Siden- från larver till kläder

12 röster
26660 visningar
uppladdat: 2004-01-10
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning
Silke är utgångsmaterialet när man skall tillverka siden och konsten har funnits i Kina i ca 4600 år . Från början var tillgången mycket liten eftersom framställningen länge var en bevarad hemlighet. Därför var silke en lyxvara som endast dom välbärgade hade råd med . Men sedan spred sig kunskapen och silket blev en mycket eftertraktad handelsvara som fördes västerut på karavanvägarna, inte för inte kallad Sidenvägen. Kunskapen spreds till Europa där Italien och Frankrike blev dom viktigaste länderna. Men även här i Sverige kom tillverkningen igång. Det var på 1730-talet som Mårten Triewald införde mullbärsträdet, vars blad är den viktiga födan för silkesmaskarna. Intresset var starkt och det anlades odlingar så högt upp som i Skellefteå. År 1765 fanns det 34 sidenväverier i Stockholm men 1765-66 drogs understödet in och 1850 fanns bara 16 fabriker kvar, bland annat Almgrens på söder i Stockholm vars fabrik grundades 1832 och fanns ännu kvar i drift i början på 1930-talet .

När Suezkanalen öppnades 1869 så blev det inte lika lönsamt att producera silket på hemmaplan eftersom man kunde få mycket billigare silke från Asien och fabrikerna försvann en efter en. Men envisa eldsjälar menar idag att det på nytt skall startas fabriker eftersom lönerna i många av dom silkeproducerande länderna är på uppgång .

Vart sker tillverkningen?
I våra dagar odlas silke nästan bara i utvecklingsländer, främst i Kina, Indien, Thailand, Korea, Sri Lanka och Pakistan. Silkeindustrier finns bl.a. i Japan och Brasilien. En silkeodling i ringare omfattning förekommer i Italien, Schweiz och Frankrike, medan vidareförädling av råsilke sker i flera europeiska länder .

Hur framställs siden?
Det finaste och viktigaste silket kommer från Bombyx mori. Larven äter av mullbärsträdets löv, där av det svenska namnet mullbärssilkefjärilen eller kort och gott silkefjärilen, silket kallas då mullbärssilke. Fjärilshonan lägger på hösten 300-500 ägg som utvecklas under 9 månader. Under denna tid förvaras de mörkt och kallt. I normala fall kläcks äggen på våren men genom särskild behandling och reglering av temperaturen så kan man fördela kläckningen över hela året. När så äggen har kläckts förvaras larverna på brickor där dom matas med löven från mullbärsträdet . Det är inte små mängder löv som går åt heller, ett exempel är där 10 000 maskar äter upp löven från 25 träd på en månad. Det är också jätte viktigt att hela tiden plocka bort spillning, gamla löv och döda larver så att inte sjukdomar sprider sig. Från äggkläckningen till det att maskarna börjar spinna silke tar det ungefär 27 dagar . Vid det laget är maskarna 8-9 cm långa och väger 4gram. Nu är det dags för larven att bilda en kokong. Detta görs med proteinet fibroin som är omgivet av proteinet sericin. Det hela tar ungefär 4 dagar. Om man nu skulle låta larven utveckla sig till fjäril skulle den utsöndra en vätska som löser upp sericinet så att fjärilen kan komma ut. Detta skulle då göra att silkestråden som är en 3000- 4000 meter lång obruten tråd skulle gå i bitar. Därför så sparar man endast de bästa kokongerna till avel medans de andra hetas upp till 80 grader så att dom dör. Produktionen av silkesfjärilarnas ägg och uppfödning kan inte skötas med maskiner därför kräver just detta led i produktionen mycket arbetskraft. Sedan sorterar man bort dom dåliga kokongerna och lägger dom bra i varmt vatten så att sericinet mjukas upp, för att sedan flyttas över till små avlånga kar innehållandes het tvållösning, där roterande borstar tar bort det översta trassliga lagret. Sedan fångas trådändarna upp, ungefär en 5-8 st av en spinnerska som fäster dom i ett munstycke som leder trådarna till den så kallade tortan där trådarna pressas ihop och det sericin som finns kvar klistrar ihop dom till råsilke. Denna procedur kallas för haspling och går i princip till på samma sätt, vare sig den utförs i modern fabrik eller i ett primitivt företag utan maskiner . Råsilkestrådarna tvinnas sedan till önskad garngrovlek . Tidigare så förtyngdes ofta silke i samband med slutberedningen genom impregnering av metallsalter som ökade vikten på sidentyget men försämrade slitstyrkan, elasticiteten och lagrings- och ljusbeständigheten vilket har gett uttryck till att ”siden äter sig själv” . Tillsist så färgas silket och vävs sedan till sidentyg .


Hur kommer sidenet hit?

Jag har varit och pratat med Gittan på Gimas textil och frågade hur dom importerade sitt siden. Detta skedde genom en grossist bland annat sidenkompaniet i Stockholm som direkt importerar från fabriker i Thailand. Man handlade också en del på olika mässor.


Vad händer sen då?

Siden används ju till en hel del bland annat kläder, sängkläder, kuddar och gardiner. När man nu tröttnat på dess kan man lämna in det på olika second hand butiker så kan ju någon annan få nöjet av vad man själv tröttnat på om inte annat så blir dom ju ivägskickade till länder där dom gör nytta. Men tillsist så kommer man ju till den kritiska punkten då det kanske inte går att lappa och laga längre hur gärna man än vill, och då får man skicka det med soporna så att det bränns upp. Siden är ju ett naturmaterial som i sig självt inte skadar naturen .

Lite roliga silke och sidenfakta

• Siden värmer när det är kallt och kyler när det är varmt.
• Silkestråd sägs vara starkare än en lika tjock ståltråd .
• Silke kan absorbera upp till en tredjedel av sin vikt.
• Silke är ett av det lättaste naturfiber som finns.
• Silke är så töjbart att det kan sträckas ut upp till 20-25 % av sin naturliga längd utan att gå av .
• För att kontrollera att sidenet är äkta kan man göra ett så kallat brännprov, om tyget skrumpnar ihop till en liten plastboll, då vet man att det inte är 100 % siden om det däremot blir aska så är det äkta .
Analys

I det här fallet så fraktas varan väldigt långt, över halva jordklotet för att komma hit. Eftersom det faktiskt har funnits silkesfabriker här så skulle det ju gå att förkorta ner sträckorna väsentligt. Men då kommer vi nog till huvudproblemet, och det är priset. Det var ju därför man lade ner från första början. Så länge det finns u-länder som tillverkar för en spottstyver så kommer det inte heller att finnas några fabriker här. Så vi uppmuntrar ju faktiskt dom länderna till att underbetala sina arbetare, där säkerligen många är barnarbetare. Men nu är ju faktiskt en del av Asiens länder på väg uppåt så det kanske blir andra bullar i framtiden. Som det är nu så vinner ju ingen på affären eftersom arbetarna får dåliga löner och dom långa transporterna bidrar till att miljön blir sämre. Det är dock ett dilemma om vi skulle börja producera silke här för det är ju det som många länder faktiskt lever på och om man bara slutar köpa av dom så skulle dom ju inte klara sig då heller, detta är ju verkligen många u-länders problem att dom lever på en vara som dom själva inte får så mycket nytta av. Jag tror att man gott kunde betala arbetarna mer, det är pengar som säkerligen bara skulle gå rakt ner i fikan hos någon företagsledare ändå. Man kan ju faktiskt göra mycket själv genom att förhöra sig om dom varor man köper, vart kommer det ifrån?, Om fabriken där det tillverkas inte utnyttjar barnarbetare osv. Om inte konsumenten ställer krav, vem skall annars göra det? Som tur är så finns det organisationer som hela tiden håller koll på företagen, bland annat Fair Trade Center som undersöker arbetsförhållanden osv. Dessa undersökningar brukar oftast visa att företagen inte håller vad dom lovar eller...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Siden- från larver till kläder

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Shieb Ofiani 2014-05-26

    Tack så enormt mycket! Du anar inte hur mycket du räddat mig, har letat överallt efter info om siden fast jag kom ingenvart. Så tack igen! :)

Källhänvisning

Inactive member [2004-01-10]   Siden- från larver till kläder
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2621 [2019-02-20]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×