Biobränslen har blivit en alltmer viktig energiresurs och i Sverige står
skogen för en stor del av biobränslet. Detta har lett till en viktig marknad
inom svenskt skogsbruk. Vimeks inriktning inom detta område har varit
hantering av energisortiment som uppkommer vid röjning och gallring. Under de
senaste åren har Vimek utvecklat prototypmaskiner med mål att lösa
hanteringen av detta sortiment från stubbe till avlägg. Problematiken med att
konstruera en maskin med god lönsamhet har varit stor. Genom åren är det
många andra aktörer som har försökt konstruera maskiner för att lyckas
mekanisera bland annat röjning. Finansiella resultatet för röjning och i
många fall även förstagallring blir idag oftast negativt för skogsägaren, men
det är en viktig del av skogsvården för att öka produktionen av bestånden. På
grund av stigande priser på biobränslen har en möjlighet att förbättra detta
resultat uppstått. Det finns en marknad för en maskin som med rätt utrustning
kan hantera energisortimentet klenskog och det är här detta examensarbete
kommer in i bilden. Målet med examensarbetet är att ta fram ett eller två
koncept som skall bana väg för vidare utveckling av biobränslehanteringen av
klenskog.
I dag finns stora arealer med så kallad eftersatt röjning vilket innebär att
skogsägaren skulle ha utfört röjningsåtgärden i ett tidigare skede. Det finns
alltså ett stort behov av att effektivisera röjning och eftersatt röjning.
Eftersom bestånden är känsliga för både mark och skogsskador, samt ur
skogsvårdssynpunkt, är en mindre maskin intressant. Vikten för medelstammarna
i de aktuella bestånden kräver inte en stor och kraftfull maskin för att
hanteringen av enstaka stammar skall kunna utföras snabbt och smidigt. Under
examensarbetets gång har Vimek testat en prototypmaskin som liknar den som
beskrivits ovan. Den mest intressanta delen för att höja lönsamheten av denna
maskin var kranspetsverktyget, även kallat aggregatet. Funktioner som var
intressanta att titta på var någon typ av matnings- och röjningsfunktion.
Andra viktiga delar var stubbehandling, ackumulerings-, uttags- och
gripfunktion men även geometrin och balansen på aggregatet.
Resultatet blev en modellerad 3D-prototyp i modern mjukvara. ...
