Bakgrund och problem: I ett historiskt perspektiv har den kommunala redovisningen
präglats av frivillighet. Flertalet kommuner har emellertid uppvisat svårigheter att anpassa sin
verksamhet till sina ekonomiska ramar varför synsättet på den kommunala redovisningen
förändrades till att gå emot att bli mer reglerad. Bland annat så infördes balanskravet, vilket
koncist innebär att kommuner inte får uppvisa underskott, och som trädde i kraft från och med
räkenskapsåret 2000. Samtidigt som balanskravet infördes bestämdes också att kommunernas
pensionsskulder skulle redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Detta innebar att
pensionsskulder intjänade före år 1998 inte längre var jämförbara med övriga skulder utan
skulle istället behandlas som en ansvarsförbindelse. Konkret innebar det att en stor skuldpost i
den kommunala redovisningen inte längre synliggjordes i balansräkningen. Under senare år
har den demografiska utvecklingen uppvisat en trend mot att allt färre förvärvsarbetande
försörjer allt fler pensionärer och andra som inte förvärvsarbetar, vidare spås denna trend
förstärkas ytterligare när de stora årskullarna födda på 1940-talet går i pension. Det kommer
således att bli ett allt större tryck på den kommunala kassan framöver. Med detta i åtanke
uppkommer frågan: Vilken beredskap har kommuner inför detta ökande tryck?
Syfte: Syftet med studien är att belysa den effekt införandet av blandmodellen har haft på den
ekonomiska bild som kommunerna uppvisar. Vidare är syftet att beskriva blandmodellen
utifrån ett redovisningsteoretiskt perspektiv samt att undersöka vilken planering som finns för
de framtida tilltagande pensionsutbetalningarna i de kommuner som ingått i studien.
Avgränsningar: Problematiken kring redovisandet av pensionsskulder omfattar även
landstingen, studien kommer emellertid enbart att genomföras utifrån kommunernas
utgångspunkt.
Metod: Studien är baserad på undersökningar i tre kommuner där målsättningen har varit att
varje enskilt fall skall tillföra något till studien. Man skulle därmed kunna karaktärisera detta
som en fallstudie. Studien har främst varit baserad på intervjuer med respektive kommuns
ekonomichef.
Analys och slutdiskussion: Blandmodellen kan anses strida mot flera av de övergripande
redovisningsprinciperna såsom exempelvis försiktighetsprincipen. De tre kommunerna som
ingått i studien har samtliga olika strategier för att möta de ökande pensionsutbetalningarna.
Vad som kan framföras i sammanhanget är att det är främst under de senaste två åren som
man har börjat diskutera frågan på allvar. Vad som är...
