En dag i Athen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Det var grått o disigt ute den här natten och Homreos hade svårt att sova. Dagen innan hade han fått reda på att hans far Kolumnos dött av feber efter en tids sjukdom. Homeros hade i och för sig inte haft den kontakt man hoppas på som liten med sin far, utan det var hans mor och hans morfar som tagit hand om honom efter det att hans far lämnat dom i Athen helt utan förklaring. Homeros hade först på senare tid fått reda på var hans far befann sig. Det var en vän till hans mor som hade förklarat att han hade träffat och talat med honom under en teater föreställning i Troja. Det var nämligen så att Homeros far var ursprungligen från Troja och hade troligtvis tröttnat på Homeros mor och flytt sin väg tillbaka till skyddet bakom trojas murar.
Där inge vare sig visste var han varit eller vad han hade gjort. Men Homeros kunde ändå inte låta bli att känna den smärta han kände, han var ju ändå hans far oavsett hur mycket han föraktade honom. Dock hade han ingen anning var det brev han hade fått dagen innan som förklarade att Kolumos hans far vad död och att Homeros skulle inställa sig hos en bekant till hans far som mycket tydligt i brevet utryckte att han hade något viktigt att berätta kom ifrån, utan det hade legat där på grusgången framför porten till hans hus när han kommit hem. Homeros låg mycket länge och grubblade på vad denna man menade med det ord han skrev innan han somnade.

" Jag har en ofattbar och fantastisk händelse att berätta för dig ! Börja din resa Till Troja nu! Du kommer inte att ångra dig .."



En dag i Athen

Homeros vaknade som vanligt vid soluppgången och började klä på sig. Efter en snabb frukost bestående av ost o torrt bröd började han sin vanliga färd mot stadsdelens brunn för att tvätta sig.
Just när Homeros öppnade dörren störtade hans gode vän Augustus in. Han var som vanligt vid gott mod och som alltid lika livlig.
Homeros Skrek han, Varför e du inte klar vi har bråttom marknaden öppnar snart.
Jaja lugn nu Augustus sade Homeros så bråttom är det inte klockan är ju bara halv 6 och jag har inte tvättat mig än.
Men Homeros sa Augustus, du behöver väl inte tvätta dig varje dag. Det är ju så fruktansvärt långt till brunnen.



Mycket möjlig gode vän sa Homeros med vänlig men bestämd röst, Men det är faktiskt så att jag känner att jag vill visa min vördnad till gudarna varje morgon genom att tvätta mig och om du tycker att det är långt behöver du ju inte följa med varje gång jag går ditt.
Okej okej förlåt men det är faktiskt den största marknaden på år o dar, sa Augustus
Jo jag vet det men jag vill fortfarande visa min vördnad…… du Augustus föresten igår när jag kom hem låg ett brev på grusgången. Det var från någon man som kände min far. Han förklarade att han hade dött i feber efter en tids sjukdom och nu vill han att jag ska åka till Troja.
Troja!! Skrek Augustus Vet du inte att vi greker är bannlysta i Troja?
Jo det är klart jag vet att vi är din dummer. Men du glömmer att min far var trojan vilket innebär att jag e halv trojan så det bör inte vara några problem. Sade Homeros med lugn röst
Men Homeros min vän förstår du inte att det kanske är ett trick? Sa Augustus med Darrande röst, märkbart oroad för sin vän
Jo det är mycket möjligt men ärligt talat så har det ingen betydelse. Jag vill till Troja. Mannen skrev att han hade något viktigt att berätta och att jag inte kommer att ångra mig, sade Homeros bestämt
Efter en stunds tystnad fortsatte Homeros att ta på sig sina sandaler.


Efter att dom varit vid brunnen och tvättat sig fortsatte dom till marknaden som låg mitt i staden. Det myllrade med folk på gatorna och torgen det var tydligen inte bara Homeros och Augustus som var uppe i ottan.
Någon skrek att Zeus må slänga blixtar på de som inte gav sig tid att titta på hans varor i det stånd där han sålde någon form av krus. Homeros blev intresserad så han gick fram mot ståndet medans mannen fortsatte att ropa:
” De som inte vågar sig fram må blixtarna träffa ”
Hastigt vände sig mannen om och tittade Homeros i ögonen o sa : Hejsan min gode vän må Zeus le mot dig. Du har kommit helt rätt.
Homeros tittade sig runt i hyllorna bakom mannen och såg nått som gjorde att han hoppa till. För bakom mannen i ståndet satt en Ödla i stor som en .Nog för att det finns mycket ödlor i grekland men aldrig hade Homeros sett en sån stor ödla. Den var nästan helt grön men någon form av pansar mellan ögonen som gjorde att den såg skräckinjagande ut.
Mannen tittade förundrande på Homeros men insåg sedan vad han hade sett och sa:
Oroa dig inte för Klica hon är inte farlig. Stor må hon vara men näst intill harmlös om man inte retar henne för då kan ge dig ett pisk med svansen.
Homeros tittade på mannen igen och för att värka oberörd frågade han vad det krus som stod närmast honom kostade.
Mannen svarade att det inte var något att ha om man skulle ut och resa som Homeros. Detta chockade Homeros för hur i all världen kunde han veta att han skulle ut och resa?
Mannen som stod i ståndet fortsatte prata: Du behöver nått som rymmer mycket vatten. Jag har nått här bakom som kan vara intressant. Mannen vände sig om och öppnade en kista med olika föremål och tog upp ett krus som var mycket fult och såg ut att vara av någon slags sandbaserad lera. Mannen borstade av dammet från den o sa: Här min gosse har du det bästa krus du kan tänka dig och jag ska sälja det för en strunt summa. Homeros började le och tänkte som han först tänkt när han hört mannen ropa, att han var galen. Mannen fortsatte: Om du ändå visst vilka äventyr detta krus har upplevt , men nu jag för gammal för att resa så du ska få köpa det för 20 dinarer. Homeros insåg snabbt med tanke på dom priser som var satta på dom andra krusen att detta var mycket billigt och tänkte att han ändå behöver ett krus för sin färd så han köpte det. Mannen i ståndet tackade och önskade Homeros lycka till med färden.

Fortfarande förbryllade gick Homeros och hämtade Augustus som stod och klappade händerna vid en dans föreställning.
Augustus sa Homeros det är dags att fortsätta. De fortsatte sin färd genom marknaden och tittade på saker i olika stånd. Framåt eftermiddagen hade både Homeros och Augustus tömt nästa hela börsen, men hade ändå lite dinarer kvar och de tyckte båda två att de var värda en god middag. Så de fortsatte sin färd mot värdshuset. De var både trötta o hungriga och behövde inte vänta länge innan det kom fram en liten flicka och undrade vad hon kunde stå till tjänts med. Homeros förklarade att han gärna ville ha lamkotletter och Augustus getmjölk med olivsallad och vitt bröd. Efter måltiden utbrast Augustus:
Detta var den godaste getmjölk jag någonsin druckit nästan i still med gudarnas ambrosia.
Jaså det säger du Augustus sade Homeros glatt, som vid det här laget glömt bort sin resa till Troja. Men han blev snabbt påmind när han råkade sparka till sin korg med de saker han handlat på marknade. Han bestämde sig för att titta närmare på det krus han köpt av den lite små galna mannen. I samma ögonblick han lyfte upp den kände han en markant skilland på vikt. Det kändes nästan som om den var fylld med vätska redan, vilket skulle vara omöjligt eftersom att han haft den upp och ner i sin korg. Men till sin förvåning när han vände på kruset började det försiktigt droppa ur någon form av vätska. Det kunde inte vara vatten det vara han säker på eftersom den avgav en doft han aldrig känt och den var gudomlig , vätskan var också mer trögflytande än vatten.
När Augustus såg detta föll han först i skratt eftersom han trodde att Homeros skämtade med honom. Men när Homeros gav Augustus en förundrade blick så slutade han skratta. De stirrade på den vätska som rann ur kruset , den gudomliga dryckens doft spred sig i hörnan dom satt i. Augustus bröt tystnaden:
Ska du inte smaka vad det är för något Homeros ? sa han
Men Augustus du är väl ändå inte vid ditt rätta sinnes lag när du kläcker ur dig såna dumheter , vem vet vad det kan vara för gift som någon smugglat ner i kruset? Sa Homeros bestört
Nu e det du som pratar i nattmössan Homeros , du vet lika bra som jag att ingen skulle kunnat gjort något sådant eftersom krogen alltid varit i din hand, Och för att inte tala om att kruset stått upp och ned. Sa Augustus
Smaka du då om du är så säker på att det inte är gift då. Sa Homeros
Augustu...