Energi och miljö

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning
Jag har valt att jämföra kärnkraft och solenergi. Den första har jag valt eftersom min pappa alltid tjatar om hur dumt det är att vi ska avveckla våran kärnkraft som fungerar så bra, så därför vill jag läsa på lite mer om kärnkraft eftersom jag faktiskt inte är insatt i det och för det är en ständigt aktuell fråga. Solenergi har jag valt därför att jag tror att det är en mycket användbar energikälla som vi utnyttjar alldeles för dåligt och om det är något som skall ersätta kärnkraften så tror jag att det måste bli solenergin. Jag har tänkt bli lite klokare genom att leta fakta i böcker och på Internet och kanske försöka starta en och annan diskussion här hemma.

Kärnkraft
Hur fungerar det?
För att ett kärnkraftverk skall fungera så behöver det bränsle i form av uran. Det importeras främst ifrån Kanada, Ryssland och Australien. Men den är inte färdigt att använda direkt utan måste anrikas först vilket innebär att man höjer den naturliga halten av isotopen uran-235. Detta sker i det land där uranmalmen bryts. När det är färdiganrikat så heter det uranhexafluorid. När det kommer till Sverige tas det om hand i en fabrik i Västerås där man omvandlar uranhexafluoriden till urandioxid, ett pulver som pressas samman till såkallade bränslekutsar. Kutsarna kapslas sedan in i bränslestavar som monteras ihop till bränsleelement (4meter långa). Dessa säljs i huvudsak till Svenska kärnkraftverk men även till övriga Europa samtidigt som Sverige köper från utländska tillverkare. I detta skede avger elementen en sådan låg radioaktiv strålning att man inte behöver någon speciell utrustning .

När man sedan köpt in elementen till kärnkraftverket så installeras dom (ca 450-700 st.) i reaktortanken, den såkallade härden. När man sedan har fått igång kärnklyvningen så bildas det värme. Det vatten som leds in i härden värms upp och bildar ånga som leds till turbiner som driver en generator som omvandlar ångtrycket till elektricitet. Ångan leds sen vidare till en kondensator som kyler ner ångan med hjälp av havsvatten som leds in i kondensatorn. Havsvattnet kommer aldrig i kontakt med ångan som varit inne i kraftverket så det släpps ut i havet igen. När så ångan återgår till vatten igen går det tillbaka in i härden och så börjar det om igen. Det finns två olika slags kärnkraftverk, ett med en tryckvattenreaktor och ett med kokvattenreaktor. Sverige har idag elva kärnkraftverk som är igång, ett i Barsebäck, tre i Forsmark, tre i Oskarshamn och fyra i Ringhals .

Men vad händer sen då? Jo, dom som har tillstånd att driva ett kärnkraftverk har bildat företaget svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), som har som uppgift att lagra och slutförvara det använda kärnbränslet. Det finns tre olika kärnavfall som man skiljer på: låg- medel och högaktivt. Dom två första kan vara saker som filter och verktyg som kommit i kontakt med radioaktivitet, dessa avfall kallas kortlivade eftersom dom har förlorat sin radioaktivitet efter 100 år. Det högaktiva består främst utav använt kärnbränsle och är långlivat vilket betyder att det tar ca 100 000 tusen år innan radioaktiviteten är nere i vanliga värden som naturligt uran. Det låg- och medelaktiva slutförvaras i SFR, slutförvar för radioaktivt driftavfall, i närheten av Forsmarks kärnkraftverk. Det högaktiva lagras i ett år hos det kraftverk där det har använts och sedan vidare till CLAB, Centralt mellanlager för använt bränsle, som finns bredvid Oskarshamns kraftverk. Där får det ligga och svalna till, mellan-
Lagras, i 40 år. Sedan kommer då problemet, vart ska det slutförvaras? Ja det vet man inte riktigt än men djupt ner i urberget ska det i alla fall, där skall det kapslas in i koppar och lera för att sedan snällt ligga och vänta i 100 000 år tills någon vågar glutta på det .
Hur är det med tillgången?
Uranet finns i de flesta magmatiska bergarter, sedimentära bergarter och fosforiter. Dom största uranmängderna återfinns i Sydafrika, Gabon, Australien och Kanada. Det finns urantillgångar även i Sverige, främst i Ranstad, men i så små mängder att det inte lönar sig att bryta det. För att det skall löna sig får det inte kosta mer än ca 130 US dollar. Dom kända urantillgångar som finns i dag kommer med dagens förbrukning räcka i ca 85 år . För att förlänga tillgången av kärnkraft kan man upparbeta det använda uranet till plutonium och använda det, men då får man ett slutavfall som är mycket farligare och där sönderfallet tar ännu längre tid .
Vad kostar ett kärnkraftverk att driva?
Kärnkraftverken var dyra att bygga men i det långa loppet så är det näst billigaste alternativet efter vattenkraft som är billigast . Eftersom det är bestämt i Sverige att kärnkraften skall avvecklas så kommer det ju givetvis att kosta en hel del pengar men detta har man löst genom att tillståndshavaren betalar in en avgift till staten för varje kilowattimme som produceras i kärnkraftverket som skall finansiera rivning och avfall, detta sätts in i en fond som för närvarande innehåller ca 24 miljarder kronor.
Miljöpåverkan
Vad har då kärnkraft för påverkan på oss och miljön? För det första så är det ju gruvorna där man bryter uran, där blir det ett ingrepp på naturen och miljön. Sedan skall uranet anrikas och då medför det ett radioaktivt slam som måste renas . Sedan kommer vi då till själva kärnkraftverket som avger strålning och som dessutom inte är något vidare vackert att se på. Strålningen är dock inte så stor utan kan jämföras med att dom som bor i området får en extra stråldos per år som är mindre än en vanlig röntgen . Sist men inte minst har vi då avfallet som måste tas omhand och som är livsfarligt. Idag vet man inte vart man skall ha djupförvaret av använt kärnbränsle men två platser har tackat ja till undersökning av eventuell slutstation och det är Oskarshamn och Östhammar . Vi vet inte hur bra det kommer att bli med djupförvar (ur miljösynpunkt) förrän efteråt men en sak vet vi, om ett kärnkraftverk havererar, då blir påverkan på miljö och människan katastrofala både lokalt och globalt .
Solenergi
Hur fungerar det?
Solenergin fungerar på två sätt: det första är solceller och det andra är solfångare. Man skiljer på dom genom att solfångare ger varmvatten och värme och solceller/panel ger solel . Solceller går ut på att man omvandlar solljus till elektricitet. Solcellen består av en tunn skiva halvledarmaterial. När den blir belyst så frigörs elektroner och skapar elektrisk ström . Solceller är den vanligaste energikällan på våra satelliter. Nere på jorden kan vi sen den på våra miniräknare, fyrar, båtar och radiostationer . Till störst nytta är den i U- länder och ökenområden där den ersätter dieselgeneratorer, vilket är bättre för miljön och billigare på sikt.
Solfångare fungerar så att solens strålar värmer upp solfångaren och igenom den passerar en vätska eller gas som cirkulerar för att värma upp huset eller för att få varmvatten. Många solfångare används för att värma upp simbassänger, camping- och idrottsplatser . Själva huvudsaken i en solfångare är absorbatormattan (den som fångar upp solstrålarna), det är dess egenskaper som avgör hur pass effektiv solfångaren blir .
Tillgången
Ja tillgången på solenergi är ju oändlig det är tyvärr bara vädret som har sina nycker. Vad solenergin faller lite på här hos oss är att den är mycket tillgänglig när vi behöver den minst, och på höst och vinter när vi behöver den mest så ser vi mindre av den . Detta är ju inte ett problem i medelhavsländerna eller i öknarna där solen lyser så glatt och här ser man ju också solfångare på var mans tak .

Kostnader
Kostnaden är också en sak som lägger krokben för solenergin och det är att det idag inte är ett billigt alternativ. Solceller är dyrt därför att verkningsgraden inte är högre än 12 %. Solel är däremot ett bra alternativ på platser med ett litet elbehov och som ligger avsides t ex skärgård eller på fjället. Dit blir det dyrare att dra ledningar och då är solenergin bättre. Solvärmetekniken är dock på frammarsch och man försöker hela tiden få fram effektivare och billigare system . Solenergin kräver stora kapitalinvesteringar precis när det byggs och ger återbetalning på lång sikt . 1997 togs det statliga bidraget på 25 procent av investeringskostnaden för solvärme bort , men idag kan man återigen söka bidrag för solfångare men dom måste då uppfyllt en del kvalitetstester. Ett sådant bidrag söks hos länsstyrelsen . Priset för en komplett solvärmeanläggning inklusive ackumulatortank och arbete ligger 60-70 000 kronor, men har man inte tummen mitt i handen så kan det självklart bli billigare om man utför en del jobb själv. Energiutbytet ligger på ca 4000 kWh/år för en 10 m2 solpanel och livslängden ligger på 25- 30 år och om man då räknar 25 år x 4000 kWh blir det 100 000 kWh under sin livslängd. Med en investering på 60 000 kronor blir priset ca 60 öre per kWh. Priset på en solelanläggning ligger runt 9- 10 000 kronor sedan tillkommer ett solelsbatteri så att man kan lagra strömmen och då kostar det ca 15- 20 000 kronor .

Miljöpåverkan
Här kommer då solenergins triumfkort. Solen är ju våran renaste energikälla! Inga giftiga utsläpp eller farligt avfall och den förbrukar inte en massa material . En aktiv satsning på solenergin kan också bidra till att man minskar koldioxidutsläppen, elberoendet blir mindre och man sparar på jordens resurser .

Jämförelse och slutsats
Med dagens situation så blir det lite orättvist att jämföra kärnkraften med solenergin eftersom dom inte alstrar lika mycket ström och för tillfället så är det mycket mer ekonomiskt med kärnkraft (men på vems bekostnad?!) Solenergin hamnar onekligen lite i skymundan. Men när det gäller miljö så är ju solenergin vinnande, och just nu så är det ju väldigt betydande.

Nu är ju jag inte så förtjust i kärnkraft men till och med jag inser att vi nog blir tvungna att behålla kärnkraften några år till. Men vi kanske inte kan ha det som vi alltid har haft det, att vi får vår el ifrån en källa. Vi kanske måste inse att vi måste börja samla el från olika håll. Vi måste kanske ha en solfångare och en pelletsbrännare och vattenkraft på en gång för att det ska jämna ut sig. Mellan kärnkraft och solenergi väljer jag solenergi eftersom jag tror att det är vår framtida energikälla och därför att jag tycker att kärnkraften faller med sitt livsfarliga avfall och fula utseende. Dessutom måste vi hålla på att importera uran hela tiden, det måste brytas i gruvor som blir ytterligare ett ingrepp på naturen och forslandet av uranet bidrar till försurning (trafik). Kärnkraftverken må vara aldrig så säkra men det handlar fortfarande om den mänskliga faktorn och med den vet vi ju att allting kan hända.

Att förvara avfallet i bergrunden låter kanske som en bra idé men om man tänker på hela världens kärnkraftverk (ca 400 st.) så blir det en himla massa avfall som skall ligga nere i jorden och ruva, och jag förstår inte fortfarande hur man kan tycka att urberget är en bra plats eftersom det inte är någon som vet hur det kommer att se ut där om 100 000 år, jorden är ju föränderlig! Dessvärre så har jag ingen bättre idé på vart man ska göra av avfallet. Har hört planer på att man ska skjuta upp det i rymden osv. Men jag vet inte om det är så seriöst menat, och är det verkligen bra att smutsa ner i rymden, räcker det inte med att vi förstör vår jord. Solenergin vore perfekt om vi bara kunde utnyttja den mer men förhoppningsvis så ska väll detta förbättras i framtiden. En annan energikälla som vore guld värd om vi kunde ta vara på den vore ju åskväder. Tänk vilka otroliga mängder energi det finns att hämta där! Men som sagt det var ju det där med att kunna lagra det också. Framtidens forskning är avgörande för vår fortsatta elanvändning, och bara det att man kan gå bygg-din-egen-solfångare kurser är ju ett bra steg åt rätt håll.

Att vänta med att lägga ned kärnkraften för att invänta bättre energikällor är ungefär samma sak som en rökare inte skulle sluta röka förrän det fanns ett botemedel mot lungcancer.
Källförteckning


http://www.ski.se/extra/tool...