Växthuseffekten

22 röster
29540 visningar
uppladdat: 2004-02-26
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Vad är växthuseffekten?
Man skulle enkelt kunna säga att växthuseffekten gör att jorden värms upp. För utan växthuseffekten skulle jordens medeltemperatur vara –18 grader istället för dagens +15 grader. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som ingen brytt sig om särskilt mycket tills nu. Den uppkommer då vissa gaser i jordens atmosfär kan fånga upp jordens värmestrålning och ge en temperatur höjande effekt. De gaser som det handlar om kallas växthusgaser och det är bl. a. koldioxid (CO2), metan ( CH4), dikväveoxid, ozon och CFC - gaser. Växthusgaserna håller kvar den långvågiga värmestrålningen som jorden ger ifrån sig så att den inte försvinner ut i rymden. Halten av växthusgaser ökar för tillfället i atmosfären. Koldioxid halten har ökat men ~25 % de senaste 200 åren, från 0,028 % av luften till 0,035 %. På 1900-talet observerades en temperaturökning på 0.3-0.6 grader. Det är först och främst genom förbränning av fossila bränslen som halten av växthusgaser ökar. Växthusgaser åker inte upp i atmosfären och försvinner utan de stannar där i olika lång tid. Koldioxid och dikväveoxid stannar i 100 år eller mer medan metan bara finns kvar i ca 10 år. Eftersom de stannar i atmosfären spelar det ingen roll om vi stabiliserar utsläppen till dagens nivå för koncentrationen av växthusgaser skulle ändå öka. Därför måste vi minska utsläppen.


Utsläpp och ansvar
Industriländernas användning av energi- och naturresurser är huvudorsaken till klimatförändringarna. 80 % av utsläppen av växthusgaser står i-länderna för. Det genomsnittliga utsläppet av koldioxid per person och år i ett i-land är ca 10 ton och i ett u-land ca 2.5 ton. I USA är utsläppet så mycket som 20 ton medan det i Sverige bara är 6 ton. Även fast det är i-länder som har mest utsläpp är det u-länderna som drabbas hårdast. Fossila bränslen är en resurs som måste bli mer rättvist fördelad över jorden och därför måste u-länderna fortsätta använda sina resurser, även för att få en ökad välfärd är det viktigt. Det är i-ländernas ansvar att den totala användningen av fossila bränslen halveras detta sekel för att uppfylla kraven i klimatkonventionen.



Vad kan vi göra?

I Sverige kommer nästan hälften av koldioxidutsläppen från hushållen. Hur vi värmer upp våra hus, vad vi handlar, energieffektiviteten på våra hushållsmaskiner och el-produkter och hur vi använder dem, våran livsstil helt enkelt, bidrar i olika grad till utsläppen. Men det finns saker vi kan göra för att minska utsläppen. Här kommer några tips på vad man kan göra för att minska utsläppen.

· Byta till mer energieffektiv utrustning. T.ex. kyl och frys.
· Täta de fönster som drar och kranar som läcker.
· Inte ställa stora saker framför elementet.
· Sänka värmen med fem grader då man är bortrest.
· Släcka lamporna när ingen är i rummet.
· Frosta av kyl och frys oftare.
· Tvätta så många plagg som möjligt i så låg temperatur som möjligt.
· Hängtorka istället för att torktumla.
· Inte ha på Stand-by utan stänga av helt.
· Inte duscha så länge.
· Gå, cykla eller samåk.


Diagrammet visar hur olika sektorer bidrar till de svenska utsläppen.

Avfall – metan

Jordbruk -metan och dikväveoxid

Av de resterande är det mest koldioxid som bidrar




Sverige

Sverige har tillsammans med andra länder tagit på sig att begränsa utsläppen av växthusgaser i atmosfären så att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farligt. De svenska kalfjällsområdena utgör idag ~10 % av landytan. Efter en uppvärmning med 3-4 grader skulle skogsgränsen kunna komma höjas med 500 meter. Om medeltemperaturen globalt ökar med 2.6 grader till år 2100 kan det i Sverige stiga med 4-5 grader vintertid och 2-3 grader sommartid. Störst blir ökningen i norr. Det skulle innebära att Umeå kan få de vintertemperaturer som idag finns i Skåne. Sommartid kan norrlandskusten då dagens nordtyska klimat. Nederbörden beräknas öka men 10-20 % och i fjällen och norra Sverige kan det bli så mycket som 30% mer. IPCC har gjort en beräkning på en möjlig temperaturökning på 5,8 grader globalt sett. Men det finns ingen som vet säkert hur framtiden ser ut.



Bilden till vänster är från SMHI och visar hur
temperaturer kan vara om 100 år vintertid.
Vi kan se att temperaturen blir högre i norr.









Dessa bilder visar hur kalfjället nästintill kommer att försvinna om temperaturen höjs bara med 3-4 grader. Skogsgränsen skulle kunna höjas med 500 meter.

Negativt/Positivt
Sverige
Vi uppe i norr kan lätt tycka att det inte spelar någon roll att det blir några grader varmare. En kortare och varmare vinter vill nästan alla ha. Växthus effekten kommer inte att drabba Sverige så jättemycket om man jämför med andra länder. Det som blir värst för oss rent ekonomiskt är att barrskogen successivt kommer att försvinna och ersättas av lövskog. Vi kan även få hit nya sjukdomar såsom farliga fästing arter. Det finns även positiva saker varav den främsta är ökad avkastning inom jord- och skogsbruk.


Världen
I ett mer globalt perspektiv ser man inget positivt. Djurarter kommer att dö ut, speciellt de i fjällvärden då den kommer nästintill att försvinna. Ökad svält torka och missväxt vid ekvatorn när regnperioderna blir färre och kortare. Naturkatastrofer kommer allt oftare och med mer kraft. Under 90-talet drabbades över en tredjedel av befolkningen av orkaner, översvämningar och bränder. Även fast naturkatastrofer inträffar över hela världen är det de fattiga som drabbas hårdast för de bor på mer utsatta områden och kan inte återhämta sig lika fort. Det är fastlagt att 96 % av alla dödsfallen vid katastrofer mellan 1985 och 1999 var i u-länder.


Havshöjning
Glaciärerna och polarisen smälter och havsytan stiger. Man vet inte hur mycket havsytan kommer att stiga med en siffra säger 9-88 cm, det är en stor skillnad. Men man vet säkert att den kommer att stiga och att det kommer att påverka kustlinjen. Idag ligger 13 av världens 19 megastäder i kustnära områden. Kusten kommer inte bara ta skada av havshöjningen utan även av mer extrema väderförhållanden, som stormar och orkaner. De kuster som är mest känsliga för en havshöjning är Medelhavskusten och USA:s kus...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Växthuseffekten

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2006-11-29

    bra skrivet =) och tack för hj

Källhänvisning

Inactive member [2004-02-26]   Växthuseffekten
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2787 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×