Öresundskraft driver en kraftvärmeanläggning med deponigas från Filborna
avfalls- och återvinningsanläggning. Deponigasens kvalitet har försämrats,
främst med avseende på en ökad halt av svavelväte. Svavelväte är en
korrosiv komponent som inte är önskvärd och deponigasen har idag en
svavelvätehalt på 1000-2000 ppm. På grund av den höga svavelvätehalten i
deponigasen har underhållskostnaderna för kraftvärmeanläggningen stigit och
reinvesteringar måste göras oftare än vad som är normalt. Det finns planer
på en ny kraftvärmeanläggning för avfallsförbränning och deponigasen kan i
framtiden förbrännas i den pannan istället för i denna mindre och
underhållskrävande kraftvärmeanläggningen men fram till dess att den nya
anläggningen finns på plats kommer problemen med deponigasen att kvarstå.
Öresundskraft driver också ett stort kraftvärmeverk, Västhamnsverket, på
200 MW med biobränsle i form av träpellets. Priset på träpellets stiger och
Öresundskraft önskar därför undersöka om det finns någon ekonomi i att
använda deponigasen, som är en billig energikälla, för att torka biobränsle
istället för till kraftvärmeproduktion.
Målet med arbetet är att presentera förslag på hur deponigasens kvalitet
kan höjas genom rening av gasen men också att presentera en utredning om
huruvida deponigasen kan användas för biobränsleproduktion. Genom att göra
detta arbete kan man finna en lösning på problemen i kraftvärmeverket.
De intäkter/minskade kostnader som kan fås tack vare rening av deponigasen
uppgår till 2,3?3,3 miljoner kr per år, här ingår intäkter för gas som idag
facklas bort och minskade underhållskostnader. En litteraturstudie av
tillgängliga tekniker har gjorts och kontakt har tagits med leverantörer av
utrustning. Biologisk avsvavling har funnits vara den av de undersökta
reningsmetoderna med lägst investeringskostnad, 3 miljoner kr, och kan vara
ett bra alternativ för att rena deponigasen på kortare sikt, exempelvis
fram till att en avfallsförbränningsanläggning står färdig. Den årliga
kostnaden för biologisk avsvavling beräknas till ca 2 miljoner kr. Total
Contaminant Removal, som är en kombination av frystorkning och rening med
järnoxid, är en metod för att rena deponigasen från alla föroreningar. Den
typen av rening har en betydligt högre investeringskostnad på 7,3 miljoner
kronor och lämpar sig bättre om rening av deponigasen ses i ett längre
perspektiv. Den årliga kostnaden för rening med Total Contaminant Removal
beräknas till ca 2,5 miljoner kr.
Under arbetets gång kom man också in på ett sidospår som behandlar
uppgradering av deponigas, något som inte är konventionellt att göra idag.
Det finns nyutvecklad kryoteknik som är lovande för att uppgradera
deponigas, den här studien visar på en årlig kostnad av 26 miljoner kronor
och en årlig intäkt på 31 miljoner kr, d.v.s. ett årligt resultat på 5
miljoner kr. Osäkerheter är att kryoteknikens driftprestanda inte är
verifierad i större skala samt att det är osäkert hur snabbt
deponigasproduktionen avklingar.
I det här arbetet har också gjorts en sammanställning av tekniker för att
producera träpellets, över möjlig råvara för produktion av träpellets och
referensanläggningar. Torkning med indirekt trumtork befanns vara den bäst
lämpade tekniken i detta fall. 6 ton biobränsle per timme bedöms kunna
produceras med den idag tillgängliga energin. Arbetet avslutas med en
ekonomisk sammanställning över biobränsleproduktion med deponigasen, vilken
visar att produktionskostnaden...