I uppsatsen redogörs för en statsvetenskaplig förstudie kring
valdeltagandet bland sverigefinnar bosatta i Haparanda, vilken
sverigefinnarnas sociala perspektiv är i relation till valdeltagande, och
hur det kan tänkas påverka gruppens valdeltagande. Syftet för studien var
att analysera en minoritets politiska deltagande i det kommunala
beslutsfattandet. Problemet som är utgångspunkten är Haparanda kommuns låga
valdeltagande, som är lägst i Sverige.
Studien omfattade 38 intervjuer med sverigefinnar bosatta i Haparanda,
tre intervjuer med sverigefinska riksdagsledamöter och två intervjuer med
kommunala tjänstemän. Statistiskt material om Haparandas befolkning, med
fokus på den sverigefinska befolkningen och dess valdeltagande,
ur befintliga källor, användes. De teoretiska utgångspunkterna var dels
grundläggande svensk teoribildning om valdeltagande och socialt perspektiv
så som Iris Marion Young definierat begreppet.
Det empiriska intervjumaterialet beskrevs dels som grupper av informanter
som har liknande relation till Haparanda och Tornedalen och dels som teman
aktuella för studien. De teoretiska begreppen tillämpades på materialet för
att skapa analytisk tydlighet.
Ur intervjumaterialet identifierades tre huvudgrupper som kan anses
representera tre olika varianter av sverigefinskt socialt perspektiv, det
perspektiv första generationens immigranter har, den andra generationens
perspektiv och det speciella perspektivet en gränsflyttare har.
Ur dessa perspektiv skapades en idealtyp för Haparanda-sverigefinskt socialt
perspektiv.
Ur det samlade statistiska materialet kunde Sven Oskarssons förmodan, om
en koppling mellan viljan att integrera sig i det Svenska samhället genom
medborgarskap och rösträtten i olika val som ger en benägenhet att delta i
val, ges stöd.
Slutligen kunde ett antal idéer för arbetet att höja valdeltagandet i
Haparanda presenteras som slutsatser. Studiens angreppssätt och dess ringa
omfång begränsar möjli...
