I Sveriges miljömålsproposition 2000/01:130 finns mål och delmål för miljön i
Sverige som ska uppnås inom en generation. Ett exempel är ett delmål under
målet God bebyggd miljö som lyder: ”Senast år 2010 ska fysisk planering och
samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur kulturhistoriska och
estetiska värden ska tas till vara och utvecklas.” Många gånger finns
konflikter mellan olika intressen vid planering, och då är det viktigt att
kunna väga dessa mot varandra för att hitta den lösning som är mest långsiktigt
hållbar. Det är inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara på dessa
värden på ett bra sätt så att olika intressen inte motarbetar varandra.
Syftet med examensarbetet är att studera de motsättningar och samspel som kan
finnas inom och mellan kulturmiljövårdens riksintresseområden. Syftet är även
att studera de olikheter som finns i urval och bedömning av kulturmiljövårdens
riksintressen. Dessa studier undersöker vilka behov det finns att i den
kommande revideringen av dessa riksintressen utveckla urvalsgrunder och
principer för avgränsning med hänsyn till miljökvalitetsmålen.
Den första delen av examensarbetet ger bakgrundsfakta om begrepp, lagar och
miljömål. Begrepp inom kulturmiljöområdet som ofta förekommer i arbetet är
bland annat kulturarv, riksintresse för kulturmiljö, kulturminne och
kulturreservat. Dessa begrepp definieras och förklaras. Ur de olika lagarna,
Miljöbalken, Plan- och bygglagen och Lag om kulturminnen mm. sammanfattas de
avsnitt som kan bli aktuella vid planering gällande riksintresseområden för
kulturmiljön. Kapitlet beskriver även översiktligt ett av de femton
miljökvalitetsmål som riksdagen har antagit, nämligen ”Hav i balans samt
levande kust och skärgård”.
Den andra delen av examensarbetet inleds med en översikt över de fjorton
kustlänen, för att ge en uppfattning om hur landets kustområden ser ut natur-
och kulturgeografiskt och de olika länens engagemang i miljömål. Här ges även
en sammanfattning av regionaliseringarna av miljömålet ”Hav i balans samt
levande kust och skärgård”, och hur riksintressemiljöerna har behandlats i de
regionala miljömålsdokumenten. Därefter ges en sammanställning av kulturmiljöns
riksintressetyper, och en översiktlig jämförelse av riksintressefördelningen
längs Sveriges kust- och skärgårdsområden. Beskrivningarna är citerade från en
ordlista som togs fram i samband med den senaste revideringen som gjordes av
riksintressena på mitten av 1990-talet. Endast de miljötyper som berör kust och
hav är beskrivna.
Den metod som använts i vindkraftsuppdraget för att beskriva kulturhistoriska
karaktärsområden förklaras. I den djupstudien som gjorts för tre län, Västra
Götalands, Skåne samt Västernorrlands län, jämförs riksintresseurval,
avgränsningar, kulturmiljöprofil och regionala miljömål. Hur de länen har
redovisat karaktärsområden enligt vindkraftsuppdraget diskuteras även.
Studierna har visat att det finns skillnader mellan länen i urval, avgränsning
och beskrivningar av riksintresseområden för kulturmiljö. Det kan urskiljas
naturliga olikheter som beror på utveckling och tradition i en viss del av
landet, men även skillnader som beror på hur urval och avgränsning bedömdes vid
det första urvalet på 1970-talet. Det saknas ett urval av miljötyper som
tidigare inte bedömts riksintressanta för kulturmiljön, men som idag med det
förändrade synsättet på kulturmiljöer anses intressanta. De skillnader som
finns kan göra det svårt att hävda de riksintressanta kulturmiljövärdena när
olika intressen står mot varandra i planeringssituationer.
Arbetet med regionala miljömål tar upp en stor del av tiden för
länsstyrelserna. De måldokument som finns för näst intill alla län är mycket
generella i formuleringarna. De tar sällan upp riksintressen för kulturmiljö i
delmålen, men vissa län har påpekat att de har så dåligt underlag att de inte
kan ta ställning till delmål för kulturmiljön.
Direktiven för karaktärsindelningarna enligt vindkraftsuppdraget har tolkats
olika av länen. Materialet ger ändå en grov bild över hur Sveriges kustområden
ser ut och kan även vara en början till att ringa in riksintressen för
kulturmiljön, både gamla och nya.
För att riksintressen för kulturmiljö ska få den dignitet som önskas måste hela
planeringskedjan fungera, från natione...
