Krafter ur havet

8 röster
20868 visningar
uppladdat: 2004-05-23
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
1 Inledning

Vågor, ganska vanliga och tråkiga, trodde jag. Fram tills jag såg vetenskapens värld den 22 september 2003. Då handlade det om jätte vågor (även kallade Monstervågor). Upp till över 30 m… vågor som jag trodde var så vanliga och all dagliga. Och sen när jag kollade lite mer om vågor så fick jag nys om en siffra på drygt 50m. Då tyckte jag det började låta intressant.


1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur vågor bildas, skillnaden mellan vågor och vågors konsekvenser och om, och då på vilket sätt man kan utnyttja de enorma mängder energi som finns i vågorna. För att uppfylla syftet ställer jag följande frågor:

- vad är en våg?
- Vad för olika vågor finns det och vad är skillnaden mellan dom?
- Hur uppstår de olika sorterna?
- Går dom att skydda sig mot?
- Går dom att utnyttja till att få energi?

1.2 Metod och material
Metoden för arbetet kommer att vara litteraturstudier och webb sidor. Jag kommer att lägga störst intressen vad gäller Tsunamis. För det var om det som arbetet var tänkt att handla om från början, men jag utvidgade det till att omfatta andra vågtyper med. Men eftersom jag finner störst intresse inom Tsunamis än i de andra vågorna så fokuserar jag mig mest på Tsunamis.

1.3 Uppsatsens disposition och avgränsning
uppsatsen kommer att i kapitel 2 beskriva de olika typerna av vågor som finns samt deras uppkomster. Jag har valt att lägga största intresset på Tsunamis då jag finner den vågtypen mer intressant än de andra.
Vad gäller de olika siffrorna gällande våg längd och tidsperioden dem i mellan så valde jag att förlita mig på NE då jag tycker att NE är den mest pålitliga källan.



1.4 Förklaringar
De flesta ord förklaringarna har fåtts ifrån NORSTEDTS PLUS ordbok . Dock inte Amfidromi, Tsunami och kontinental hylla.
- våglängd: avstånd mellan två närliggande toppar i en vågrörelse.
- Ebb: regelbundet återkommande sänkning av havsvatten nivån som beror på månens rörelse
- Flod: regelbundet återkommande höjning av vattennivån till följd av månens rörelser.
- Amfidromi: en roterande stationär våg. I den rör sig ett vågberg med motstående vågdal i cirkel runt en punkt med konstant vatten nivå. Amfidromier uppkommer då tidvattensvågor reflekteras i oceanerna. Mot t.ex. undervattens berg.
- Tsunami: Japanska och betyder Hamnvåg. Är benämningen på vågor som har enormt stor våglängd.
- Jordskred: Plötslig förskjutning av större, sammanhängande jordområden
- Turbulens: oordnad (virvel) rörelse i strömmande vätska eller gas.
- kontinentalhylla (även kallad Shelf): är ett grunt vatten område vid kusten av en kontinent. Det är själva kontinenten som löper ut en bit i havet. Vattendjupet på en kontinentalhylla är i genomsnitt 180m. i ytter kanten av kontinentalhyllan börjar den brant sluttande kontinentalbranden som leder ner till djup havet.

1.5 Teorier
Mina teorier är att:
- vågor kan bildas av många olika faktorer, t.ex. jordplattornas rörelser, månen och vindarna.
- Att man bör kunna förutse vågor som kan få katastrofiska följder och på så vis skydda sig.
- Att man bör kunna utnyttja energin ifrån stora vågor.
- Att man inte kan skydda sig mot alla sorters vågor.


2.1 Vind vågor.
Havs ytan är ju nästan alltid full med vågor. Så jag börjar med den sortens vågor. De uppstår när vinden blåser över vatten ytan. Då överförs vindens energi till vattnet som transporterar energin i vågor. Men själva vattnet transporteras inte någonstans. Utan det är bara vatten partiklarna som snurrar runt. Det är därför som t.ex. måsar som flyter på vattnet bara åker upp och ner utan att märkbart flyttas med vågen. Vid havs ytan är våg höjden diametern på de runda cirklar som vatten partiklarna rör sig i. d.v.s. varje enskild vatten molekyl rör sig inte framåt utan den rör sig i en cirkel rörelse för att sen vara tillbaka där den startade, medan energin i vågen har överförts till vattenpartiklarna framför.(se bilden till höger)
Höjden i havs vågor, d.v.s. diametern på vattenmolekylernas cirklar, beror på hur länge vinden blåst på vatten ytan, vindens hastighet och hur lång sträcka som vattenytan blivit påverkad av vinden. Men eftersom det just är vinden som orsakar vågorna så blir djupet på cirklarna inte speciellt stort. Tex. I stilla havet, där medel havsdjupet är över 4000m. bildas bara cirklarna rörelserna i överskiktet av havet. Alltså blir pelaren med cirklar relativt liten jämfört mot hela vatten djupet. detta medför att energin i en storm våg inte blir ”omänskligt” stor.
Till skillnad mot i en Tsunami. Där kan vågen bildas på havs botten (mest vanligt), då blir ju den pelare som innehåller alla de vatten cirkulära rörelserna, som transporterar energin, precis lika hög som vatten djupet. Alltså fler cirklar, och mer energi i vågen som helhet. Så sådana här vågor kan innehålla enorma mängder energi.
De första effekterna av att en vind blåser över en vatten yta börjar märkas vid en vindhastighet av 2.5 km/h (ca 0,7m/s) , krusningarna blir till vågor som börjar bryta vid 13km/h (ca 3,6m/s). Våglängden på dessa vanliga vind vågor är sällan över 150 m och våg på våg kommer runt 5 till 10 sekunders mellanrum och ibland ännu tätare . När en våg kommer in på grundare vatten så ändras de cirkel banor som vattenpartiklarna gör, till ellipser och vågens hastighet minskar, våglängden minskar och det kanske viktigaste av allt, våghöjden ökar! Och vid en viss våghöjd så bryter vågen. Vågor vars uppkomst är pågrund av stormar kan röra sig mycket långa sträckor. exempelvis så kan stormvågor som uppkommit i Indiska oceanen slå in mot Alaskas kust 19 000 km längre bort! De största vind vågorna bildas i västvinds bältet på södra halv klotet, de s.k. passadvindarna, där vindvågorna kan få höjder uppemot 35 meter.
Enligt det gamla mättsättet som man använde, där man använde en s.k. linjär beskrivning för att få fram våghöjden ute till havs, funkade resultaten ganska bra . Men den kunde inte förklara hur monstervågor på runt 30 meter kan resa sig bland vanliga vågor. Och det är inte nån Tsunamis som det är frågan om, och eftersom skepps byggare inte räknar med att deras båtar ska tåla vågor över 15 meter kan det hända stora olyckor med fartyg. Och det är först nu på senare tid som man ens har tagit nån större notis om dessa monstervågor. Och när man kollade upp saken noggrannare fann man ganska snabbt att ”monstervågorna” inte följde den linjära beskrivningen som sade att en monstervåg på 30m skulle förekomma ca 1 gång var 10 000:de år. Men de förekommer mycke oftare. Och det har man bevis för. Så för att kunna förklara detta fick man ge sig in i den icke-linjära fysiken. Där man har fått ta till den icke-linjära lösningen på Schrödinger-ekvationen.






2.2.1 Tidvatten vågor
Tidvatten är effekten av månen och solens dragnings kraft. Men inte bara. Jordens rotation bromsar t.ex. Tidvattenvågorna, och de stora bergskedjorna på havs botten bromsar de rullande vågorna . De förekommer två flod och två ebb varje måndygn som är 24 timmar och 50 minuter. (Bilden till höger redogör om hur tidvattnet dels uppkommer på grund av Månens dragningskraft, men också på grund av centrifugalkraften.) Jag skrev att solen också påverkar tidvattnet och det gör den. Men bara 46% av vad månen gör, och detta trots att solen är så många gånger större än månen .
Detta beror på att månen ligger så mycket närmare än solen. Kraften som månen påverkar jorden med varierar eftersom månens bana inte är helt cirkelformad runt jorden. Skillnaden mellan krafterna då månen är som längs bort och som närmast är hela 39%, d.v.s. kraften är 39% större när månen är som närmast jorden jämt i mot när den är som längs bort.
De största tidvattnen blir när solen och månen är i linje för då kan man addera deras dragnings krafter så att den samanlagda kraften blir månens dragnings kraft plus solens dragnings kraft. Då vi får en s.k. springflod. (Vilket sker vid ny och full måne.) Men om solen och månen bildar en rät vinkel på jorden. Dvs det är en 90o vinkel mellan solen och månen. Då drar solen i vattnet på en sida exempel vis åt öster medan månen drar vattnet åt norr. Dom motverkar ju då varan och man får
en nipflod som är mycket lägre än springflod. (Vilket sker vid halv måne.) (se bilden) När månen drar i vattnet och får tidvattnet att uppkomma får den också s.k. tidjord att uppstå. Det är när jordskorpan tänjs ut. (Till ett maximum av 48cm.) En direkt orsak av tidjorden och tidvattnet är att genom friktion så bromsar de jordens rotation runt sin egen axel vilket ger längre dygn (man får lägga till en extra sekund efter något år s.k. skottsekund.) Om det inte vore för jordens rotation runt sin egen axel så ”vandrar” tidvattnet runt jorden och återkommer till samma ställe efter 12 h och 25 min. då uppstår floden inte direkt av månens dragnings kraft (den är ju på andra sidan) utan pågrund av centrifugalkraften . Att det är 25 minuter längre än ett halvt dygn beror på att månen roterar runt jorden åt samma håll som jorden snurrar. Så när jorden har snurrat ett halvt varv (12 timmar) så har månen också rört sig lite och det tar jorden 25 minuter och snurra ikapp så att det blir på samma plats. Detta kallas ”halvdagliga huvudmåntidvattnet”. Det tidvattnet som orsakas av solen återkommer då pågrund av centrifugalkraften på motsatt sida jorden efter 12 h, eftersom det tar jorden 12h att snurra ett halvt varv och solen snurrar ju inte runt jorden så det blir inga extra minuter. Detta tidvatten orsakat av bara solen kallas ”halvdagliga huvudsoltidvattnet”.
En tidvatten våg syns knappt ute på djuptvatten, men som med vanliga vågor så ökar tidvattenvågor farten och blir högre. Och enligt Anna-Louise så var tidvatten vågorna större än de vanliga vågorna och hon uppskattade dom till ca 5 meters våghöjd. Och ebben märkte hon också ganska tydligt. ”Slurp sa det och helt plötsligt låg bojen som för en stund sen låg och guppade i havet på land” . Anledningen till att jag skriver tidvatten vågen är att det är en tidvatten våg. Det är inte så att det blir tidvatten bara i en viss punkt. Utan tidvattnet är som en våg som vandrar runt jorden som kommer och går. Dessa vågor är de vågor som har den längsta våglängden.
Världens högsta tidvatten finns i Funday bay på den Canadensiska östkusten som har en medelhöjd vid springflod av 12,9 m ( fast det har uppmäts över 20 meters nivåskillnad) och Bristol kanalen vid Englands västkust har en medelnivå på tidvattnet av 12,3 m.
Anledningar till att vi har så litet tidvatten i Sverige beror bl.a. på att tidvattnet i Nordsjön bildaren amfidromi som i sin tur till stordel stryper tidvattnet. Men det blir större skillnader på väst kusten gent imot på öst kusten, för den trånga passagen till östersjön vid Helsingör hindrar till stor del tidvatten vågen att nå in i östersjön.
Efter tidvattnet bildas strömmar, ute på öppna havet är dessa strömmar inte speciellt starka. Men nära kuster och i trånga sund kan det bildas starka strömmar. Några kända kraftiga virvelströmmar, s.k. malströmmarna, är ”Moskenesstraumen” vid Lofoten och ”Skylla och Charybdis” mellan Sicilien och Italien.

2.2.2 Lite rolig fakta om hur man trodde för
I den forn nordiska mytologin så trodde man att flod och ebb uppkom när Åskguden Tor försökte tömma jätten Utgårda-Lokes dryckeshorn som var anslutet med havet.
Och enligt många andra traditioner handlade det om att det var ett vidunder som försökte dricka upp hela havet men blev tvingad att spy upp det igen på grund av någon guds ingripande.









2.3.1 Introduktion till Tsunamis

Ordet Tsunami är japansk och ”Tsu” betyder ”hamn” och ”nami” betyder våg. Alltså Tsunami betyder ”hamnvåg”. Förr kallades Tsunamis ofta för tidvattenvågor eller seismiska havs vågor. Men båda namnen är missvisande. För det ända som tidvatten och Tsunamis hänger ihop om är om att en Tsunami närmar sig kusten så kan den bli förstorad av flod, eller förminskad av ebb. Så en liten Tsunami vid flod kan orsaka mindre förödelse än en lite Tsunami vid flod. Men Tsunamis och tidvattenvågor är helt skilda saker.
Även namnet seismiska havs vågor är på sätt och vis fel. I och för sig så kan en Tsunami uppkomma på grund av seismisk aktivitet, d.v.s. på grund av jordbävningar men inte bara. En Tsunami kan också uppkomma pågrund av vulkaniska explosioner undervatten, meteorit nedslag och landrubbningar.
Och Norstedts Plus ordbok skriver som så här: ”Seismisk” = ”som har samband med jordbävning”. Och för ”jordbävning” står: ”kortvarig skakning eller serie skakningar i marken orsakad av bristningar i jordens inre och ibland medförande sprickor”. Alltså skulle man teoretiskt sätt kunna kalla vissa Tsunamis för seismiska havs vågor, men inte alla. Alltså väljer jag namnet Tsunami eftersom detta namn korrekt syftar på alla sorterna av de lång våggiga vågorna.


2.3.2 Tsunamis
Det som skiljer Tsunamis från vanliga vågor är många saker. Våglängden på vanliga vågor är oftast inte större än 150 meter och tiden i mellan dem brukar ligga runt 5-10 sekunders mellan rum. Medan våglängden för en Tsunami är över 100km och tiden mellan dem i alla fall runt 10 minuter men kan vara upp till timmar. Man kan räkna ut våghastigheten på sådana här vågor kan man räkna ut med formeln √(g *d) = v och om man till lämpar denna formel på en Tsunami i t.ex. Stilla havet som har medeldjup på 4000m så blir det √(9,8*4000) = 198,2 m/s. Vilket är 713,5 km/h. Just på de här punkterna, gällande våglängd, tidsperioden dem i mellan och våghastigheten. Så givs det många olika siffror. Men skillnaden beror nog på att man har räknat med olika vatten djup. Men hur som helst så med såna otroliga hastigheter som Tsunamis färdas med så tar det inte särskilt lång tid från att en Tsunamis skapas tills den når land. Som sagt kan Tsunamis uppkomma på grund av jordbävningar. Detta sker genom att när en jordbävning sker under vattnet så blir vattnet flyttat ur sitt läge. Det blir antingen för lite vatten eller för mycket vatten på en plats. Och på grund av gravitationen så kommer vattnet att försöka ordna tillbaka sig i jämnvikten vilken. Så om det är en stor jordbävning så blir det stora mängder vatten som kommer att flytta på sig.
Vad gäller skapandet av Tsunamis pågrund av vulkan utbrott, meteor nedslag och landrubbningar m.m. så gäller samma princip.
Så en Tsunami kan orsakas av allt som får enorma mängder vatten att flyttas från sitt jämnvikts läge. Denna rörelse kan som sagt vara både uppåt riktad som neråt riktad. Resultatet blir det samma. Vid jordbävningar och jordskred så är rörelsen neråt och vid vulkanutbrott blir den riktad uppåt. Jordskred ovan för vatten ytan och Meteornedslag i vattnet får vatten att tryckas neråt mot botten. Men de två sista orsakerna får relativt svaga Tsunamis som inte når särskilt långt bort. Anledningen till att jag skriver Tsunamis är att de oftast förekommer som en serie vågor, och oftast är det inte den första som är den största. Så faran för en Tsunami kan vara upp flera timmar (beroende på våglängden och utbrednings hastigheten) efter att första vågen slagit in.
När en Tsunami närmar sig land och havs djupet minskar ändrar vågen på sig. I och med formeln för våghastigheten så står det klart att vågens hastighet beror på djupet, så när en våg närmar sig land och havsdjupet blir mindre och mindre så saktar vågen in. Men den förlorar inte den energi som går förlorad i och med mindre rörelse energi bara för att den får lägre hastighet. Utan för att kompenserar hastighets ändringen så stiger den i höjd och får högre läges energi istället. Så när vågen bromsas in på grund av grundare havs djup så ökar den i läges energi. För att kunna öka i höjd så måste det till mera vatten, detta vatten sugs oftast från vågens framsida. Detta gör att innan själva vågen kommer in mot landet så blir vatten nivån lägre och delar av havsbotten framför land massan kan torrläggas.
När en Tsunamis når land så fortsätter den att förlora i fart och öka i höjd. Men vid detta stadiet så börjar den också förlora stora mängder energi pågrund av friktion mot havsbotten och turbulens i själva vågen. Den frigivna energin bidrar bl.a. till erosion.
När en Tsunami slår in över land så är det med våldsam kraft. Den förstör träden och bär med sig stockar som färdas med i vågen som projektiler, en Tsunami förstör i stort sätt allt. och lämnar inget kvar. För när den rinner tillbaka så spolar den med sig allt löst. På så vis är det lite svårt att få reda på hur många som kan ha dött. Eftersom kropparna spolas med ut i havet. Vad gäller höjden på Tsunamis så finns det mängd vis med olika siffror.
Ne skriver bara att Tsunamis vågor tornar upp sig och kan orsaka översvämning och stor förödelse.
Jakob Höjlund skriver att en Tsunami kan växa uppemot 30 m och slå flera hundra meter upp på land.
Illustrerad vetenskap skriver om en Tsunami som var 40 m.
Och i ett arbete gjort av en viss Charlotte Nilenstams står det 60 - 70m.
I boken Oceanerna står det att en Tsunami kan resa sig upp till 67m. Medan geografi boken, Geografi - natur och samhäll , skriver upp till 30 m. Så jag vet inte riktigt vilka värden som stämmer. Men om illustrerad vetenskap skriver om en Tsunami som är 40 meter hög så väljer jag att tro på Oceanerna vars värde jag tycker låter bättre än fjuttiga 30 meter. Så höga kan ju storm vågor bli. Sen så tror jag inte den Tsunamin som Illustreradvetenskap skriver om är den högsta. Så jag tycker att ca 70 m låter trovärdigt.
Tsunamis är vanligast i Stilla havet på grund av den höga seismiska och vulkaniska aktivitet som pågår där. Men dom kan skapas var som helst.
Geologer har nu på senare tid upptäckt att Norges väst kust drabbades av en 10 meter hög Tsunami för ca 7200 år sedan. Tsunamin slog flera hundra meter upp på land. Själva Tsunamin orsakades av ett stort jordskred på havs botten i den s.k. Storeggabassängen, ett område på kontinental hyllan väster om Norge. Jordskredet skedde på en yta som är större än Skåne, Blekinge och Halland tillsammans, 19000 km2. Volymen på det material som jordskredet bestod av var ca 1700 km3, d.v.s. ca 1700 000 000 000 liter! Ett tusen sju hundra miljarder liter!! Denna volymen massa rörde sig med en hastighet av 25-40 m/s och rörde sig över en sträcka neråt på ca 800km. Detta orsakade en Tsunami på ca 10 meter. (Man har funnit spår av vågen på upp till 12 meter över vatten ytan.) Ingen vet ens på ett ungefär hur många som dödades men det var säkert minst tusentals.
Och nya studier på Shetlands öarna tyder på att ögruppen drabbades av en 10 – 20 meter hög Tsunami för ca 5700 år sedan. Troligen blev även denna Tsunami till på grund av ett undervattens jordskred.
Så även vi här på Sveriges väst kust kan drabbas av Tsunamis!


2.3.3 Tsunami katastrofer

 1755 träffades Lissabon, den Portugisiska Huvudstaden, av en Tsunami.
Dödade: över 20000
 1883 så fick vulkanen Krakatau utbrott, som ligger mellan Sumatra och Java. Detta utbrott orsakade Tsunamis som kunde registreras runt hela Jorden. Den högsta av vågorna nådde 40m. Dödade: över 36000 människor.
 Den första april 1946 drabbades Hawaii av en Tsunami som var runt 18m. på sina hål kom vågorna upp till mer än 800m på land. Tsunamin orsakades pågrund av en jordbävning vid Alaska som mätte 7,1 på Richter-skalan. Dödade: 159 personer. De flesta av dem var skolbarn.
 Den 29 november 1975 drabbades återigen Hawaii av en stor Tsunamis. Och återigen var det en jordbävning som var orsaken. Denna gång mätte jordbävningen 7,2 på Richter-skalan. Det tog den första vågen bara 30 sekunder att komma till land. Tsunamin var på sina hål 16m. Dödade: bl.a. en grupp pojkscouter.
Det har rapporterats ca 300 Tsunamis de senaste 250 åren. Det flesta med upphovet i Stilla havet. Och sedan 1945 är det fler som har dött på grund av Tsunamis än av jordbävningar.



3 Går det att skydda sig emot vågor
Mot s.k. monster vågor är det nog ganska svårt att skydda sig. De uppkommer ju mitt ute på havet och eftersom båtar inte byggs för att klara så höga vågor så är det nog väldigt svårt att skydda sig i mot dessa. Sen så har man ju inte riktigt helt klart för sig hur dom uppkommer. Fast jag tror att inom 10 år så har man nog löst gåtan om hur de uppkommer och varför de uppkommer. Då bör man nog kunna skydda sig till större del än vad man kan nu.
Vad gäller tidvatten ser inte jag så stor fara i det. För det är ju relativt lugna nivå ändringar. Det som skulle kunna vara en fara med dom är att dom skulle kunna orsaka baksug när det blir ebb och på så vis kanske drar med sig folk som simmar långt ut i havet. Men om detta uppstår så kan man ganska lätt skydda sig genom att bygga nät som hindrar att man åker så långt ut.
Men Tsunamis är ju en annan sak. En Tsunami kan ju till exempel kunna skapas och träffa land inom en väldigt kort tidsperiod. Men om man bor på väldigt låg höjd och råkar ut för ett större jordskalv så gör man nog bäst i att lägga bena på ryggen. För när man väl ser den så är det antagligen för sent pågrund av Tsunamis enorma flykt hastighet.
Men 1948 startade man ett varnings system för Tsunamis med bas nära Hawaiis huvudstad, Honolulu. Systemet kallas TWS, ”Tsunami Warning System”, och övervakar den seismologiska aktiviteten och med det försöker man förutse eventuella Tsunamis. Man har bl.a. mätstationer utplacerade som konstant mäter vatten nivån. Så om en Tsunamis upptäcks så varnas de berörda delarna så att folk kan evakuera.
Men 1960 så omkom det 61 personer som inte tog varningen på allvar.
Men så man kan i alla fall skydda sig till viss del mot Tsunamis. Fast bara genom att flytta på sig, låta Tsunamin komma och gå och sen komma tillbaka och ordna upp det kaos som skapats. För att skydda hus mm är som jag ser det omöjligt.


4 Utnyttjandet av vågor
Den samanlagda kraften, som alla världens vågor slår med mot alla världens landytor är motsvara en väte bomb på 50 megaton. Och det är först nu på senare tid som man har börjat försöka ta till vara på all den energin som alla dessa vågor har. Den förste att försöka utvinna energi ur vågorna var professor Yoshio Masuda, en före detta överbefälhavare vid Japanska flottan. Hans idé var att med hjälp av vågorna skapa en luft ström som i sin tur drev en turbin. För vågorna i sig gick för långsamt men dom var också för kraftiga. Hans konstruktion bestod av en cylinder som stod upprätt i vattnet med en turbin som lock och ingen botten. Botten var under vattnet medan locket ovanför vatten ytan. Så när en våg kom så trycktes luften i cylindern ut genom turbinen, när sedan vågdalen kom så sjönk ju vattnet undan och för att fylla upp det vakuum som bildas när vatten nivån i cylindern sjunker så sug luft in genom turbinerna, fast motsat håll som luften pressades ut, alltså in. (Insugningen kan jämföras med användningen av en sugpropp när man har stopp i toaletten )
Yoshio Masudas modell står än idag som förebild för den vanligaste vågenergi konstruktionen, nämligen de s.k. OWC stationerna (Oscillating Water Column) . OWC kallas de flesta av de stationer som går ut på att få en turbin att snurra, antingen direkt av vattnet eller indirekt av vattnet som får luft att snurra en turbin. För att lösa problemet med att slitaget ifrån vågorna så konstruerar man numera flytande konstruktioner som inte behöver stå vid land och träffas av brytande vågor, (det är ju då som en massa energi frigörs) utan så kan flyta ute på havet och bara träffas av dyningar, d.v.s. när vågen inte bryter för då frigörs inte någon energi.
Men det finns även många andra ”vågkraftverk”. Det finns bl.a. :
”Gungande ankor” eller
”Salter’s Ducks”. Denna konstruktionen består av droppformade bojar som sitter fast på en gemensam axel. När en våg kommer så höjs dom och sedan sänks dom. Dessa rörelser får luft som ligger i bojarnas axel att röra på sig sedan passerar luften genom en turbin. Med denna konstruktion skulle det behövas en 100 mil lång rad av dessa bojar i norra Atlanten för att förse England med all energi som landet behöver.
En slags pendel som jag inte funnit nåt namn på. Men den funkar i alla fall som så att man har en pendel som hänger en bit ovanför vatten ytan. (Bör kunna finnas vid land eller på konstruktioner ute till havs som t.ex. oljeplattformar. Men har ingen källa som förklara var dessa pendlar finns.) När det kommer en våg så slår denna till pendeln som börjar att svänga, denna rörelse får sedan driva en generator. Denna konstruktionen tar dock bara vara på rörelse energin (kinetiska energin) . Och inte läges energin som vågen har genom att den reser sig upp. Fast när en liknande modell testades i Japan så kunde man få ut relativt mycke energi ur låga våghöjder. Med en våghöjd av 5 cm och en sträcka som pendeln svängde på av 5 meter kunde man utvinna 100 W.
I och med Yoshio Masudas intruduktion av vågkraften så kom intresset för att få energi ur vågorna större runt om i världen. Och på mittet av 70- talet så beslöt man sig för att samordna forskningen kring vågkraft i en sammanslutning som fick namnet “International Energy Agency” eller “IEA”. De ledande nationerna bakom sammanslutningen var bl.a Canada, U.S.A, Japan, Norge och Storbritanien. De största länder vad gäller våg kraft nu är Norge, England, U.S.A och Japan. Men även Danmark.
Det finns även tidvatten kraft verk. Det finns bl.a. ett vid mynningen av den franska floden Rance. Där har man byggd en fördämning tvärs över mynningen. I fördämningen finns det 24 stycken turbiner som tidvattnet passerar när det kommer in mot floden som flod, och ut ur floden när de passerar som ebb. Det producerar 544 miljoner kilowattimmar per år. Kan jämföras med att kärn kraftverket forsmark producerade 23860 miljarder kilowattimmar sist år.


4 Diskussion
Jag har nu kommit fram till att det är de s.k. Tsunamis vågorna som är de farligaste. Då dessa är de som blir högst och kan orsaka mest skada. Den skada som de andra vågorna gör är ju mest erosion vilket sker under väldigt lång tid. Men som sagt så kan en Tsunami komma och slå in över en stad och orsaka mängder av döds fall ( som i Lissabon 1755.)
Men de s.k. Monstervågorna kan ju också vara farliga. Det finns historier från sjö män som har sagt att helt plötsligt reste det sig en våg som var mycket större än det andra och förstörde fartyget. (Inom sjö farten är det en välbevarad hemlighet att så mycket som ett skepp i veckan försvinner spårlöst.)
Detta här om ”Monster vågors” existens har förr setts som nonsens av vetenskaps männen. För enligt det gamla mättsättet som dom använde sig av så är det i stort sätt omöjligt att nått sånt ska ske. Eller rättare sagt ca 1 gång på 10 000 år finns plats att nåt sådant ska hända enligt den formeln. Men den har ju vissats sig fel. Man vet nu att dessa monstervågor finns och att de inte är speciellt sällsynta. Så nu när man börjar ta dessa historier mera på alvar så bör man nog snart kunna förhindra sådana katastrofer som Fartyget München och dess besättning, som försvann spårlöst, troligen drabbades av.
Tidvattnet ser jag bara som en fördel. För det verkar vara att bra sätt att få energi ifrån. För jag har inte kommit fram till nåt farligt gällande tidvattnet. Den fara som i så fall skulle kunna komma ifrån tidvattnet är inte direkt. Utan indirekt via att det hjälper till att förstärka en Tsunami.
Jag ser mer på vågorna som en fördel eftersom man kan utvinna energi av dom. För jag tror att våg kraft kommer att komma allt starkare och starkare ju längre fram i utvecklingen som vi kommer. För våg kraft är fortfarande under utvecklings stadiet.
Men den största fördelen med vågkraft är att de är så naturvänliga. Det enda som möjligtvis inte skulle vara miljövänligt med dem är de material som behövs för att tillverka dem plus att de ”inkräktar” på djurens miljö. Men dessa två problem kommer man väl knappast ifrån på nått sätt. Plus att det är nog ganska lätt att lösa dessa problem så att vågkraft verken inte skadar djuren. Så jag ser vågkraft som ett själv klart alternativ att satsa mycket pengar på. I dagens läge har vågkraft svårt att kunna konkurera ut andra sorters energi källor som kärnkraft och olje-eldnign. Så på ett större plan kan man nog inte använde vågkraft verk. Men man skulle ju kunna förse små öar med energi från vågor. Likaså broar och fyrar.
Men i fram tiden tycker jag att man borde kunna bygga upp t.ex. ”Salter’s Ducks”.
Om det behövs en 100 mil lång rad av sådana för att täcka upp Englands energi behov så varför inte bygga dessa?
Jag ser nämligen ingen större miljöfara i att ha flera mil med vågkraft verk guppandes ute på Atlanten. Man skulle ju kunna bygga sådana kraftverk över hela Atlanten. Då bör man ju kunna byta ut mycket av den energi vi får från miljö farliga energi källor mot energi från dessa våg kraft verk. En tanke som har slagit mig under arbetets gång är vilka katastrofala följder en stor Tsunami skulle kunna få på Holland som har stora delar av sitt land under vatten ytan? Men på grund av tids brist har jag inte kunnat fördjupa mig i detta. Men jag kan tänka mig att det skulle kunna få katastrofala följder.


5 Sammanfattning
Syftet med uppsatsen var att få reda på hur de olika typerna av vågorna skiljer sig ifrån varandra, och hur de kan drabba eller hjälpa oss människor.
Uppsatsen beskriver i kapitel 2 vad det finns för olika vågor och hur de bildas. Sen nämner jag lite kort om hur människo...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Krafter ur havet

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2005-01-26

    Väldigt bra skrivet! Hjälpte m

Källhänvisning

Inactive member [2004-05-23]   Krafter ur havet
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3064 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×