ORGANDONATION

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Är det rätt att transplantera organ? Det är 37 år sedan den första njuren transplanterades i Sverige, men fortfarande är det en het debatt om organdonationer. En del vill absolut inte ge bort något av sina organ efter döden, andra säger att det inte spelar någon roll eftersom man är död. ¨

Man kan också donera organ när man är levande som t.ex. en njure eller en bit av levern. Det är inte bara organ som doneras utan även vävnad. Till vävnad räknas t.ex. hornhinna, hud, hjärtklaffar och benvävnad. Det är lättare att ta hand om vävnad än organ. Organen måste fortfarande försörjas med syresatt blod medan vävnaden kan tas efter upp till ett dygn efter dödens inträffande. För att kunna ta organ från en människa krävs alltså att personen avlider under respiratorvård, dvs. dör till följd av skallskador eller hjärnblödningar. Det gör att det är ganska få som är lämpliga som donatorer.
Det är väldigt viktigt att ta reda på vilka som är villiga att donera organ, och registrera dem som organdonatorer. Ifall de skulle råka ut för något och komma i den situation att de kan donera sina organ och man inte vet om personen vill att man ska ta hans organ är det upp till anhöriga att bestämma om organen ska doneras eller ej. Jag tror att de anhöriga ofta säger nej till den frågan eftersom de är så upprivna efter den näras bortgång. De tänker nog inte på samma sätt som de skulle göra om de inte var upprörda. Tanken på att de skulle skära i den man nyss mist är nog inte så tilltalande. Därför är det viktigt att man innan sin död bestämmer hur man vill ha det, så att man får det som man vill. Personligen vill jag absolut donera mina organ om det går. Efter min död har jag ju ingen användning av min kropp längre. I Karin och Thomas föredrag sa de att en människa kan rädda livet på sex andra människor. Därför tycker jag att det är självklart att min kropp ska användas till donation.
En del som är kritiska till donation säger att de inte vill att läkarna ska ta en massa organ av dem och sedan begrava en länsad och trasig kropp, vilket inte är kul för de anhöriga. Men det stämmer inte eftersom läkarna enligt Karin och Thomas behandlar kroppen väldigt värdigt. Kroppen sys ihop igen som om det vore en levande människa som opererades. T.ex. sätts ett porslinsöga in istället för det öga man donerar.
Somliga säger också att det finns risk för att mottagarkroppen inte tar emot det nya organet och att man då donerat i onödan. Men utvecklingen går framåt hela tiden och många operationer är lyckade. 75% av alla njur-, bukspottkörtels-, lever- och hjärttransplantationer är fungerande efter fem år. Siffran är 65% för lungtransplantationer. Dessutom tycker jag att det är bättre att åtminstone försökt rädda ett liv, speciellt när man inte förlorar på det själv.
Man hör folk som säger att det inte är meningen att vi ska byta hjärta och sådant med varandra. Men då kan man fråga sig om det är meningen om att man ska göra by-pass-operationer t.ex.? Har de samma åsikt vad gäller det? Skulle de tacka nej till en operation för att det inte är meningen? Jag tycker inte man ska tänka så mycket vad som ”är meningen” att människan ska kunna göra. Har man tekniken att rädda liv, varför inte göra det? Självklart ska man inte göra saker bara för att man kan, men det här är ju för en bra och nyttig sak.
En aspekt som jag tycker man ska bortse från när man diskuterar etik, men som jag ändå tänker ta upp är ekonomin. För en person med njursjukdom är dialys istället för att transplantation ett alternativ. Detta innebär att personen måste tillbringa mycket tid på sjukhus, så det inverkar mycket på hans eller hennes liv. Under en tioårsperiod kostar dialysbehandlingen totalt fyra till sju miljoner kronor. Om personen istället hade fått en njure donerad hade detta under tio år kostat drygt en miljon. Det sparas alltså mycket pengar. Pengar som kan läggas på annan sjukvård.
Sammanfattningsvis vill jag säga att jag tänker donera mina organ, men jag är inte riktigt säker på om jag vill att de ska användas till forskning och undervisning. Men man kan ju tänka så att om jag dör på så sätt att jag kan donera mina organ fast just då passar de inte i någons kropp, kan de lika gärna använda dem till forskning, de lider ju inte jag av. Vem som får mina organ spelar inte heller någon roll, den som behöver dem bäst ska ha dem. Me...