Hindusmen

16 röster
82255 visningar
uppladdat: 2004-02-26
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning

I detta arbete ska jag beskriva hinduismen som en av de fem stora världsreligionerna. Jag ska även beskriva skillnaden mellan buddhismen och hinduismen.
Hinduismen ser väldigt olika ut för olika ut för olika människor, eftersom den till stor det skapas av utövaren.


Grundare

De flesta av de stora religionerna har en grundare alltså en som startat religionen. Kristendomen har Jesus, Islam har Muhammed, Judendomen har Abraham och Moses, Buddhismen har Buddha. Hinduismen däremot har ingen speciell grundare eller profet och den går inte tillbaka på en gudomlig uppenbarelse.

Skapelseberättelser

Teorierna om jordens skapelse är många och olika skapelseberättelser finns. Jag har hittat olika information i olika böcker och hemsidor. Detta har gjort det lite svårt att sammanfatta det hela. Skapelseberättelserna liknar varandra men har också delar där de skiljer sig
Hinduismen har ingen bestämd uppfattning om hur jorden skapades eftersom ingen utom den högste guden kan veta det.

Flera universum
Hinduerna tror att det har funnits, och kommer att finnas fler universum än det finns vattendroppar i den heliga floden Ganges. Dessa universum skapas av guden Brahma, de beskyddas av Shiva och de förstörs av Shiva. Om de inte förstörs så uppstår inget nytt liv. Shiva är den som både förstör och återföder. De tre gudarna är olika former för den högsta gudomen universums själ, som finns i allt och står bakom allt. När universum har blivit förstört så finns det ingenting annat än vatten där.

Enligt en myt stiger en speciell skapargud, Prajapati, upp ur havet och gråter över sin ensamhet och vet inte varför han har blivit född. De tårar som faller i vattnet blir jorden och de tårar som han torkar bort blir himmel och luft. Sedan skapar han människor och andar, natt och dag, årstiderna och slutligen döden.

Den vanligaste
Den vanligaste skaparmyten berättar om hur guden Vishnu flyter på vattnet i uroceanen. Han ligger på ryggen av jätteormen Ananda. En lotusblomma växer fram ur hans navel och på den sitter Brahma. Brahma klyver sig själv i två delar, en manlig och en kvinnlig. Dessa båda varelsers omfamning utgör skaparkraften. Av den skapas människor och alla andra levande varelser. Därefter blir Brahma till en igen. Alla härstammar från Brahma som ju är en del av världssjälen.

Brahmas kropp
Enligt en annan skapelseberättelse kommer allting från Brahmas kropp. Brahmas huvud blev himlen och hans kropp blev jorden. När detta universum nått sitt slut vänder allt tillbaka till universums själ. Ett universum varar en dag i Brahmas liv. Gamla matematiker räknade ut att en dag i Brahmas liv varar i 4 320 000 000 år, alltså i mer än fyra miljarder år. Sedan sover Brahma en natt som är lika lång som dagen, och innan han somnar så förstörs universum av guden Shiva genom eld och översvämningar. Sedan finns det bara kaos och vatten.

När Brahma vaknar skapar han världen på nytt. Om igen dyker Vishnu upp ur oceanens djup. Han vilar på nytt på jätteormen Anadas rygg, långsamt växer lotusblomman upp ur hans navel och allting börjar om på nytt.

Gudar

Inom hinduismen finns väldigt många gudar och gudinnor, hundratusentals. Vissa tror man bara på i en by och vissa är kända över hela Indien. De tre största gudarna är Brahma, Shiva och Vishnu.

Brahma – den glömde skaparen.
Brahma är enligt de gamla skrifterna skaparens gud. Han har skapat människorna, djuren och växterna. Han gör så att livet får själ. Brahma dyrkas nästan inte av någon hindu längre och han är så gott som bortglömd. Indierna förklarar detta med en svarssägen om Gudens incest med dottern Sarasvati. Hon är beskyddarinna av språk, litteratur och lärdom. Hon var först en flod men blev senare Brahmas dotter.
Brahma som du ser på bilden här intill har fyra armar och fyra huvuden.

Vishnu – överguden.
Vishnu har många miljoner dyrkare och många betraktar honom som den främsta guden, och andra betraktar honom som den enda. Vishnu är den gode och vänlige guden. Han är världsalltet och världssjälen.
Vishnu avbildas ofta som en yngling med glänsande diadem, sittande på en blomma, ridande på en örn eller vilande på världsormen i havet.
Vishnu är gift med lyckans gudinna, Sri eller Laksmi.
Vishnu anhängare har ett lodrätt märke i pannan.

Shiva – skaparen och förgöraren.
Shiva är en stor gud som är mycket populär. Han är fruktbarhetens, dödens, och förintelsens gud. Han är också livets, lärdomens och motsatsernas gud. Shiva ger liv men tar också liv för att ge plats åt nya skapelser. Han förintar och återskapar världen, också för denna orsak. Han symboliserar det goda och onda som finns i varje människa. För hindun är Shiva den yttersta sanningen, det ytterst goda och den yttersta skönheten.
Shivas främsta symbol är linga - fruktbarhetssymbolen
När Shiva dansar skapar han och musiken han dansar till spelas av hans tjänare, den vita tjuren. Denna tjur finns placerad framför alla Shivas tempel.
Shiva är gift med den största gudinnan i Indien, Pavati, bergsgudinnan. Hon har många gestalter bl.a. Uma – ljuset, Durga - den svårtillgängliga, men hon är mest känd som dödsgudinnan Kali - den svarta.
På vissa bilder av Shiva trampar han på en dvärg som symbolisera människans okunnighet.
De hinduer som dyrkar Shiva har vågräta streck i pannan.

Levnadsregler

Inom hinduismen rättar man sig efter Vedaböckerna. Dess böcker är skriva på sanskrit och innehåller religiösa och filosofiska skrifter.

Hinduism ser på livet bestående av 4 stadier:
1. Studerandestadiet
2. Husfaderstadiet
3. Tillbakadragandestadiet (Att lämna det jordiska livet)
4. Avsägelsestadiet

De har dessutom fyra mål i livet :
1. Att göra sin plikt (Dharma).
2. Att göra sig en förmögenhet för att hjälpa andra.
3. Att förverkliga sin ambitioner.
4. Att inte bindas till framgången utan uppnå befrielse från återfödandets cirkel.

Livets fem löften:
• Att inte skada något levande väsen.
• Att inte ljuga.
• Att inte ta någons annans egendom.
• Att inte leva okyskt.
• Att vara givmild.
Hinduer bör heller inte dricka alkohol eller äta kött.

En hindu tror på själavandring. Det är karman som bestämmer vad man föds om till i nästa liv. Med karma menas de goda och de onda handlingar en människa har utfört under sitt liv. Har man en dålig karma kan man återfödas som ett djur och har man en bra karma återföds man till någonting bättre än i sitt föregående liv. Målet och meningen med livet är att befria atman, människans själ, från återfödelse och uppgå i Brahman, världssjälen. Denna befrielse kallas moksha. Moksha beskrivs som en gudomlig och underbar värld, där det bara finns ro, harmoni och fullständig lycka.
Vägarna till moksha är flera:
Bhakti, hängivenhetens väg. Denna metod är vanlig bland dagens hinduer. Föremålet för dyrkaren är vanligtvis Krishna. Man upprepar gudens namn och sjunger lovsånger till hans ära.
De goda gärningarnas väg, betyder att man är kärleksfull mot sina medmänniskor. Man ska inte ljuga, stjäla eller skada någon och man ska visa hänsyn till djuren.
Kunskapens eller vishetens väg är en svår och krävande väg. Man studerar de heliga skrifterna, och kan genom tankearbete nå den slutliga insikten som leder till befrielse och förening med Gud.
Försakelsens väg väljer man när man medvetet väljer ett liv i yttersta enkelhet och fattigdom. Många äldre män väljer denna väg i sina sista år av livet. De kallas sadhus.
Yoga är en urgammal träningsmetod. Man övar sin kropp och sina sinnen till en fulländning och utvecklar en maximal förmåga till koncentration och djupa andliga upplevelser.


Tron på karma har gjort att det hinduiska folket har delats in i fyra olika samhällsgrupper; kaster. Dessa kaster är:
* Brahminer - präster, numera också läkare, advokater mm.
* Kshatriya- krigare och ämbetsmän.
* Vaishya- bönder, köpmän och hantverkare,
* Shudra- tjänare och slavar.

Det finns även en femte kast – de ”kastlösa”, som utgör ungefär 20% av Indiens befolkning. De kastlösa kallades också "Guds barn" eller haridjan av Mahatma Gandhi. Dessa människor är utstötta från samhället och står allra längst ner på den sociala skalan. Om man dricker vatten från samma brunn som en kastlös blir man oren anses det.
Vilken kast en människa delas in i beror på vilken kast föräldrarna tillhör. Om föräldrarna tillhör t.ex. Vaishya så gör deras barn också det. Om man föds som brahmin blir man respekterad, föds man av en tjänarinna så är man föraktad resten av sitt liv. Detta ger liten valfrihet i livet.
Den kast man tillhör ska man hålla sig till. Man ska gifta sig med någon av samma kast och inte äta med någon ur ett ”lägre” kast. Att man inte ska äta med någon av lägre kast beror på hinduernas syn på att "orenhet" kan överföras genom maten.
Kastväsendet kan jämföras med en trappa där kasterna är sorterade med de högsta kasten högst upp och de lägsta längst ner. Man kysser fötterna på den som är ovanför, och trampar på den som finns under en själv. Detta visas på bilden på denna sida.
Sedan 1947 har tron på kaster blivit förbjudet, det används fortfarande, men inte offentligt.

En känd berättelse ur Vedaböckerna säger:
"Människorna skapades av guden Brahma. Från gudens huvud sprang de ädla prästerna fram. Från armarna kom krigarna medan bönderna skapades ur de kraftiga låren. Tjänarna och slavarna bildades ur de tjänande fötterna."

Heliga ting

Templen
I stort sett varenda by i Indien, stor som liten, har ett eget tempel. Varje tempel är tillägnat en speciell gud. Templen varierar mycket i storlek och utseende. Från små torftiga bytempel till de stora spektakulära templen inne i städerna med höga tak och hundratals statyer föreställande gudar. Dessa tempel är viktiga pilgrimsmål. Ett sådant tempel finns i staden Madurai i sydligaste Indien. Detta är över tusen år gammalt och mycket välkänt. Templet har 10 ingångar, 10 tempeltorn med flera tusen statyer. Inne i templet hänger många gudabilder med speciellt Shiva på. Shiva dyrkarnas centrum är Madurai.
Templen är inte byggda för att hinduerna ska ha möjligheten att be någonstans, för det kan man lika gärna göra hemma. Templen är byggda som bostäder åt gudarna.
Tempelprästerna sköter om gudabilden, som finns i templet, som en levande härskare. De väcker guden och ger honom/henne mat.

Puja
Den hinduistiska bönen eller gudstjänsten kallas för Puja. Be kan man göra både i hemmen och i templen. Puja är en sed som hinduerna gör varje morgon. De går upp tidigt och tvättar och putsar upp gudabilderna samtidigt som dom eldar rökelser. Sen ber dom böner och offrar växter och frukt. Bönen sker tre gånger om dagen.

Kon
Kon är ett heligt djur inom hinduismen. Det är en symbol för moderlighet och ömhet.
Kon strövar fritt omkring i städerna i Indien. Lägger sig en ko i vägen och stoppar upp trafiken är det ingen som försöker jaga bort den.
Det finns inte en tanke på att kunna slakta en ko. Inte ens om den är gammal och sjuk. Det skulle heller inte tjäna någonting till om man slaktade kor i Indien. Ingen skulle köpa köttet!
Kon är inte bara helig, de flesta är nyttiga också. Den ger mjölk, gödsel och föder dragoxar som arbetar i alla väder. Och om man torkar kornas spillning kan man använda det som bränsle och elda med.

Ganges
Ganges är en ca 2700 km lång helig flod som rinner genom Indien. För en hindu är floden Ganga Ma, Moder Ganges, som gudarna skänkt till människorna. Ungefär 50 000 människor badar i floden varje dag. Ett bad i Ganges är inte som vilket bad som helst utan det värdesätts mycket högt. Hinduer anser att ett bad i Ganges tvättar bort dålig karma från föregående liv. En hindu går ned i floden på morgonen när solen är på väg upp. Väl nere i floden doppar han sig upprepade gånger och dricker av det renande och livgivande vattnet. Sedan för de samman händerna och bugar mot den uppgående solen, medan de läser böner. Vissa hinduer har sparat i årtal och rest i veckor för att få uppleva detta bad.
En västerlänning skulle nog avstå från att dricka från Ganges eftersom flera kloaker mynnar ner i floden och vattnet är väldigt smutsigt. Hinduerna protesterar och förklarar:
”Vattnet ser smutsigt ut men det är rent och absolut fritt från farliga bakterier. Det beror på att floden renar sig själv, den kan inte bli oren. Det är bara gudlösa som ljuger och säger att Moder Ganges är smutsig.”

Det finns flera krematorier i staden Varanasi dit hinduer från hela Indien kommer för att bränna sina döda. Varanasi är en helig stad inom hinduismen, genom staden rinner Ganges. I Varanasi finns omkring 1500 tempel och den kallas ibland Kashi (ljusets stad). En hindus högsta önskan är att dö i staden, kremeras och låtas bli strödd över Ganges. Man tror att precis som askan blandas med Ganges, så blandas själen med Brahman. Hindun tror att Varanasi är mötesplatsen mellan himmel och jord. Att dö här är därför att bli fri från återfödelsens cykel.

Hinduismen brukar jämföras med floden. Indien har en flod; Ganges och en religion; hinduismen. Men Ganges har många bifloder och hinduismen många gudar. Flodens mål är att nå havet, och hinduismens mål är att nå världssjälen, Braman. Hinduerna kan tro på antingen en gud (monoteism) eller så tror man på flera gudar (polyteism). Man kan även tro att gud finns i allt (panteism).

Högtider

Hinduer firar många högtider och ceremonier. De största och viktigaste är följande du nu kommer att få läsa om.

Holi:
Detta är en glad högtid som firas till minne av Krishna som hittade på en massa bus i sin ungdom. Holi firas flitigast av barn och ungdomar som springer runt och kastar färgpulver och stänker vatten på varandra. Kvinnorna har rätt att under denna tid att på ett skämtsamt sätt smiska till de män hon träffar.
Under denna högtid är alla hinduer, oavsett rang och klass, jämlika.

Dasera:
Dasera är en högtid som håller på i tio dagar till gudinnan Durgas ära.

Raksha Bandhan:
Raksha Bandhan betyder "att knyta skydd". Hinduerna knyter silkestrådar men utsmyckning runt vänner och släktingars handleder. Detta betyder ungefär att man ger varandra skydd.
Högtiden äger rum den dagen det är fullmåne i månaden shavran (juli/augusti).
I norra Indien är Raksha Bandhan början till det kommande jordbruksåret och i västra Indien är det en festdag och helgdag.

Krishnajanmashtmi:
Denna högtid markerar Krishnas födelse. Den inträffar den åttonde dagen av den mörka delen av shavran. Under denna högtid fastar hinduerna till midnatt. Man sjunger sånger och läser texter i hemmen och i templen.
När midnatt har passerats delar man med sig av maten och drycken som kallas prashad och har guds välsignelse.

Mahashivaratri:
Mahashivaratri och betyder ”Shivas stora natt” och inträffar den fjortonde dagen av den mörka månaden magha (januari/februari). På måndagen (som är en fastedag inom hinduismen) fastar många hinduer som ett tecken på sin kärlek till Shiva.
Många familjer äter ingen lagad mat utan enbart frukt och nötter.

Navaratri:
Denna högtid är en av de få som firas över hela Indien. Visserligen kan namnet på den variera men det är samma högtid. I öster kallas den Durga-puja, i norr Dussehra och i väst Navaratri.
Navaratri betyder ”nio nätter” och infaller i månaden ashvina (september/oktober) efter de stora monsunregnen. Under denna fest, som pågår 9 dygn brinner en oljelampa på husaltaret och man ber till modergudinnan som kan ha många olika skepnader. Under högtiden brukar man dansa runt ett altare som är byggt av en låda med konformig topp. På varje sida av altaret finns en bild av modergudinnan i en av hennes skepnader.

Dashahra:
Denna högtid firas till guden Ramas ära och pågår under tio dagar.
På vissa håll firas Dashahra till minne av gudinnan Durga. Denna högtid avslutas med att ett högtidligt tåg av festklädda människor kastar en staty av gudinnan i en sjö eller flod.


Diwali:
Detta är en ljushögtid och en nyårsfest och även den viktigaste hindiska högtiden. Diwali är en förkortning av Deepavali som betyder ungefär ”en rad med ljus”.
Diwali firas på olika vis från plats till plats, och så också anledningen till firandet. Bland annat firas den för att ljuset segrar över mörkret och Ramas och Sitas återkomst till Indien, men också för att hylla nådens och välståndets gudinna Lakshim.
Under de fyra dagar Diwali pågår avfyras fyrverkerier och smällare, i husen tänds lyktor och oljelampor och man ger varandra presenter. På många platser spelas det teater, sjungs och dansas för att hylla gudarna.
Under denna högtid anses det särskilt lämpligt att öppna ett bankkonto.



Skillnader

Skillnaderna mellan hinduismen och Buddhismen är många.

Inom hinduismen finns det många gudar och de har stor betydelse i religionen och styr universum, medan det inom buddhismen också finns gudar, men dom har mycket liten betydelse och styr långt ifrån allt som händer.
Det finns ett kastsystem inom hinduismen som dom tror att gudarna har skapat. De största kasterna är:
• präster
• krigare
• bönder
• tjänare.
En präst har högre ”status” än en krigare, och en krigare har högre ”status” än en bonde, osv. Har man bra karma när man dör föds man om i en högre kast och närmar sig då slutmålet, Brahman – världssjälen. Kastsystemet är avskaffat men styr fortfarande samhället.
Buddhisterna däremot tycker att kasten är fel och inte skall användas.
I båda religionerna förekommer återfödelse. I Buddhismen är det inte sämre att födas som ett djur än en människa, medan hinduerna anser att återfödas som ett annat djur än en ko inte är bra.
En hindu har en massa plikter som han måste göra. T.ex. offra och be till gudarna, delta i religiösa högtider, mm. Ju högre kast man tillhör desto fler plikter har man. Buddhister har inga plikter, endast saker som dom inte får göra, saker som man egentligen skulle komma på själv utan att någon sa till en och dessa gäller även i vårat samhälle. En Buddhist skall t.ex. inte använda våld, inte stjäla, inte ljuga, mm.
Hinduer samlar på sig karma under livets gång. Det är en slags ”livspoäng” som avgör vilken kast man återföds i. Det är samma själ som föds i en ny kropp. Också i detta fall är tron olika i de två religionerna. Buddhisterna tror att själen splittras upp och tillsammans med andras ”själdelar” bildar den en ny själ som föds om i en annan kropp.





Egna Tankar

Tankarna har varit många under tiden jag har jobbat med detta arbete. Vissa saker tycker jag är bra med hinduismen och andra är rent utsagt dåliga. Kastsystemet är en av dessa sämre delar inom hinduismen. Visst, det finns ju en viss likhet i vårat samhälle. Det är ju rangordning även här. Men inte till lika stor del, och alla är inte med på det. En man/kvinna som har t.ex. ett chefsjobb har ju högre ”status” än en ga...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Hindusmen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2006-05-18

    finns det någon som har sagt a

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2004-02-26]   Hindusmen
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2811 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×