Samband Inflation-Arbetslöshet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1. Inledning

1.1 Introduktion
Länge har det forskats om sambandet mellan arbetslöshet och inflation. Vetenskapsmän har genom tiderna fått sina namn kända genom nya teorier och lösningar inom samhällsekonomin. Hur inflationen påverkar arbetslösheten är väldigt komplicerat. Detta samband har de försökts bevisas med hjälp av olika kurvor och tabeller, men det hela är mycket svårt att tillämpa på verkligheten.

Att arbetslösheten minskar om inflationen ökar beror på att människor får mer pengar. Konsumtionen ökar därför vilket leder till fler arbetstillfällen. Phillipskurvan och Keynes modell visar detta enkla samband.

Dock har det visat sig att dessa simpla teorier inte stämmer i verkligheten. Beviset kom på 60 och 70 talen då Sverige både hade hög inflation och hög arbetslöshet på samma gång. Upptäckten försvårade det tidigare bevisade sambandet då det inte alltid kunde tillämpas annat än i teorin. Efter bl a Phillips och Keynes har fler försökt komma upp med en modell som beskriver samhörigheten villkorslöst, men finns det verkligen ett samband?

1.2 Syfte
Syftet med arbetet är att få fördjupade kunskaper inom samhällekonomin samt att undersöka sambandet mellan inflation och arbetslöshet.

1.3 Frågeställning
Finns det ett samband mellan inflation och arbetslöshet?
Vad är i så fall sambandet?

2. Bakgrund

2.1 Inflation
Inflation; ”Allmän prisstegring, penningvärdesförsämring”. (Svenska akademins ordlista)

Inflation innebär alltså att pengar minskar i värde, pris nivån stiger på samtliga varor. Det bör dock noteras att det finns en skillnad på relativ prisförändring och inflation. Olikheten är att en relativ prisförändrig betyder att priserna på en vara stiger i förhållande till andra varor, vilket kan orsakas av flera faktorer till exempel en förbättrad kvalitet eller en ökad efterfrågan. Detta fenomen är inte skadligt för landets ekonomi utan tvärtom något helt naturligt för att de ekonomiska drivhjulen ska gå runt i regelbunden takt. Ett exempel på en relativ prisförändring är pris på varor som styr beroende på säsong. T.ex. stiger priset på parasoller när efterfrågan ökar på sommaren, samtidigt sjunker priset på vinterkängor.

Det finns två typer av inflation, kostnadsinflation och efterfrågeinflation. Den förstnämnda uppstår då en relativ prisförändring sker på en vara som ett flertal andra företag är beroende av i sin produktion, till exempel olja. Detta är vad som inträffade i Sverige på 70-talet och som kom att kallas oljekrisen. Vårt lands inflationstakt låg då som högst på hela 14 %! Efterfrågeinflation betyder generell prisökning som beror på att den totala efterfrågan på varor och tjänster är högre än vad som kan produceras.

Inflation mäts ofta i Konsumentpris index (KPI) som fungerar som en allmän inflationsindikator. Utöver detta är KPI det mått som används för att mäta den genomsnittliga prisförändringen av varor och tjänster.

Ett annat mått som även brukar talas om är Philipskurvan. Där framträder arbetslöshet och inflation som ett förhållande.

2.2 Arbetslöshet
Begreppet arbetslöshet innebär att människor med kapacitet till att arbeta går utan sysselsättning, samtidigt som de eftersatta behoven växer. Följderna av detta fenomen, blir en kostnad för hela samhället, samt en minskad inkomst för den arbetslöse. En icke full sysselsättning resulterar i en mindre produktion och minskade möjligheter till att höja de allmänna välståndet.

Inom arbetslöshet finns det ett begrepp som kallas den naturliga arbetslösheten vilket framfördes av forskarna Phelps och Freidmen på slutet av 60-talet. Detta är ett slags jämviktsläge som beskriver den nivå på arbetslösheten där den är konstant d v s att arbetslösheten blir oförändrad från period till period. En lägre arbetslöshet kräver alltså antingen att chansen för de arbetslösa att få jobb ökar eller att risken för de sysselsatta att förlora jobbet minskar. Detta kan även beskrivas som normalt konjunkturläge.

NAIRU är en förkortning som betecknar den arbetslöshetsnivå som är förenlig med en stabil inflationsnivå.

Det finns fyra olika typer av arbetslöshet; säsongsarbetslöshet, konjunktursarbetslöshet, struktursarbetslöshet och friktionsarbetslöshet. Det förstämda innebär att gällande är arbetslös under vissa perioder av året. T ex skidinstruktör som inte kan undervisa skidåkning på sommaren p.g.a. snöbrist. Konjunktursarbetslöshet betyder brist på sysselsättning under lågkonjunktur. Struktursarbetslöshet innebär att vissa branscher går dåligt, t ex nu, IT branschen. Det sista, friktionsarbetslöshet betyder att arbetarna har svårt att nå fram till arbetsgivarna.

Arbetslöshet kan utlösas av en mängd olika faktorer; För höga löner, för liten efterfrågan och brister i den eftersträvade jämvikten mellan utbud och efterfrågan.

I Sverige ligger arbetslösheten idag på ca 4,2 %.


2.3 Stagflation
Praktiskt sätt kan både inflationen och arbetslösheten öka på samma gång. Detta fenomen kallas stagflation vilket inträffade under den stora depressionen på 1960-70 talet. Det som då inträffade var att oljepriserna steg drastiskt eftersom araberna stängde sina oljekranar. Detta innebar i sin tur att många andra priser också steg eftersom de flesta företagen är beroende av olja t ex för transporter. Importen blev därför betydligt dyrare. För att täcka den höjda kostnaden var man tvungen att höja priserna, kostnadsinflation. När priset på olja stiger ökar nämligen inflationen automatiskt.

Inflationen gick upp till nästan 10 %. Samtidigt ökade arbetslösheten drastiskt. Tre år senare gick vi mot ännu ett inflationstopp på ca 14 %. När priset på olja äntligen började sjunka så följde inflationen samma väg.

3. Analys

3.1 Sambandet: arbetslöshet–inflation
Inflation och arbetslöshet har ett samband. Den traditionella bilden av detta samband är att priset för full sysselsättning, dvs ingen arbetslöshet, är inflation.

Tvärt om gäller även att priset för total stabiliserad ekonomi är arbetslöshet. Detta beror på att vid full sysselsättning ökar konsumtionen vilket leder till att företagen höjer priserna eftersom folk har möjlighet att betala mer för samma vara. Det här leder till att arbetarna kräver högre löner och företagen tvingas höja priserna ytterligare för att täcka dessa nya kostnader osv. För att hålla ner inflationen behövs arbetslöshet vilket leder till att konsumtionen håller sig på en lagom nivå. Med andra ord är en liten del arbetslöshet nyttigt för att ett samhälles välmående.

3.2 Keynes teorier
Grundaren tills dessa tankar var engelsmannen John Maynard Keynes. Keynes ansåg att det antingen finns inflation eller arbetslöshet i ett samhälle vilket kan skapa problem eftersom ingen av dessa faktorer är något att eftersträva. Lösningen på problemet skulle vara en så kallad stabiliseringspolitik, enligt honom.

Tidigare ansågs nämligen att om arbetsmarknaden fick sköta sig själv utan statlig inblandning skulle lönerna pressas ner vid hög arbetslöshet och därmed få företagen att anställa fler eftersom de då har lägre kostnader. Keynes däremot ansåg att denna teori hade många stora brister. Han trodde inte att lönerna skulle kunna pressas särskilt mycket. Även om lönerna gick att pressas ner behövde, enligt Keynes, det inte nödvändigtvis innebära att företagen anställde fler eftersom lägre löner också innebär lägre konsumtion, alltså lägre intäkter för företagen.

Keynes stabiliseringspolitik, vilken också stöddes av den svenska Stockholmsgruppen, innebar istället att staten lägger sig i och skjuter in eller drar ifrån pengar för att bl a stabilisera arbetslösheten och inflationen. Stabiliseringspolitiken kan t ex sänka löner och höja skatter, åtstramning, när det är god tillväxt inom ekonomin, för att hålla tillbaka inflationen. Staten kan även höja löner, ge bidrag och sänka skatter, expansion, vilket görs när det är lågkonjunktur för att höja konsumtionen. Detta skulle, enligt Keynes, vara lösningen på problemet.

3.3 Philipskurvan
Efter Keynes har många andra utvecklat hans teorier bl a Bill Philips från Nya Zeeland som tog fram en kurva om just detta samband år 1958, den så kallade Phillipskurvan.

Den här kurvan visar att arbetslösheten är låg när inflationen är hög och vice versa. Skillnaden från Keynes modell är att Philip hävdade att det alltid finns en liten arbetslöshet och lite inflation i ett samhälle.

På senare tid har det visat sig att de här typerna av kopplingar mellan arbetslöshet och inflation inte stämmer mer än teoretiskt sätt.

Efter den stora oljekrisen på 60 och 70 talen försköts Phillipskurvan utåt i och med att det då var stagflation. Den nya förskjutna kurvan illustrerade att det vid hög inflation även kan förekomma hög arbetslöshet. Forskare insåg därmed att dessa tidigare, relativt enkla modeller som visade att priset för låg inflation är arbetslöshet, var felaktiga i praktiken. Att försöka förklara detta kom att bli en av de viktigaste forskningsuppgifterna i makroekonomin i början av 70 talet.


3.4 Rehn –Meidnerska kurvan
De finns två sätt att tolka philipskurvan på. Det ena har redan nämnts och det andra innebär att sambandet mellan inflation och arbetslös inte är givet. Detta resonemang förde bl a svenskarna Gösta Rhen och Rudolf Meidner. De ansåg att den ekonomiska politikens största mål skulle vara att möjliggöra en hög sysselsättning vid en given inflationsnivå. De ville således ändra på teorin om att priset för låg inflation är arbetslöshet och förskjuta Phillipskurvan neråt. Liksom Keynes tyckte dessa båda svenskar att lösningen till problemet skulle vara att regeringen förde en stram finanspolitik för att kontrollera inflationen. Stigande arbetslöshet som då antogs inträffa skulle bekämpas med insatta resurser endast till de företagen som drabbades. Vilket betyder att företag som angreps av inflationen skulle få mer bidrag av staten.

3.5 Milton Freidmans och Edmund Phelps teorier
Milton Friedman var en av dem som lite närmare studerade stagflations fenomenet och dess orsaker. Vad han kom fram till var att det existerar en naturlig arbetslöshet, som numera betecknas NAIRU. Den faktiska arbetslösheten kan bara avvika från NAIRU om förväntningarna om inflationen är felaktiga. Friedman hävdade även att det inte finns någon stabil koppling mellan antalet arbetslösa och inflationstakten i Philipskurvan. Sambandet: arbetslöshet kontra inflation är för det första skillnaden mellan faktisk och förväntad inflation och för det andra arbetslösheten enligt honom.

I klarspråk kom Freidman alltså fram till att sambandet mellan arbetslöshet och inflation inte existerar på lång sikt. Orsaken var enligt honom att lönetagarna är mer intresserade av värdet på pengarna än på mängden pengar. Om man därför använder Keynes stabiliseringspolitik och t ex skjuter in pengar, vilket gör att priser och löner ökar, kommer lönetagarna efter ett tag att upptäcka att de inte får mer för pengarna trots att de får högre lön. Detta gör att de kommer att förhandla om ännu högre lön vilket leder till en inflationshöjning. Företagen i sin tur kommer också att upptäcka att efterfrågan ökade som konsekvens av inflationen och drar därmed ned på personalstyrkan och minskar produktionen. Det som då sker är både en ökad inflation och en ökad arbetslöshet det vill säga stagflation.

Hur länge inflationen pågår, innan den förvandlas till stagflation, beror på hur lång tid det tar för människorna att komma underfund med det vi förklarat ovan. Milton bevisade härmed att arbetslöshet och inflation inte kan påverkas med hjälp av stabiliseringspolitik, i alla fall inte på lång sikt. Det som istället måste göras är att förbättra ekonomins grundläggande funktionssätt. Det gäller att få ett mer rörligt sysselsättningsläge och hålla tillbaka både friktionsarbetslösheten och strukturarbetslösheten för att erhålla en stigande produktion.

Phelps tolkning av sambandet var istället som en prisanpassning i ojämnvikt. Det menas med att det enskilda företaget försöker anpassa lönerna så att jämvikt skapas. Vid generellt efterfrågeöverskott, när det efterfrågas fler enheter än vad det bjuds ut dv s inflation påbörjas, höjer företagen lönerna i förhållande till den förväntade allmänna lönestegringen. Detta skapar ojämnvikt och kan så småningom leda till stagflation. Alltså trodde Phelps att företagen skulle anpassa löner och priser till inflationen vilket leder till ökad inflation.

4. Sammanfattning
Som det har framgått i texten finns det många olika kurvor och modeller som försöker visa sambandet mellan arbetslöshet och inflation. Modellerna har under tidens lopp utvecklats av olika analytiker och blivit tydligare och bättre anpassade. Dock har det upptäckts många brister inom dessa kurvor som visar att de är felaktiga eftersom de endast stämmer teoretiskt och inte praktiskt.

Först kom Keynes teori. Den utgick från att det antingen finns arbetslöshet eller inflation men det visade sig senare att den inte stämde eftersom det i ett verkligt samhälle existerar båda delarna.

Philips utvecklade senare Keynes teorier och kom upp med sin philipskurva som illustrerar att priset för låg arbetslöshet är inflation och vice versa. Denna kurva var bättre än Keynes modell eftersom den här visade att inflation och arbetslöshet faktiskt existerar samtidigt i ett samhälle. Kurvan fungerar dock endast i teorin eftersom det senare bevisades att det kan finnas både hög arbetslöshet och hög inflation en så kallad stagflation som skedde på 1960-70 talet.

När denna stagflation uppstod kom analytikerna till insikt om att detta samband inte är riktigt. Forskningar påbörjades därför om varför sambandet inte stämde och om hur det praktiska sambandet fungerade. En person som är betydelsefull inom detta ämne är Milton Freidman. Han kom fram till att anledningen till varför de tidigare teorierna inte stämde var att företagen och de anställda så småningom kommer underfund med att deras ”vinster” bara är inflationsluft. Freidman menade att de som då sker är att företagen minskar på produktionen samtidigt som de anställda kräver högre löner. Han bevisade med sin teori att stabiliseringspolitik som tidigare varit lösningen till problemet, sysselsättningen till priset av inflation, inte var något tillvegasätt att föredra.
Istället ansåg Freidman att man skulle göra om det politiska systemet från grunden.

5. Diskussion
Genom de fakta som tidigare nämnts samt diskuterats, framkommer det att kurvorna som utformades hela tiden var baserade på kunskaperna som fanns på den tiden. Allt eftersom nya samhällsproblem har uppkommit och människan har skaffat fler erfarenheter har en utveckling av de gamla teorierna varit nödvändig för att de ska passa in på den nya samhällsbilden. Idag har vi ingen teori som kan beskriva sambandet mellan arbetslöshet och inflation på ett sätt som stämmer överens med dagens samhälle. Det Phelps och Freidman istället kom fram till var att det på lång sikt inte existerar något samband.

Hur man hanterar arbetslösheten och inflationen i Sverige idag baseras på Keynes forna teorier om stabiliseringspolitik. Anledningen till att detta görs är att dessa teorier är det bästa vi för tillfället har och att stagflation är ett undantag från Philips och Keynes teorier.

När priset på olja stiger som det gjorde under 1960 och 70 talet, stiger inflationen automatiskt eftersom oljan påverkar så många andra varor på marknaden. Det bör dock noteras att olja är ett exempel på en vara som är svår att ersätta med någon annan vara. Den har ett mycket högt värde i och med att den är så viktig för transporter av andra varor och har därmed en låg priselasticitet. Detta betyder dock inte att konsumenterna konsumerar mer och att företagen då måste anställer fler för att höja produktionen. Därför betyder ökad inflation inte nödvändigtvis inte högre sysselsättning. Om arbetslösheten redan är hög när inflationen ökar uppstår stagflation.