Jag är kvar hos er

3 röster
6065 visningar
uppladdat: 2004-05-24
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Boken ”Jag är kvar hos er” handlar om 15-åriga Anna som ändå sen hon var liten har haft reumatism. Senare visar det sig att hon har hjärntumör.
Hennes vän Hanna och Anna kan prata om allt, men ibland är det som om dom inte behöver använda språket för att förstå varandra. Det är som om dom kan läsa varandras tankar, en telepatisk förmåga. Ett sjätte sinne helt enkelt.

Vännen Maria har alltid funnits där för henne, alltid ställt upp och varit med henne. Det var inte ofta dom var ifrån varandra. Hanna ville verkligen hjälpa henne genom hennes sjukdom och hennes smärtor.

Pappan, Jonny, visade inte så mycket av vad han kände, men ibland brast det för honom och då kunde han helt enkelt inte hålla inne känslorna, och då tröstade Anna honom, men det borde vara han som tröstar henne.

Mamman Eva är VÄLDIGT orolig. Det spelar ingen roll om hon har ont i huvudet eller reumatiska smärtor. Men också för att Anna aldrig berättar när hon har ont.
Mamman tycker att läkarna inte verkar bry sig, att dom bara ger henne vilken medicin som helst för att dom ska åka därifrån. Men i patientjournalerna visades det ofta att läkarna verkligen gjorde vad dom kunde för att hjälpa.

Från början tror man att det bara är reumatism, men sen får hon en sorts tinnitus, dubbelseende, huvudvärk, talrubbningar och hon blir förvirrad. Allt det plus hennes reumatism som inte precis är smärtfri.

Anna vet att hon ska dö. Anna pratar med ”HON”, som ska komma och hämta henne när hon har fullföljt sitt uppdrag här på jorden. Men hon vill dra ut på tiden. Hon vill inte lämna sin familj och hennes kompis Hanna, som alltid funnits där för henne.

SÅ TYCKER JAG

Boken var spännande men inte på det sättet som det brukar vara i till exempel deckare eller något liknande. Det var spännande på ett helt annat sätt. Man ville inte sluta läsa. Den var lättläst, men det var inte stor text, men allt förklarades så att man förstod.

Boken gör en orolig, för man känner igen Annas symptom, och då kan man ju tro att man har hjärntumör. Det är som om boken får en att lära sig om hjärntumörer så att man kan åka in till läkaren i tid, så att det inte leder till döden. När man har hjärntumör så växer tumören om man inte kan stoppa den med medicin eller liknande. Hjärntumören trycker på olika nerver m.m. i hjärnan som till exempel synnerven, det är därför man får dubbelseende.

Anna: Hon verkar inte bry sig så mycket om sin sjukdom. Det är som om hon är likgiltig, att hon bara tar sjukdomen som den är. Hon tar medicinerna utan att tänka så mycket på dom. Hon tycker att familjen och vännen Maria betyder mer för henne.

Eva (mamman): Hon bryr sig mycket om sin dotter och hennes högsta önskan är väl att Anna ska bli frisk. Att hon inte ska behöva plågas så mycket som hon gör, och dessutom nämner hon nästan aldrig något om hennes värk, bara när det är outhärdligt.

Jonny (pappan): Han vet att hon ska dö, verkar det som. Och det är ibland som om han har accepterat det faktum att hon inte kommer att leva så länge som mamman hoppas.

Maria (systern): Det är som om hon och Anna aldrig bråkar. En lycklig familj helt enkelt, förutom det med Annas reumatism.

Hanna (vännen): Hon ställer alltid upp för Anna. Dom tröttnar aldrig på varandra även om dom träffas varje dag på skolan, och för det mesta efter skolan också.


Journal – Jonsson Anna

Med avd 7/M. Person/KN

Aug 30
Pat. tas in. Tar kontakt med onkologjour. Får nu initialt 1000ml NaCl och därefter 5%-ig Glucos med 60 Na och 20 K. Kontroll av elektroanalys.
Pat. får under kvällen ett krampanfall som viker på klysma Stesolid. Krampar igen och få Stesolid iv, varpå det viker.
Beskrivning: Toniskt, kloniskt grandmalanfall. Är initialt postikal men vaknar efter en stund upp.

Aug 31

Pat. får nu laddas med Epanutin. Inte ätit eller druckit på ca två dygn. Kräkts. Rutinlab ua. CT hjärna (utan kontrast) visar förmodat ökad tumörväxt, dessutom ett mycket kraftigt tumörödem.
Pat. har tecken till intrakraniell tryckstegring.
Talat med anhöriga: mor, far, syster. Fadern verkar vilja att det skulle finnas hopp i Gbg men inser att det no...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Jag är kvar hos er

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2004-05-24]   Jag är kvar hos er
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3106 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×