Statistisk undersökning av näringsämnen i Svartån

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Eutrofiering är ett stort internationellt problem. I Sverige finns de mest näringsrika vattendragen i uppodlade slättbygder i syd- och Mellansverige där lantbruket är en stark bidragande orsak till eutrofiering. Syftet med denna studie var att analysera om övre västra Svartån, som är belägen i sydöstra Sverige, har minskade koncentrationer av fosfor och kväve efter en åtgärdsperiod av tio år. Under åtgärdsperioden har det bland annat slagits vass, muddrats, fiskats ut vitfisk och gett lantbrukare rådgivning angående lantbruksskötsel. Totalfosfor och totalkväve valdes ut att analyseras. Resultat visar att det för totalfosfor är signifikant skillnad efter åtgärdsprogrammets slut vid 33 procent av de analyserade grupperna, där skillnaden är att koncentrationer har minskat. För totalkväve är det sannolikt ingen signifikant skillnad efter åtgärdsprogrammet för någon säsong. Totalkväve-koncentrationer har både ökat och minskat efter åtgärdsprogrammet. En stor orsak till höga koncentrationer av fosfor och kväve i övre västra Svartån är lantbruket, men även punktutsläpp i form av avloppsutsläpp från fritidshus kan vara stor bidragande orsak. Trots att koncentrationer för totalfosfor har minskat, och koncentrationer för totalkväve både ökat och minskat bedöms majoriteten av de analyserade vattendragen som eutrofa vid jämförelse med naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalité både innan åtgärdsprogrammets början och efter åtgärdsprogrammets slut. Vid ...