Detta examensarbete behandlar högpresterande betongs möjligheter i
brokonstruktioner. I studien gjordes erfarenhetsåterföringar från Sverige
och övriga världen kring HPB samt en beräkningsjämförelse av en redan
konstruerad plattrambro.
Erfarenheterna varierade mycket från land till land, vissa länder hade
kommit långt i användandet av HPB jämfört med andra. Vid många
projekt har man kunnat göra kostnadsbesparingar. Det har åstadkommits genom
färre stöd, tunnare plattor och enklare gjutningar, ibland har man också
räknat in det minskade underhållet och
ökade livslängden. Det minskade underhållet och livslängden beror på
beständigheten som är högre för en HPB.
Vid beräkningsjämförelserna för plattrambron gjordes en utförlig
beräkningskontroll av brobanans dimensioner och armeringsinnehåll. Den
studerade bron, vilken var gjuten med kvalitén K45, jämfördes med
alternativen i HPB och kvalitéerna K80, K100 och K120. För att ta reda på
vilken betong som var mest lämplig, beaktades såväl produktions- som
konstruktionstekniska samt ekonomiska aspekter.
Beräkningarna och dimensioneringen utfördes med FEM-programmet BRIGADE, CAE
broprogram kompletterade med handberäkningar. Med resultaten från
beräkningarna gjordes en ekonomisk analys för att kunna jämföra hur de olika
betongkvalitéerna förhåller sig mot varandra.
Av resultatet från de jämförande beräkningarna kunde man konstatera att det
var möjligt att tunna av brobanans tjocklek. Tjockleken kom att begränsas av
de deformationskrav som ställs i BRO 94 inklusive supplement 4.
Den ekonomiska vinsten var jämförelsevis liten för HPB vid försöket med
plattrambron, vilket beror på det högre priset för en högpresterande betong
och konstruktionstypen. Däremot så har den ökade livslängden och
beständigheten ej beaktats vid jämförelsen som är till fördel för HPB.
Sammanfattningsvis kan sägas att användning av högpresterande betong innebär
en rad olika fördelar gentemot ko...
