Wag the dog

8855 visningar
uppladdat: 2004-02-26
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Wag the dog är en politisk satir regisserad av Barry Levinson, regissören till ”Good morning Vietnamn” och ”Rain man”. Filmen, som utspelar sig i exploateringens Mecka, Amerika, handlar om en sexskandal i Vita huset som till varje pris måste överskuggas av andra nyheter, då landet går till val om elva dagar. Detta komplicerade uppdrag tilldelas en producent, Dustin Hoffman, och två av presidentens medarbetare: Anne Heche och Al Pacino. Dessa fabricerar tillsammans ett krig mot Albanien, med alla nödvändiga ingredienser som ett krig har: upprörande nyhetssändningar, soldater och krigshjältar.

Trots rollistans välkända namn lyckas inte regissören bära upp denna film till den nivå som den skulle kunna ligga på. Filmens en timme och trettiotre minuter går i högt tempo och skådespelarna färdas från plats till plats, scen till scen och dialogerna är även de i snabbaste laget. Det hela går, som sagt, rasande fort fram till slutscenen då man filmar ett tomt konferensrum i några sekunder och sedan rullar eftertexterna fram. Det är dock möjligt att de snabba vändningarna och framåtrörelsen i den här filmen är en del av poängen. Propaganda och nyheter måste stå i stora bokstäver och gå i ultraspeed för att få tittarsiffror. Wag the dog är en tänkvärd film, men tyvärr faller den ganska platt av olika skäl.

Barry Levinsons ”Wag the dog” kom lustigt nog ut på biograferna 1997, ett år innan Monica Lewinsky-skandalen i Vita huset 1998. Är skandaler bland politiker i Amerika så vardagliga eller var det vid tillfället bara en tidsfråga? I filmen finns även syrliga kommentarer om medias framställning av Kuwaitkriget 1991, vad vet vi egentligen om det? Vissa scener får representera ett helt krig, t.ex. då de i filmen talar om ”skorstensbombningarna” i Kuwait. Även flygattackerna mot Kosovo under 90-talet tas upp som en medias avledningsmanöver i sann amerikansk maktspelsanda.

Likheten mellan Wag the dog och kriget mot Irak under år 2003 är slående. Exempelvis det symboliska nedrivandet av Saddam Husseins staty i Bagdad. Var detta verkligen folkets önskan och vilja? I Amerikansk media behövs symbolik, rituella handlingar och syndabockar, vilket vi ännu tydligare får se då de tre huvudansvariga för konspirationen skapar en hjälte, Schumann, ”Old shoe”. De sprider nyheten om att han är krigsfånge men att han kommer att fritas de närmaste dagarna. Efter medias indoktrinering börjar folk köpa muggar, t-shirts osv med ”The old shoe”. Folk kastar till och med upp gamla skor i träden för att visa sitt stöd.

Att skapa en hjälte är något som tydligen måste uppnås under krig. Under Irakkriget var detta Jessica Lynch, Amerikas oskuldsfulla menige soldat. Hon ska, enligt media, ha våldtagits och skjutits av irakiska soldater. Dessa uppgifter dementeras av henne själv och hon säger att ”hon inte fått mer skador än vad man får av ett väpnat krig; blåmärken, skrubb – och rivsår”. Även på den andra sidan fanns dessa tendenser. En irakisk bonde belönades av en hög militär och hyllades av självaste Saddam för sitt mod då han skjutit ned ett amerikansk flygplan. Detta visade sig senare vara falska uppgifter, bonden säger sig själv inte ens äga ett gevär.

En annan företeelse i det amerikanska samhället som häcklas av manusförfattarna är valdeltagandet. Några karaktärer i filmen sitter och diskuterar valet och frågar då varandra om de andra röstar. En kvinna svarar då skrattande: ”Jag tycker det blir så klaustrofobiskt i valutrymmen, så nej”. En annan svarar att han inte har lust. I själva verket har Amerika ett mycket lågt valdeltagande, ca 49%.

Det finns mycken kritik i den här filmen mot ”the American lifestyle” och patriotismen, men även mot det amerikanska folkets godtrogenhet. Jag föredrar dock att inte lägga skulden på de människor som indoktrinerats genom hela livet att leva ”som amerikaner” i den amerikanska moral-kulturen. En moralkultur med många fula baksidor. Majoriteten av den media, film, musik och kultur som presenteras för dem är regisserad och producerad i Amerika efter dess mallar och normer. I geografiböckerna är Usa världens mittpunkt och andra länders historia förringas ett utesluts i skolböckerna. Det är inte lätt att vara källkritisk när källorna som finns att tillgå kämpar mot varandra i eller samhälle med stor konkurrens om tittarsiffror och reklamintäkter.

Åter till ”the American lifestyle”. Vad står detta fenomen egentligen för? Enligt min tolkning av Wag the dog går det ut på patriotism, frihet, individualitet och ekonomisk självständighet. Men filmen påvisar även vad som händer i längden för att uppnå allt detta: manipulation, utnyttjande av människors naivitet för egengynnande syften och ett outtömligt ha-begär. Om man ser på The American lifestyle utifrån andra länders synvinkel idag inkluderar den även rätten för landets ledning att parasitera på u-länders tillgångar för att vidareexploatera och införa sin imperialistiska kul...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Wag the dog

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2004-02-26]   Wag the dog
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2776 [2024-04-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×