Byggsektorn befinner sig i ständig utveckling där nya produktionslösningar
och konstruktioner tas fram för att öka effektiviteten och minimera
kostnaderna. Syftet med denna rapport är att utvärdera två relativt nya
produktionssystem: rullarmering och den mer beprövade självkompakterande
betongen. Data har samlats in för att analysera enhetstider,
kostnadseffekter, kvalitet, hanterbarhet och arbetsmiljö för de nya
metoderna.
Lean Production är resurssnål eller mager produktion översatt till svenska
och är en ide för utformning av produktionsprocessen som ett flöde utan
spill. Grundtanken i Lean Production är att få rätt saker, till rätt plats,
vid rätt tidpunkt, i rätt kvantitet med minimalt slöseri samtidigt som
produktionen är öppen för förändringar. I denna studie granskas projektets
Lean-anpassning, framförallt för de nya metoderna men också hantverkarnas
Lean-anpassning.
Undersökningens referensprojekt var Vägverkets byggnation av bron över
Innanbäcken i Kalix där enhetstider, toleranser och kostnader studerades.
Det var också vid detta projekt yrkesarbetarnas egna åsikter belystes genom
en öppen intervju. Ett annat projekt som studerades för att erhålla mer
mätvärden angående rullarmering var NCC's byggnation av kv. Vesslan i Luleå.
Rullarmering är en armeringstyp som tagits fram för att förkorta den
vanligtvis långa armeringstiden vid betongbyggnationer. Vid undersökningen
av rullarmeringen studerades enhetstider för att med dess hjälp erhålla
produktionstider och kostnader som avgör om en ny metod är lönsam eller ej.
Även mjuka parametrar som arbetsmiljö och inställningen till nya
produktionsmetoder har beaktats då dessa punkter är minst lika viktiga som
de ekonomiska parametrarna. Resultatet av rullarmeringsstudien visade att
den inte bara var ekonomisk lönsam och sparade projektet värdefull
platsbunden tid utan också omtyckt av hantverkarna.
För att undvika arbetsbelastningar från stavvibratorer användes
självkompakterande betong vid byggnationen av bron över Innanbäcken i
Kalix. I denna rapport granskas denna betongtyp vidare och resultaten från
det tidigare nämnda projektet studeras. Det visade sig att även den
självkompakterande betongens resultat var positiva då arbetsstyrkan kunde
minimeras med uppemot 75 % eftersom vibreringsmomentet uteblev. Den
självkompakterande betongen var precis som den nya armeringstypen
ekonomiskt lönsam samtidigt som rätt kvalitet uppnåddes vilket kan vara
svårt, då betongen är känslig för variationer.
Tester för att kontrollera stabiliteten på det använda betongreceptet
genomfördes i laboratorium. Stabiliteten avgör till stor del om betongtypen
går att använda. Ett antal blandningar gjordes där de ingående parametrarna
ändrades för att därmed kontrollera receptets stabilitet. Det framgick att
fillerhalten, vattenmängden och stenfraktionernas storlekar har hög
påverkningsgrad på färsk betongs egenskaper. Hög vattenhalt, låg andel
fillermängd och låg mängd finare stenmaterial gör betongen
separationsbenägen och görs ändringar i andra riktningen så mister betongen
sin självkompakterande förmåga.
En effektivitetsstudie över yrkesarbetarnas arbetsdag gjordes i sex
omgångar, där antecknades vad den anonyme hantverkaren gjorde varannan
minut. Effektiviteten för yrkesarbetare vid den...
