eller böjelser, förmåga, kallelse och den ras han tillhör",
Det var en revolutionär tanke i en värld där folk ansåg att människors förmåga och möjligheter begränsades av klasstillhörighet, föräldrarnas gärningar och folkgruppstillhörighet. Barn till kriminella ansågs till exempel ofta ha kriminella anlag.

Burrhus F. Skinner var en amerikansk psykolog som arbetade med möss och duvor. Då djuren var hungriga och motiverade till att utföra beteende som gav dem mat så kunde Skinner forma deras beteenden. Han ville komma på vilka konsekvenser som gjorde att djuren gjorde, samt undvek att göra om samma saker flera gånger.
Skinner fann att både negativa och positiva förstärkare kan öka sannolikheten för att ett beteende ska återkomma i framtiden.

Negativ förstärkning innebär att människan eller djuret utför något för att undvika något negativt. Ett barn som vill slippa förälderns tjat kan till exempel diska den disk föräldern tjatar om. Nackdelen är att man endast gör precis så mycket som man måste för att slippa det negativa.

Positiv förstärkning innebär att personen utför något för att erhålla något positivt. Ett barn kan till exempel motiveras att diska genom att få beröm efter varje det diskat.

Aversiv förstärkning innebär att man får ett straff om man gör något dumt. Till exempel att man hamnar i fängelse om man bryter mot lagen. Nackdelen med det är att man egentligen inte lär sig vad det är man har gjort fel, och chansen att man ska göra om det är stor.

Utsläckning innebär att man inte reagerar på ett oönskat beteende, och att det därför upphör. Om man är på affären med sitt barn och det tjatar om att få godis, ska man alltid svara samma sak. Säger man nej en gång, ska man alltid göra det. Man får inte ge in och belöna ett dåligt beteende.


Det humanistiska perspektivet

Humanistisk psykologi uppstod som en reaktion mot teoretisk psykoanalysen och behaviorismen. Humanisterna anser att människan inte bara är en kroppslig varelse utan att vi även är själsliga. Människan är inte ett objekt som kan eller bör utforskas experimentellt som ett djur eller en sak.

Människan är i grunden god, men kan påverkas negativt av orättvisor i samhället och en dålig uppfostran. Människan hjälper till med att utforma sin egen omgivning, och inte minst sitt eget liv. Livsvärderingar och personliga målsättningar varierar från person till person. Ett av målen för den humanistiska psykologin är att locka fram människan till deras rätta natur. Människans vaga kännedom om naturen, medmänniskan, och inte minst sig själv, är ett av de problem som humanistisk psykologi försöker lösa.

Humanistiska psykologer är oftast mer intresserade av den vanliga människans problem, än av allvarliga psykiska störningar.

Människan har två sorters behov, primära och sekundära behov. De primära behoven kallas även fysiologiska eller överlevnadsbehov. De är alla nödvändiga för att vi ska kunna överleva. Typiska primära behov är behov av luft och vatten.
De sekundära behoven är inte medfödda utan inlärda. De är ofta sociala men en del av dem är individuella, personliga. Typiska sekundära behov är behov av trygghet, gemenskap, prestationer och självförverkligande.

Trygghetsbehov kan vara materiell trygghet, känslomässig trygghet mer mera. Forskarna Harry och Margaret Harlow (1950) har visat med experiment gjorda på apor, att de som inte fått fysisk kontakt under sin tidiga utveckling uppvisade tydliga tecken på känslomässig störning. Precis som med försummade barn i barnhem satt de ofta ensamma och vaggade fram och tillbaka. Man har även gjort försök med apor som visat att det är möjlighet till stimulerande hudkontakt som är viktig inte möjlighet till att få mat. Små apor fick en tygmamma utan nappflaska och en ståltråds mamma med nappflaska. När de fick välja mellan stål mamman med mjölk och tygmamman utan så valde de hellre tygmamman utan mjölk.

Sociala behov är behov av kontakt, gemenskap, grupptillhörighet, vänner osv. Människan har genom tiderna valt att leva i grupper. Kulturyttringar är huvudsakligen beroende av att människor i grupp kunnat samlas och utföra kreativa aktiviteter tillsammans, även om det ofta har varit enskilda individer som påbörjat handlingen. Harry och Margaret Harlow visade att små apor som isolerats från sina mödrar men som fått leka med andra apor i samma situation, utvecklade i stort sätt normala sociala och sexuella beteende. Apor som fått leva tillsammans med sina mödrar men inte fått kontakt med andra apor inte blev lika "normala"

Prestationsbehov är behov av status, respekt, oberoende och självförtroende. Perioden efter spädbarnsåldern präglas av att barnet går igenom en socialisationsprocess. När barnet uppvisar "rätt" beteende får det till en början beröm. Barnet blir ofta lyckligt av beröm och utvecklar självkänsla. Barnet lär sig tidigt att utföra handlingar som andra upplever som positiva för att få positiv uppmärksamhet från omvärlden.

Självförverkligande är kraften för personlig utveckling, inom humanistisk psykologi. Då människan når självförverkligande kan hon uppleva att hon överskrider sina egen förmåga. Inom idrottens värld kallar man detta "peak performance". Själva upplevelsen kallas "flow" man har flyt och upplever lycka.
Behoven är ofta kopplade till känslor och dessa kan motivera oss att utföra en handling.

Enligt Carl Rogers (1902-1989) består den inre världen av en medvetna och omedvetna delar. Vi tolkar information som vi får via våra sinnesorgan beroende på vilka behov, erfarenheter, kunskaper och förväntningar som vi har. Våra behov och drifter kan strida mot de normer och värderingar som vi har och då förnekar vi eller tränger bort dessa. En fångvakt kan få impulser att släppa fri fångar, en läkare kan bli förälskad i sin patient osv. Det är enligt Rogers viktigt att vi har en självbild som tillåter oss att erkänna de upplevelser som vi har. Rogers anser att en tillåtande barndom med villkorslös kärlek kommer ge oss denna möjlighet.

Carl Gustav Jung (1875-1961) var en av Freuds närmaste medarbetare under en kort period. Freud betonade drifternas betydelse för människans utveckling. Jung ansåg att detta inte var tillräckligt. Liksom Freud ansåg Jung att människans inre värld består av en medveten del och en omedveten del. En människa kan vara öppenhjärtig och aktiv men har då en omedveten sida som är passiv och sluten. Denna omedvetna sida kallade Jung för människans skugga. Alla kvinnor har en omedveten manlig sida liksom varje man har en omedveten kvinnlig sida. Jung intresserade sig liksom Freud för drömmar. Drömmarna kunde vara råd eller varningar. Jung intresserade sig för drömmarnas symboliska innehåll. Han ansåg att det fanns symboler som vara liknande över hela världen och som visade sig i människors drömmar i alla kulturer. Dessa kallade han för arketyper.



Kognitiv psykologi

Om man studerar hur en människa tänker i stället för hur hon känner, har man ett kognitivt synsätt. Den kognitiva psykologins första utgångspunkt är att människan tänker, tolkar, minns och fattar beslut utifrån vissa kognitiva scheman. Dessa har hon fått genom tidigare erfarenheter. Dessa scheman styr vårt sätt att tänka och handla.

En andra utgångspunkt är att vårt sätt att uppfatta och tolka situationer avgör hur vi kommer att reagera känslomässigt. ® En människas sätt att tänka styr hennes känslor.
Människans egen inställning till livet styr hur hon mår.

De kognitiva psykologerna hävdar att tanken kommer före känslan, och därför ska man söka sig bakåt till de mest grundläggande tankarna som orsakar känslan.
<...