New York - Noll Tolerans

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Bakgrund

Hur kunde New York som var en av världens farligaste städer bli en av USA: s säkraste storstad under bara ett par år? Detta kan Peter Stein från Stein Brothers AB svara på. Han har skrivit en rapport om New York, noll toleransen och samhällets samt individens inverkan mot brottslighet. Det är denna rapport som ligger till grunden för vårt projektarbete i ämnet befolkningsproblem. VI har också hittat tidningsartiklar som bevisar noll toleransens effektivitet.

New York var under 70 och 80talet en av världens farligaste städer. När det var som värst kunde man inte gå ut efter mörkrets fall om man ville vara säker på att inte bli utsatt för ett brott. Det skedde nästan 2000 mord under året 1980, polisen och myndigheterna stod maktlösa under kriminalitetens fäste i New York.

Det var under 1990-talet som myndigheterna och samhället fick nog, då infördes ett omfattande reformprogram mot kriminaliteten i New York – Zero tolerance eller noll toleransen på svenska. Detta var ett program som myndigheterna hade utvecklat tillsammans med New York polisen för att på ett snabbt och effektivt sätt sänka brottsligheten i New York.

Noll tolerans

Noll toleransen innebar att polis och myndighet var tvungna att förändra attityden gentemot brottsligheten på hög men framförallt låg nivå. Polisen fick inte tolerera några ordningsstörningar i offentlig miljö, vilket betyder att inget brott är för litet för att utkämpas eller utredas.

Ett exempel på noll toleransens effektivitet är klottret i New Yorks tunnelbana. Det var en av de första försöksplatserna för noll toleransen. Under 1980talet var det ovanligt att se rena tunnelbanevagnar, nästan alla tåg var täckta med grafitti. I och med noll toleransen bestämdes, inom tunnelbanesystemen, att så fort klotter upptäckts på ett tåg, ska det vara sanerat inom två timmar. Detta gjorde att klottret minskade dramatiskt.

Allmänheten påverkades av den rena miljön och polisens och tunnelbanans samarbete, vilket ledde till en beteende och attitydförändring hos dem. Så i det hela vågade en bredare folkgrupp åka tunnelbana och dessutom blev invånarna positivt inställda till det nya polisarbetet. Noll toleransen testades i tunnelbanan och spreds sig snart i hela staden. Det handlade framförallt om de så kallade normbrotten vilket innebar att tiggeri och sovande på allmänplats.


Tillvägagångssätt

Noll toleransen var inte en individs verk inte heller en myndighet utan hela samhällets inverkan och samarbete mot brott. Det började med att den allmänna polisstyrkan fick förstärkning, från cirka 25 000 poliser under 1990 till 39 000 poliser 1997. En ökning med 60 %, det går att jämföra med Sverige där ca 1 polis på 400 invånare och i New York ca 1 polis på 200 invånare. Det var inte bara den större andelen poliser som gjorde New York säkert, det handlar också om att förändra redan befintliga resurser, alltså förnyad utrustning och utbildningar av poliser.

Polisen fokuserade sig mer på små brott och allmän oordning vilket ledde till information och tips om dem grövre brotten.

Det var inte bara den nya polisledningen som gjorde New York till en säkrare stad, man arbetade också aktivt med brottsprevention genom att integrera köpmän, allmänhet, lokala myndigheter och privata intressen i ordningsarbetet för att ordningen på offentliga platser skulle kunna upprätthållas. Hela samhället hjälptes åt för att få New York till en säker stad igen.

Under noll toleransen omgrupperades och avskedades två tredjedelar av alla polisdistriktscheferna, man ville helt enkelt ha in nya ansikten och yngre anställda inom polisen och polisledningen.

Idag

Idag (2002) är antal mord nere i knappt 600 per år (enligt New York polisens egen statistik) och New York-borna anser för första gången sedan 50-talet att kriminaliteten inte är prioritet nummer ett på förändringslistan. New York är idag, enligt FBI, USA: s säkraste stad (bland städer med mer än 1 miljon invånare). Klotter och annan skadegörelse har reducerats radikalt sedan noll toleransen infördes under 1990.
Idag anses noll toleransen eller också kallad New York modellen som ett mirakel och är i många fall en förebild för andra storstäder runt om i världen.

Idag går det nästan att jämföra New York och Stockholm när det gäller antal mord per person. I dagens New York begås det cirka 600 mord per år. I Sverige begås det cirka 70 mord per år (BRA egen statistik 2002). Detta är en väsentlig skillnad mellan New York och Stockholm men då måste man ta hänsyn till antalet invånare i staden New York och Stockholm. New York City har cirka 8 miljoner invånare (nationalencyklopedin 1998) i jämförelse med Stockholms cirka 800 000 invånare (nationalencyklopedin 1998). För att få fram antalet personer per mord i Stockholm och New York tar vi antalet invånare delat på antalet mord per år; Stockholm är det cirka 11600 per...