Den gudomliga komedin - Divina Commedia

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Dante Alighieri tillhörde den nya rörelsen i Italiensk poesi som inte ville använda det latinska språket som litterärt språk, därför skrev han ”Den gudomliga komedin” på dialektal italienska. Eftersom man ansåg att lärda män skulle skriva på latin blev Den gudomliga komedin uppmärksammad och banbrytande för det italienska språkets utveckling. Det bidrog också till att verket fick en politisk slagkraft.
Den gudomliga komedin är ingen komedi, utan den är skriven i versslaget terziner, ett versmått som är speciellt för Dantes verk, eftersom det var han som uppfann det. Den är även indelad i 3 cykler – Inferno (helvetet), Purgatorio (skärselden) och Paradiso (paradiset), som vardera är uppdelade i 33 sånger. Att det är en komedi har Dante själv förklarat med att den slutar lyckligt, sen att den är gudomlig har lagts till av en beundrad eftervärld.
Huvudpersonen, som är Dante själv färdas från helvete och skärseld till paradiset. Han går vilse i en mörk skog men räddas av diktaren Vergilius, som på sin tid hade rykte om sig att vara en mäktig trollkarl. Vergilius leder Dante genom helvetet och skärselden, genom ett trattformat hål i underjorden där det är skilda grader av helveteskval. Man tänker sig nio kretsar eller avsatser som smalnar av nedåt, ju djupare desto större synd och grymmare straff. Allra längst ner förvaras de, enligt Dante ”värsta och förevigt största brottslingarna i människans historia”. Några är Brutus och Cassius, som mördade Julius Ceasar, och Judas som angav Jesus. Deras straff är att ständigt pinas under djävulens våld. En episod som är berömd är mötet mellan Dante och det samtida fördömda kärleksparet Francesca da Rimini och hennes älskare Paolo Malatesta, som dödats för sin brottsliga kärlek, och som nu i de vällustigas krets är tätt omslingrade och drivs omkring av rasande stormar. Vidare efter helvetesvandringen leds han genom skärselden, där människor plågas, ibland frivilligt för att få ett mildrare straff i livets slut. Sedan förs han till paradisets himlar där han möts av sin älskade ungdomskärlek Beatrice där hon återkommer som förandligat symbolväsen, och visar honom till den högsta saligheten. Hon tar över rundvandringen eftersom hedningen Vergilius inte släpps in där.
Komedin betraktas som ett av världshistoriens stora verk, då den beundras och fascineras av diktare genom Dantes bildspråk och världsbild, som är en sammanfattning av medeltidens lärda system, men man tror sig också se en ny tids ankomst. Det är ett mångtydigt verk, som har en hemlig undermening i texten, och som är fyllt av aktuella tidshändelser och skolastisk (en riktning inom medeltida filosofisk teori) lärdom som visar en perfektbild av medeltidens föreställningsvärld och livssyn, där människan står i centrum och jorden står i centrum för universum. Det är antagligen på grund av det, som delen med helvetesskildringen är mest läst, eftersom det där mär...