Fram till 1994 var det förbjudet att bygga hus högre än två våningar i trä,
för att trä var ett brännbart material. Plötsligt öppnar sig en ny marknad
för träbyggnad i och med de nya bestämmelserna.Inom ramen för nordiska
forskningsprojektet Brandsäkra trähus [1] genomfördes omfattande brandprov
av träregelkonstruktioner med isolering i huvudsak av stenull men även med
glasull. Densiteten hos glasullen var 20 kg/m3. Beräkningsmodellen som
utvecklades och publicerades i den nordiska vägledningen "brandsäkra
trähus" [1] gäller således endast för glasull med densitet minst 20 kg/m3.
Glasull som används idag har emellertid väsentligt lägre densitet. Det är
därför angeläget att visa att dagens glasull har likvärdiga egenskaper,
eller, ifall det visar sig att densitetens inverkan inte kan försummas, att
kvantifiera denna skillnad så att beräkningsmodellen i "brandsäkra trähus"
kan tillämpas i något modifierad form. Arbetet utförs som en experimentell
studie där provkropparna som ska representera termiska förhållanden som är
karakteristiska för byggelement med träreglar och glasullsisolering.
Eftersom glasullens brandegenskaper endast kan fullt utnyttjas när
glasullen skyddas från direkt brandexponering används provkroppar med
gipsskivor typ F som beklädnadsskivor.Provningen genomförs som en
jämförande undersökning av glasull med olika densitet,A= 20 kg/m3, B= 16
kg/m3 och C= 13 kg/m3. Eftersom glasullens primära funktion är att skydda
träreglarnas eller träbjälkarnas sidor och motverka förkolningen, används
tiden till inbränning i plattan och graden av inbränningen i träregeln som
relevanta parametrar.Efter genomförda brandprov analyserades resultaten.
Fotografier togs på sågade tvärsnitt av träreglarna för att ge en bra bild
av inbränningsmönstret, fotografierna redigeras och läses sen in, via
digitalisering, i ett program som ger en digital bild av tvärsnittet.
Inläsningen ger resultat som inbränningsdjup och kvarvarande area.
Temperaturförlopp över tid plottades för att klargöra hur brandförloppet
ser ut i de olika fälten.Genom att studera temperaturkurvorna ser man att
isolering av typ C är betydligt sämre än A, medan isolering av typ B inte
kan sägas vara sämre utifrån det. Medelvärdeskurvorna ger ett mer
överskådligt resultat, samt att faktorer som ojämn ugn i längdsled inte
spelar lika stor roll. Dessa visar återigen på...