Depression

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Källförteckning

Böcker

”Att ta sig upp när man är nere” - Susan Tanner och Jillian Ball
”Den sunda depressionen” - Emmy Gut
Läroboken ”Lev i tiden” - Katri Cronlund

Internet

www.medivia.se/dep/
www.pfizer.se
www.sbu.se



Vad är depression?

De flesta känner sig ibland lite nere och ledsna på livet men det är oftast övergående. Vid depression så håller sig de känslorna längre och är djupare. Känslor som hjälplöshet, hopplöshet, apati och handlingsförlamning är ofta mycket vanliga.


Symtom

Det finns många olika symtom och de varierar från individ till individ. Det kan vara både emotionella och kroppsliga symtom. Synliga kännetecken från följande områden kan tyda på depression.

Känslor
Nedstämdhet är det typiska symtomet vid depression. Sinnesstämningen är sänkt och individen ter sig sorgsen och håglös. Att känna sig retlig och ur stånd att klara vardagslivets påfrestningar är även de vanliga symtomer vid depression. Vredesutbrott är ett tecken som lätt misstolkas och det kan dölja de övriga symtomen. Symtomer som skuldkänslor och självanklagelser förekommer även de ofta. Individen känner att livet är meningslöst och kan tycka att depressionen är något han/hon har förtjänat. Andra känslor som känslomässig död, ångest, oförmåga att uppleva glädje, oro och fruktan inför vardagliga saker kan också förekomma.

Tankar
Att ha överdriven självkritik, negativa förväntningar inför framtiden, svårt att fatta beslut och tänka klart kan vara symtom vid depression. Individer med depression ser sig själva oftast mindre värda och känner att det mesta är meningslöst. Det händer även att de drabbade har bristande koncentration- och minnesförmåga. Dock är detta vanligare bland äldre individer och brukar där med misstolkas som demens. Bland de individer med djup depression så är tankar på självmord eller andra destruktiva handlingar och planer på att sätta dessa impulser i handling vanliga.

Beteende
Individer som har utvecklat depression ändrar ofta sitt beteende, de kan bli passiva eller ha brist på energi och motivation. De kan vara trötta och trögare än vad de har varit tidigare. Även gråtmildhet eller tvärtom, svårt att gråta kan vara andra symtom. En del individer isolerar sig från andra medan vissa kan få ett ökat beroende till att vara social. Det finns även de individer som ökar sin konsumtion av mediciner eller alkohol.

Fysisk hälsa
Vid depression påverkas inte bara det mentala utan även det fysiska. Förändringar som försämrad aptit som har viktnedgång som följd eller tröstätande och sug efter vissa typer av mat kan också vara symtomer av depression. Vissa individer kan även ha stört sömnmönster, de vaknar antingen tidigt på natten utan att kunna somna om igen, ha insomningssvårigheter eller ökat sömnbehov. Minskat intresse för sex är ett vanligt symtom vid depression. Man kan även få mensrubbningar, smärta och värk i olika kroppsdelar och besvär från mag-tarmkanalen som symtom.


Typer av depression

Man har sedan Hippokrates (460 - 377 f. Kr) tid gjort försök att klassificera depressiva tillstånd. Än idag vet man fortfarande inte om det rör sig om skilda former av depressioner eller om det är olika svårighetsgrader. Man har dock gjort en indelning efter de olika symtomen och det är i den indelning som läkare ofta gör.

Reaktiv depression
Den här typen av depression utlöses antingen av en enskild traumatisk händelse eller är ett resultat av en serie svårigheter som successivt lett fram till allt större påfrestningar. När man gått till botten med det/de problem som utlöst det hela så viker depressionen snart. Depressionen kan vara allt från några dagar till flera veckor, ibland även ännu längre.

Kronisk depression
Man drabbas av en mer varaktig depression som ofta hänger samman med svårigheter med att orka med sin livssituation, sviktande självkänsla, negativa och nedbrytande tankar och övertygelser med rötter i barndomen. Individer med kronisk depression brukar ofta vara mycket självkritiska och har en benägenhet att göra ner sig för minsta lilla misstag. Symtomen vid denna depression är många men allmänt brukar de drabbade vara pessimistiska och känna sig hjälplösa.

Endogen depression
Endogen är den term som används vid beteckning av den här sortens depression som verkar utveckla sig utan några yttre orsaker. Depressionen är förbunden med biokemiska förändringar i hjärnan. Vissa sakkunniga anser att även olösta konflikter och påfrestningar i livssituationen, förutom de biokemiska förändringarna, bidrar till den här typen av depression.
Vanliga symtom vid endogen depression är nedstämdhet i kombination med känslor som mindervärdeskänslor, hopplöshet, skuldkänslor och förtvivlan och sömnstörningar med tidigt uppvaknande och svårt att somna om. Även kroppsliga symtom som aptitlöshet, förstoppning, långsammare tankeprocesser och kroppsrörelser, minskat intresse för sex och för kvinnor även mensrubbningar. Det kan också förekomma individer som har hallucinationer och vanföreställningar.

Manodepressiv sjukdom
Vid den här sjukdomen så växlar tillståndet mellan depression och mani. Under den maniska fasen så är den drabbade överaktiv och känner sig euforiskt upprymd. Känslorna är mer intensiva än normala känslor av glädje och lycka. Den maniska fasen kan plötsligt ta slut och gå över direkt i en depression. Under den depressiva fasen är symtomen ofta svåra med intensiva känslor av självförakt, självanklagelser och social isolering. Det förekommer dock ofta tider av relativ stabilitet mellan dessa häftiga sinnessvängningar. Sjukdomsperioderna varierar både i längd och i svårighetsgrad, men varar oftast från några veckor till ett par månader. Orsakerna till sjukdomen är inte säker men man tror att tillståndet är förknippat med förändringar i biokemi.

Cyklotymi
Vissa individer har pendlingar i sinnesstämningen som är mer uttalad än vad som är normalt. De drabbade växlar mellan nedstämdhet och upprymdhet med normala perioder däremellan. Svängningarna är inte tillräckligt extrema för att det ska vara talan om manodepressiv sjukdom. Även om tillståndet är lugnare än manodepressiv sjukdom så griper det ändå in i det dagliga livet på ett negativt sätt, inte minst i nära relationer. Anhöriga kan ha svårt att orka med den drabbade pågrund av att individens sinnesstämning växlar från att vara hjälplös, oduglig och apatisk till en överaktiv individ, med överdrivet självförtroende och som sover mer sporadiskt.

Sekundär depression
Depressioner som är till följd av en fysisk sjukdom eller andra psykiska störningar benämns som sekundära eftersom depressionen inte är grundsjukdomen. Själva depressionen är inte bara en reaktion på sjukdomen utan är även en del av själva medicinska åkomman. Symtomen varierar beroende på grundsjukdomen. Några av de utlösande faktorerna kan vara medicinska åkommor som; vitaminbrist, hormonrubbningar, virusinfektioner, cancer, struma, Parkinsons sjukdom, Multipel Skleros, slaganfall och Huntingtons chorea. Överdriven alkoholmissbruk eller annat drogmissbruk är också faktorer som kan vara utlösande. Sedan kan depressionen även vara en biverkning av ett läkemedel, i synnerlighet av steroider och vissa preparat mot högt blodtryck.

Tillstånd som imiterar depression
Det finns andra sjukdomar som liknar den symtombild som finns vid depression. Vanligast är olika demenstillstånd med snabb försämring av den intellektuella kapaciteten till följd av att hjärnceller dör. I första hand är det närminnet som sviktar och man får svårt att lära sig ny kunskap; förmågan till logiskt resonemang och abstrakt tänkande drabbas. Det är vanligt att de drabbade drar sig undan och känner sig deprimerade i synnerlighet i sjukdomens tidiga stadier.


Diagnos

Att ge en individ en diagnos är en förutsättning för en effektiv och riktig behandling av sjukdomen och för att det ska vara enklare för forskningen att hitta bättre behandlingsformer allt från samtalsterapi till medicinsk behandling har man mellan länderna försökt sammanställa särskilda diagnoskriterier. De kriterier som gäller nu finns beskrivna i den amerikanska diagnosmanualen DMS-IV och i den internationella diagnosmanualen ICD-10.

I det medicinska vardagsarbetet så använder man inte alltid diagnosmanualernas noggranna sätt att ställa diagnos. Det är nämligen inte alltid det behövs eftersom i många fall så är depressionssymtomen tydliga. I mer oklara fall kan dock diagnosmanualen vara till stor nytta.

I DSM-IV beskriver man kriterierna för en egentlig depressionsperiod på följande sätt:

Minst fem av följande symtom har förekommit under samma tvåveckorsperiod. Detta har inneburit en förändring av personens tillstånd. Minst ett av symtomen nedstämdhet eller minskat intresse eller glädje, måste föreligga.
Nedstämdhet under större delen av dagen.
Klart minskat intresse/glädje.
Betydande viktnedgång.
Sömnstörning (sover för lite eller för mycket).
Psykomotorisk agitation eller hämning.
Svaghetskänsla eller brist på energi.
Känslor av värdelöshet och eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor.
Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga.
Återkommande tankar på döden, självmordstankar eller självmordsförsök/planer.
Uppfyller inte kriterierna för blandepisod mani/depression.
Symtomen orsakar signifikant lidande eller försämrad funktion.
Symtomen beror inte på direkta effekter av droger, mediciner eller kroppslig sjukdom.
Symtomen förklaras inte bättre med sorgreaktion, dvs depressionssymtomen har varat mer än två månader efter närståendes bortgång eller karaktäriseras av påtaglig funktionsförsämring, sjuklig upptagenhet av känslor av värdelöshet, självmordstankar, psykotiska symtom eller psykomotorisk hämning.

I beskrivningen skiljer man på den medicinska diagnosen depression och andra psykiska reaktioner och problem som i sig ger upphov till nedstämdhet. Detta är viktigt, så att man inte omvandlar problem och svårigheter som tillhör livet, till medicinska problem och sjukdomar.


Vad är orsaken till depression?

Det är känt att vissa former av depression är ärftliga något som antyder att sjukdomen hänger samman med en biologisk sårbarget. Men depression kan även drabba individer som inte har sjukdomen i släkten, Det finns många teorier på vad som orsakar depression men många forskare är överens om att de signalämnen som sköter kommunikationen mellan nervcellerna i hjärnan har betydelse i uppkomsten av psykiska störningar. Signalämnena serotonin och noradenalin har ett samband med depressioner.


Faktorer

Det finns ett par faktorer som utlöser depressioner. Vissa är redan nämnda.
Att man utvecklar en depression hänger ofta samman med att man har hamnat i en pressande livssituation. Utlösande händelser kan vara av social natur, såsom utvecklingskriser, problem inom familj och äktenskap, en alltför hård arbetsbelastning och olika livsstilsproblem. Det kan också bero på biologiska faktorer, såsom förändringar i halterna av hjärnans signalsubstanser, hormonrubbningar och störningar i olika biorytmer.

Utvecklingskriser

Tidiga kriser
När man är ung så innefattar det kriser som att bryta upp från föräldrarna och flytta hemifrån, anpassningar till kroppsliga förändringar och ett sökande efter en egen identitet. De biologiska, psykologiska och sociala omställningarna som äger rum tunt puberteten kan utlösa svängningar i humöret, retlighet och depression.
Mellan 20 och 30 årsåldern så fokuserar man mer på nära relationer och arbete. Under den tiden ställer man sig själv frågor om att bilda familj eller, inte om man ska satsa på förhållandet eller om man valt rätt yrke.

Medelålders kriser
De kriser som individen ställs inför mellan 40 och 60 glöms lätt bort. Omställningar som att barnen flyttar hemifrån och att tvingas omvärdera ungdomstidens ambitioner och livsmål kan vara svåra att hantera. Biologiska förändringar som till exempel utseendet, kvinnans klimakterium och upphörande förmåga att få barn kan också innebära stora påfrestningar.


Kriser senare i livet
Det finns inte så mycket skrivet om utvecklingskriser i livets senare skeden. Men det är en fas av livet som även det rymmer kriser. Den fysiska hälsan kan svikta och nära anhöriga rycks bort. Och att bli pensionerad kan för en del människor innebära svår omställning med ensamhet och en upplevelse av att livet mist sin meningen då man inte längre tycker att man presterar något nyttigt.

Traumatiska kriser
Nedstämdhet och depression kan utlösas av plötsliga och oförutsedda händelse som i ett slag förändrar den dagliga tillvaron. Några exempel på sådana händelser är att bryta upp ett förhållande, byta arbete, nära anhörigs sjukdom eller död och ekonomiska svårigheter. Dessa livshändelser kan antingen vara stimulerande eller plågsamma. Dessa är skeden då man som allra mest bli utsatt för känslomässiga påfrestningar.

Biologiska faktorer

Studier har visat att depression har en tendens att gå i arv från en generation till nästa. Det betyder att somliga föds med större benägenhet att under vissa betingelse, såsom påfrestad livssituationer, utveckla en depression. De tre vanligaste teorierna om de bilogiska orsakerna till depression är rubbningar av signalsubstanser, hormoner och biorytmer.

Signalsubstanser - det är kemiska ämnen som förmedlar meddelanden mellan nervcellerna och hjärnan. Man har förknippat låga nivåer serotonin och noradrenalin med depression.

Hormoner - man har kunnat påvisa hormonrubbningar hos en del personer som lider av depression. De här hormonförändringarna är dock i de flesta fall en följd av depression.

Biorytmer - vissa förändringar som uppträder vid depression tycks vara förknippade med rubbningar i olika rytmer som påverkar oss såväl inifrån som utifrån. Än finns det mycket att lära hur rytmer inverkar på sinnestämningen.


Behandling

Nya antidepressiva läkemedlen som återställer serotonin i hjärnan, så kallade SSRI- preparat, har visat sig vara mycket framgångsrika i behandling av depression. En fördel är att de läkemedlen inte påverkar andra signalämnen. Det finns även andra behandlingsformer för behandling vid depression såsom läkemedelsbehandling med antidepressiva medel, psykoterapi och ljusterapi. I svåra fall kan även elbehandling ges.


Reflektion

Medan jag gjort research om depression så har jag insett hur vanligt det egentligen är och att det kan drabba vem som helst. Ens tankar och känslor har jag alltid sett som något man själv rår över men vid depression så tappar man helt kontrollen över dem. Man känner som om allt är meningslöst även det som tidigare gjort en glad. Många ser depression som en sjukdom bara individer med olycklig bakgrund kan drabbas av. Det händer att folk kommer med kommentarer som till exempel ”Varför är du deppig, du har ju allt du behöver” till någon som de anser inte har någon anledning till det. De förstår inte riktigt vad det innebär att vara deprimerad. Folks misstro om depression kan också göra så att de drabbade helst inte vill tala om deras tankar och känslor, vilket gör att det hela kan bli värre.
Vid depression ändras oftast beteendet på de drabbade, de kan verka nedstämda och mindre utåtriktade än innan och vissa blir även retliga. Att verka vara nedstämd är en vanlig reaktion när man känner att livet bara går emot en och man tycker allt är meningslöst. Att försöka vara som vanligt när ens tankar är mörka och negativa tar mycket på kraft...