Första hjälpen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Termerna A, B, C och L står för Andning, Blödning, Chock och Läge.

Andning.
Det är viktigt att kroppen hela tiden tillförs syre. Om man slutar att andas så drabbas den av syrebrist. Redan efter 3-4 minuter utan syre är risken stor för allvarliga hjärnskador. Därför är det viktigt att snabbt få igång andningen på en person som slutat att andas.
Det första man ska göra när en person inte andas är att skapa fria luftvägar. Det gör man genom att lägga personen på rygg och böja hans huvud bakåt med ena handen under hakan och den andra på pannan. Man ska inte ta under nacken eftersom han kan ha skadat nacken. Sedan tittar man i munnen på den skadade och rensar bort blod, snus, tuggummi, löständer och annat som kan finnas i munnen. Titta noga efter om bröstkorgen rör sig upp och ner, lägg örat mot munnen och lyssna ifall han andas. Gör han det ska man lägga honom i framstupa sidoläge.
Gör han inte det ska man göra mun mot mun metoden. Se till att huvudet är böjt bakåt så mycket som det går och kläm ihop näsborrarna. Sedan tar man ett normalt andetag och sluter sin mun runt den skadades och blåser in luften. Mängden luft ska motsvara ett normalt andetag. 12-20 inblåsningar per minut är lagom om det är en vuxen person. Ju yngre personen är desto mindre luft ska man blåsa in vid varje inblåsning, och desto fler inblåsningar per minut. Om det är ett litet barn kan man sluta sin mun runt både näsa och mun samtidigt.
Medans man gör inblåsningarna ska man kontrollera att bröstkorgen på den skadade höjer sig när man blåser in, och se till att den skadade gör en utandning innan man blåser in igen.
Om bröstkorgen inte höjer sig när man blåser in kan det bero på att det sitter någonting ivägen i luftvägarna, och då ska man göra Heimlich manöver. Man ställer sig bakom personen och tar ett kramtag om nedre delen av bröstkorgen. Sedan gör man ett kraftigt tryck snett uppåt. Detta gör att luften pressas ur lungorna och föremålet kan lossna. Det kan hända att man måste upprepa detta flera gånger innan föremålet kommer upp. Om personen inte andas efter detta så ska man göra mun mot mun metoden igen. Om han andas bra så lägger man honom i framstupa sidoläge.

Blödning.
När en person råkar ut för en olycka så är det vanligt att det uppstår blödningar. Beroende på vilka typer av kärl som är skadade har blödningen olika karaktär. Den vanligaste blödningen är från vener och kapillärer eftersom dom ligger ytligast. Är skadorna djupa eller om kroppsdelar slitits av kommer blödningen från artärerna. Dessa blödningar är kraftigare och pulserande, och blodet är ljusare än venöst blod. Alla blödningar ska åtgärdas.
Om blödningen är riklig ska man lägga den skadade ner och höja upp den blödande kroppsdelen över hjärtats nivå. Man ska pressa ihop sårkanterna med fingrarna eller trycka fingrarna mot blödningskällan. Sedan lägger man ett tryckförband. Först en kompress närmast såret, på kompressen lägger man en tryckkudde (någonting som trycker mot blödningen, t.ex. en hoprullad gasbinda eller ett hårt hoprullat tygstycke). Därefter fixerar man förbandet genom att rulla ett förband omkring tryckkudden. Man ska lägga förbandet tillräckligt hårt för att stoppa blödningen, men inte så hårt att det uppstår stickningar och domningar. Då måste man lossa förbandet med jämna mellanrum.
Om en kroppsdel har slitits av måste man lägga ett avsnörande förband mycket hårt så nära skadan som möjligt. Den avslitna kroppsdelen ska lindas in i ett rent tygstycke och läggas i en plastpåse med is. Detta för att syrebehovet i vävnaden ska bli mindre. Det går ofta att sy tillbaka en kroppsdel som blivit avsliten och man kan ofta få alla funktioner tillbaka.
Om blödningen är liten kan man lägga om med vanligt sårförband.
För en inre blödning krävs oftast operation för att stoppa blödningen.

Chock.
Chock kan man drabbas av när:
 hjärtat inte orkar pumpa runt blodet, t.ex. vid en hjärtinfarkt
 vid yttre eller inre blödning t.ex. vid stora sårskador när hjärtat inte får tillräckligt med blod för att cirkulationen och blodtrycket ska upprätthållas
 det uppstår stor vätskeförlust t.ex. vid brandskada
 vid förgiftning av olika slag.

Symtom på chock är att huden blir blek, kall och den chockade fryser när det är varmt. Pulsen blir snabb och svag, det uppstår blodtrycksfall när blodtrycket sjunker. Andningen blir snabb och ytlig. Personen blir törstig. Små ytliga blödningar kan sluta att blöda p.g.a. kärlsammandragningarna. Man blir förvirrad och orolig och får ångest p.g.a. minskat blodflöde till hjärnan. Om man inte kan häva chocken kan personen bli medvetslös.
För att förebygga chock ska man se till att den skadade personen vilar. Man ska lägga honom i framstupa sidoläge. Vid blodtrycksfall ska man höja benen och sänka huvudet. Se till att personen är varm genom att lägga filtar både under och över honom. Var lugn så personen känner sig trygg, flytta honom helst inte och lämna honom inte ensam om det går att undvika.
Man ska inte ge en chockskadad person vätska även om han är törstig eftersom han kan ha en inre blödning som kräver operation. Då ska magen helst vara tom.



B)
Hjärt – lung – räddning.
Det beskrev jag i A uppgiften.



C)
Insulinkänning vid diabetes mellitus.
Försök få i personen ett glas mjölk, saft, läsk och/eller en smörgås för att han inte ska hamna i insulinkoma.

Epilepsi.
Om en person får ett epileptiskt anfall ska man se till att hon/han inte skadar sig. När anfallet är över bör den drabbade läggas i framstupa sidoläge. Stoppa aldrig saker i munnen på personen under ett krampanfall - det försämrar andningen och i värsta fall finns det risk att hon/han kvävs. Stanna kvar tills den drabbade återfår medvetandet och håll dig själv lugn. Om kramperna varar mer än ett par, tre minuter bör man söka läkarhjälp akut - annars finns det vanligtvis ingen anledning att ringa efter läkare eller ambulans om den drabbade har en känd epilepsi. Har personen aldrig tidigare drabbats av anfall bör man givetvis alltid söka läkare akut, även om anfallet går över snabbt.

Anafylaktisk chock
Se till att luftvägarna är fria och höj patientens ben samt ordna en väl fungerande venväg. Ge omedelbart Adrenalin inj 0,1 mg/ml 3-5 ml intravenöst om det går, annars intramuskulärt. Upprepa vid behov. Kontrollera blodtrycket. Ge Betapred inj 4 mg/ml 1-2 ml och sedan, särskilt vid andningssvårigheter, Teofyllamin inj 23 mg/ml 10-20 ml långsamt intravenöst. Om hudsymtom, klåda eller värmekänsla utvecklas, ge Tavegyl inj 1 mg/ml 1-2 ml intravenöst.

Astma
Det finns många runt omkring oss som har astma utan att vi vet om det. När en person drabbas av ett astmaanfall för första gången är det lätt att drabbas av panik. Då är det viktigt att man behåller sitt lugn. Man ska inte lämna personen ensam under anfallet utan sätt honom upp och lätta på åtsittande kläder för att underlätta andningen. Man kan öppna ett fönster så han får frisk luft och ge honom något varmt att dricka för att underlätta upphostningarna. Har man tillgång till en rondskål eller liknande är det bra att se till att han har en sådan, och pappersnäsdukar eller en handduk att torka med. Är det ett svårt astmaanfall bör man ge syrgas.

Hjärtinfarkt
Om en person får en hjärtinfarkt när du är i närheten ska du larma ambulans så fort som möjligt. Det är viktigt att alla personer med bröstsmärtor som inte går över kommer till sjukhus för undersökning.
Lämna inte personen ensam. Behåll ditt lugn och fråga om hans symtom. För att han ska få lättare att andas ska man lossa på kläderna runt halsen och bröstet. Låt honom vila i halvsittande ställning och försök att undvika att flytta på honom. Det är viktigt att kontrollera medvetandet och pulsen regelbundet, och var beredd på att utföra HLR om det skulle behövas. Om personen inte mår illa kan man ge honom smärtstillande acetylsalicylsyreprepar...