Vatten

30 röster
21820 visningar
uppladdat: 2000-10-16
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

För ca. 4800 miljoner år sedan bildades jorden av små stoftkorn och gaser som fanns runt solen. Jorden var då ett stort glödande klot insvept i stora moln som bestod av koldioxid, vattenånga, metan och ammoniak. När jorden sedan började svalna föll också de första regndropparna. Det regnade så häftigt i ungefär 60000 år att bergen och landmassorna vittrade sönder. Mineralerna som då blev befriade spolades av vattnet tillsammans med salter och smågrus ut i haven. På så sätt blev haven allt saltare. Det var inte bara mineraler som samlades i haven utan också aminosyror, myrsyra, och urinämnen som lagrades för att senare bli grunden till allt liv.

Förut trodde forskarna att Jorden eller Tellus som den också kallas var den enda planeten med vatten i vårt solsystem. Men med ny utrustning har man kunnat se att vår grannplanet Mars har spår efter floder och sjöar. Man har också hittat is där. Det väcker teorier om att det kan ha funnits encelligt liv där.

Med hjälp av satelliter har forskarna upptäckt hål i atmosfärens allra yttersta luftskikt. Dessa hål har uppståt genom att väldiga kometer av flera 100 ton is som fördas 20 gånger snabbare än ljudet har slagit igen där. Iskloten smälter när de når en höjd på ungefär 500 kilometer och faller ner på jorden som regn. Vart allt vatten som kommer från rymden tar vägen och varför -om det stannar kvar- vattennivån inte höjs har forskarna inget svar på .



97% av allt vatten är salthaltigt och finns i haven. Det går inte att dricka, vattna växter med och fabrikerna har heller ingen användning för det. Därför är det så viktigt att ta tillvara och inte smutsa ner det lilla färskvatten vi har. Tyvärr är tre fjärdedelar av det bundet i polarisarna och därför inte tillgängligt. Det är bara i sjöar, floder och i marken som vi hittar det vatten som vi behöver



Att allt liv började i havet kan men se på t.ex. människofostret. Det skapas av att en sädescell och en äggcell smälter ihop; precis som de första varelserna är det encelligt. Fostret ligger sedan och utvecklas livmoderns fostervatten "urhavet"; de första djuren kom till i havet.

Människan och allt liv på land har ett skyddande ytskikt som förhindrar uttorkning, människans hud är dessutom vattentät så att allt vatten som hamnar på den glider av; Om detta inte fanns skulle man drunkna om man duschade.

Människan behöver minst 1 liter vätska per dygn; men under gynnsamma förhållande skulle man kunna överleva i uppåt tio dygn utan vatten, i öknen bara tre.







Vatten är en förening av syre och väte. En vattenmolekyl bildas när två vätejoner och en syrejon förenas. Vätejonerna har positiva laddningar (+) och syrejonen negativ laddning (-); detta ger vatten vissa särskilda egenskaper.

Vatten kan man hitta i tre olika former i naturen:



i flytande form som vatten

i fast form som is

i gasform som vattenånga

Vattnet är ständigt i rörelse mellan sina tre former vilket gör att det ger upphov till energi.



Med vatten kan man alstra energi; det gör man genom vattenkraftverk. Vattnet samlas i en damm. Sedan öppnar man en dammlucka som gör att vattnet forsar ut och sätter igång en turbin. Då bildas rörelseenergi. Elektriciteten som då bildas förs bort i kraftledningar.



Vattnet transporterar och magasinerar värme på jorden genom sjöar, hav, floder och vattendrag.

Vatten har i alla tider inspirerat människan till olika religiösa riter. Man anser i många kulturer att vattnet har en magisk och renande verkan. T.ex. i den katolska kyrkan döps man i vatten och man stänker vigvatten på sig innan man går in i en kyrka, genom dessa handlingar tror man att man blir renad från synd.

En hindu ska minst en gång i sitt liv dopa sig i den heliga floden Ganges och på så sätt bli delaktig i livets stora flöde.

I många kulturer har de trollkarlar, t.ex. schamaner som genom danser och besvärjelser försöker få fram regn efter att det har varit torrtid en längre period.

I äldre tider testade man om någon var en häxa genom att kasta henne i vattnet med fastbundna händer och fötter; om hon flöt var hon en häxa eftersom vattnet stötte bort det som var orent (vattnet ansågs rent) men om hon sjönk och drunknade så var hon ren och därför ingen häxa.

Vattnet har också inspirerat många musiker till att skriva låtar om det.



Eftersom vattnet ständigt är i rörelse kan man inte med säkerhet veta om det har använts av en flicka borta Kina eller en pojke nere i Sydafrika. Man ska också ha i åtanke av att eftersom vattnet går runt i ett kretslopp så är det vattnet vi använder det samma som dinosaurierna en gång drack och som våra barn och barnbarn en gång kommer dricka.





Under sin ständiga vandring går vattnet igenom olika vattenmagasin som fångar upp vattnet och släpper ifrån sig det i olika takt:

· Luftfuktikhet

· Is och snö

· Markvatten

· Grundvatten

· Floder

· Sjöar

· Hav



Det finns både synliga och osynliga vattenvägar; Regn som faller över porös jord sipprar lätt igenom den, det tas sedan upp av växterna; Det vatten som rör sig genom håligheter på sin resa till lägre regioner kallas grundvatten; Det grundvatten som ligger mycket långt nere kommer tillslut också in i det stora vattenkretsloppet.

Vatten sprids med hjälp av vindar och strömmar över jorden; det förångas för att sedan när de nåt en viss höjd kondenseras till vattendroppar och falla ner som regn eller snö om vattnet kyls tillräckligt mycket.

Idag står världen med många problem med vattenföroreningar; I Sverige är 1 av 4 sjöar förorenad (Sverige har över 100 000 sjöar) omkring 4500 är biologiskt döda. Här är tre av de vanligaste vattenhoten:



Försurning: När man förbränner olja och kol bildas skadliga ämnen. Svaveldioxid som senare omvandlas till svavelsyra kommer ur skorstenarna på fabriker och bostadshus. Bilar, långtradare och bussar släpper ut kväveoxider som omvandlas till salpetersyra . Dessa ämnen åker upp i luften och möter vattenångan i atmosfären. Ämnena kan fördas långa sträckor med vindarna och sedan falla ner som sura regn över skogar, åkrar och sjöar.

När sjöarna blir försurade dör alla fiskar och andra djur där. Då måste man ge sjön "konstgjord andning" man behandlar den med kalk.

Övergödning: När jordbruken använder för mycket konstgödsel kan det rinna ut i sjöar och vattendrag. Då får vattnet för mycket näring, t.ex. fosfor och kväve. Då växer sjön igen av alger som tar allt syre så att det inte räcker till alla växter och fiskar. De dör då av syrebrist.

För att minska övergödningen måste jordbruken sluta använda så mycket konstgödsel.

Förgiftning: Varje år tillverkas att par hundra ton kemikalier som släpps ut i naturen fastän vi inte vet vad det kan ha för verkan på miljön.

Det här är några av de vanligaste ämnena som förgiftar våra sjöar, floder och hav:

· kvicksilver

· tungmetaller

· bekämpningsmedel

· olja

· radioaktiva föroreningar

För att bekämpa detta är vissa kemiska medel förbjudna i Sverige. Men vi kan ändå inte hindra att de sprids via vattenströmmar eller vindar från andra länder där dessa medel är lagliga.

Vid en flod i ett afrikanskt u-land; alla hämtar sitt dricksvatten därifrån, kvinnorna tvättar kläderna där, man slänger slask och avfall i vattnet och floden används samtidigt som toalett. Man låter boskapen dricka och bajsa i vattnet. Ungefär 8 av 10 människor där blir sjuka av smutsigt vatten och dålig hygien.



Här är de vanligaste sjukdomarna som sprids med vattnet:



Diarréer: Diarré är den vanligaste dödsorsaken bland barn i u-länderna, 6 miljoner dör varje år. De får det genom att dricka förorenat vatten, t.ex. genom flaskmjölk. Diarrén får barnets kropp att torka ut. Barnet tappar aptiten och blir svagare, det får också lättare att få andra sjukdomar och dör tillslut.

Snäckfeber: Sjukdomen orsakas av en liten maskliknande parasit som är beroende av en sötvattensnäcka för sin utveckling. När någon går eller badar i vattnet hugger parasiten sig fast och borrar sig igenom huden. Den angriper sedan tarmar, lever och urinvägar. Sjukdomen leder till undernäring och blodbrist.

Parasiten lägger sina ägg inuti människan och de följer med avföring och urin ut i vattnet.

Malaria: Är den mest utbredda infektionssjukdomen i världen och den sprids genom myggor. Varje år får ca. 80 miljoner människor malaria, 1 miljon av dem dör.

Myggorna som sprider smittan trivs i sumpiga områden med många vattensamlingar.



För att förhindra dessa sjukdomars spridning bör man angripa problemet vid källan; t.ex. se till att dricksvattnet är rent, bygga ordentliga latriner, förbättra hygienen och plantera in fiskar som äter mygglarver i de områden där malariamyggan trivs.





Vi Sverige får vårt vatten ifrån antagligen grundvattnet eller ytvattnet:



Grundvattnet tar vi från håligheter i jordens inre. Vattnet är färglöst och klart; det är också luktfritt och bakteriefattigt. Det innehåller däremot negativa och positiva joner från salter som lösts upp ur marken. Salterna gör så att vattnet smakar gott men också så att det blir mindre lämpligt att tvätta med. De höga järn- eller manganjon halterna gör att tvätten blir missfärgad. Har vattnet dessutom lågt pH-värde (dvs det är surt) fräter det på vattenledningarna.

En viss mängd fluorid i vattnet är bra för tänderna. Men för mycket av det kan ge skador på såväl tänder som skelett.

Magnesium- och kalsiumjoner gör så att vattnet blir hårt. Vid tvätt bildar kalsiumjonerna fällningar med tvålens negativa joner. Det här gör att tvätten blir fläckig och spröd. Det samma kan hända i diskmaskinen då det bildas beläggningar i kastrullerna.



Rening av grundvatten:

Luftning och filtrering: Man blåser luft igenom så att vattnet befrias från bl.a. illaluktande gaser. Man filtrerar vattnet sedan genom att man låter det silas genom en tjock bädd av sand som fångar upp allt fast material i det.

Mjukgöring: Man låter vattnet strila genom en filtermassa som ersätter de hårda kalciumjonerna med mjuka natriumjoner från filtret. Vattnet blir mjukare.

PH-justering: Man behandlar vattnet med lösningar av natriumhydroxid (natronlut) eller släckt kalk (kalkvatten). pH-värdet regleras till 8,0-8,5.

Desinfektion: Man tar bort eventuella bakterier med klor.



Ytvatten: Är vatten som tas från sjöar och vattendrag. Det är alltid förorenat av ämnen som regnvattnet tar med sig; gaser som t.ex. svaveldioxid och fasta partiklar.

Konstgödsel (som oftast består av kväve- och fosforföreningar) sipprar ner i sjöar och orsakar en kraftig algtillväxt. När algerna sedan ruttnar får vattnet dålig lukt och smak.

Fasta partiklar kan ge avlagringar i yt- och bottenskikt, s k slamningar. Organiska föroreningar ger en kraftig ökning av bakterier. Det gör att vattnet smakar mossa eller dy.



Rening av ytvatten:

Kemisk rening: Vattnet får passera ett galler som fångar upp alger, slam och andra grövre partiklar. De mindre partiklarna, så som färgämnen, lera och slam, är negativt laddade. För att få bort dem tillsätts positivt laddade metalljoner som drar till sig de negativa jonerna och bildar klumpar som sedan sjunker till botten. Dessa klumpar kan sedan lätt tas bort.

PH-justering och filtrering: Vattnet har blivit svagt surt av den kemiska reningen därför höjer man pH-värdet på samma sätt som med grundvattnet.

För att få bort smak- och luktämnen , eventuella färgämnen och minska bakteriehalten låter man vattnet silas genom ett långsamfilter. Detta består av krossad sten och tegel i botten och ett tjockt lager sand ovanpå.

Desinfektion: Vattnet innehåller efter den kemiska reningen fortfarande bakterier. Vattnet behandlas därför med klor eller klorhaltiga föreningar.



Industrier och kommuner är enligt miljöskyddslagen tvungna att rena sitt avloppsvatten. Det gör de i s k reningsverk t.ex. Käppalaverket.



Rening av avloppsvatten:

1. Mekanisk rening: Allt onödigt skräp som egentligen inte borde hamna i avloppen (t.ex. bomull, bindor, tops och fimpar) tas bort genom att vattnet silas genom ett galler. Sen får man bort kaffesump och kattsand genom att låta vattnet sjunka genom sand.

2. Kemisk rening: Järnsulfat blandas med vattnet för att fosforn som finns i det ska bilda klumpar och ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Vatten

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2000-10-16]   Vatten
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=265 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×