Cancer sjukdomar

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Cancer sjukdomar.

Cancer är inte bara en sjukdom. Det finns många olika typer av elakartade tumörsjukdomar, och cancer är ett samlingsnamn för dessa. Till skillnad från en godartad tumör så växer den elakartade cancertumören okontrollerat. Den sprider sig också ofta till olika delar av kroppen.

Magsäckens och tarmens slemhinnor och benmärgen är dom ställen i kroppen där celldelning sker ofta. Det är på dessa ställen som risken för förändringar i cellvävnaden är störst. Det finns speciella styrgener i cellerna. Dessa styrgener bestämmer när celldelningen ska börja och när den ska sluta. När styrgenerna i en cell blir skadade kan det orsaka en onormal celldelning. När det blir många skadade celler bildar dom en tumör. Det finns två typer av tumörer. Benigna tumörer (godartade tumörer) och maligna tumörer (elakartade tumörer). Dom benigna tumörerna har en begränsad tillväxtförmåga. Cellerna växer långsamt och sprider sig inte i resten av kroppen. Dom liknar normala celler. Fettknölar, vårtor och födelsemärken är exempel på benigna tumörer.
Maligna tumörer sprider sig och växer in i andra vävnader och organ. Dom onormala cellerna i maligna tumörer delar sig ohämmat. Ju fler cancerceller som bildas och ju större tumören blir, desto mer förändras cellerna och risken för spridning ökar. Därför är det viktigt att man upptäcker en tumör så tidigt som möjligt.

Orsaker till cancer.
Det finns många saker som har betydelse om man ska få cancer eller inte.
Rökning är den absolut vanligaste orsaken till cancer. Det vi först tänker på när vi tänker rökning är lungcancer. Men även cancer i matstrupen, urinvägar och bukspottkörteln har direkt samband med tobaksrökning. Det vi äter kan också orsaka cancer. Att ligga och gassa under solen är inte heller bra. Hudcancer t.ex. malignt melanom ökar kraftigt. Radioaktiv strålning från t.ex. kärnkraftverk ökar risken för leukemi. Ärftliga faktorer spelar också in vid vissa former av cancer. Virus kan vara orsaken till att vissa typer av cancer utvecklas. Även föroreningar spelar in, liksom geografiska skillnader.

Behandlingar.
Dom vanligaste behandlingsformerna vid cancer är kirurgi, strålbehandling och läkemedelsbehandling (cytostatika).

För att kunna göra ett kirurgiskt ingrepp måste man veta vart tumören sitter. För att vara säker på att alla cancerceller ska försvinna behöver man ofta ta bort en del av vävnaden runt omkring tumören också. I många fall kombinerar man kirurgiskt ingrepp med strålbehandling och cytostatika.

Som alternativ till kirurgi kan man istället strålbehandla. Detta kräver också att tumören är lokaliserad. Man kan också ge strålbehandling före eller efter operation.
Man använder strålningen till att skada cancercellernas arvsmassa. Detta gör att cellerna inte kan dela sig och tumören krymper istället. Varje enskild behandling tar bara några få minuter, men ofta behandlas man 5 dagar i veckan i 4-7 veckor i taget. Det kan ta flera veckor innan man märker någon effekt på tumörens storlek.

Som läkemedel används cytostatika, som är cellgift och betyder cellhämmande läkemedel. Cytostatikans uppgift är att döda cancertumören genom att stoppa cancercellernas celldelning. När man injicerar cytostatika i blodet kan det i blodet kan det även döda cancerceller som spridit sig från modertumören. Eftersom cytostatikan även påverkar friska celler, framförallt i benmärgen, hårrötterna och mag-tarmkanalen, blir illamående, kräkningar och håravfall vanliga biverkningar. Dessa celler återhämtar sig dock väldigt snabbt.

Vid bl.a. prostatacancer, bröstcancer och livmodercancer kan man ge antihormoner. Dom här cancertumörerna är beroende av hormoner för att kunna växa. Man kan också ta bort delar av (eller hela) det organet som producerar hormonet. Det gör att tumören slutar att växa.


Smärta.

Hur kan man visa smärta utan att tala om att man har ont?

Det kan man göra på många olika sätt.
När jag tänker på hur jag själv visar smärta tänker jag först och främst på mimiken. Mungiporna dras neråt, man gör någon konstig min, ansiktet rynkar ihop sig. Man kniper ihop ögonen. Kroppshållningen blir också annorlunda. Man kanske drar ihop sig om man har ont i magen, lägger armarna runt sin mage. Har man ont i ryggen kanske man försöker sträcka på sig eller hitta en skön ställning. Man spänner sig och blir stel i kroppen. Har man riktigt ont kanske man ålar sig och har svårt att vara stilla.
Jag vet när jag själv har ont...