Pojken som inte fanns
12110 visningar
uppladdat: 2004-05-26
uppladdat: 2004-05-26
Inactive member
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare.
Kommentera arbete
Den här delen handlar om livet efter att han hade blivit räddad från sitt helvete.
Handlingen utspelar sig på 70-talet i en amerikansk förort. Huvudpersonerna är, främst; Dave själv, Hon- hans psykiskt sjuka mamma, Ms Gold- hans socialarbetare, Gordon- hans övervakare och hans alla fosterfamiljer.
Boken börjar med att berätta om hur han en gång försökte fly från sitt helvetiska liv men misslyckades och blev förd hem igen.
Men så en dag räddades han av att hans lärare äntligen hade reagerat och ringt polisen. Han fördes till sjukhus för diverse undersökningar sedan vidare till ett fosterhem i väntan på rättegång som handlade om huruvida hans mamma skulle återfå vårdnaden om honom eller om han skulle överlämnas till myndigheterna. Rättegången slog väl ut och som väntat blev han omhändertagen om myndigheterna, det vill säga placerad i fosterhem.
Efter totalt fem olika fosterhem, och ungdomsvårdsskola på grund av hans ljugande och stjälande, kom han äntligen till ett fosterhem där han trivdes väldigt bra. Där fick han för första gången i sitt liv uppleva ett "normalt" liv med vänner, flickor och en riktig familj.
Där stannade han tills han vid 18 års ålder förverkligade sin stora barndomsdröm och tog värvning i USA:s flygvapen.
Numera har han lyckats skapa sig ett meningsfullt liv med sin son Stephen, som betyder allt för honom. Han försörjer sig på att resa runt i USA och hålla föredrag om sin hemska barndom.
Titeln speglar hur Dave kände sig innan han fick ett "normalt" liv. Han trodde att han själv inte fanns, eftersom ingen någonsin hade brytt sig om honom förr. Det tog många år i fosterhem innan han hade så stort självförtroende att han kunde säga: "Jag är en människa och jag är lika mycket värd som alla andra.” Man kan verkligen förstå honom, om man aldrig får kärlek av någon och behandlas som en slav, en maskin, så är det nog lätt att tro att man inte är värd någonting eller inte är någon, att man istället bara är en maskin som ingen bryr sig om.
Innehållets trovärdighet är inte ens diskutabelt eftersom det är en självbiografi och speglar Dave Pelzers barndom och verkliga händelser i hans liv.
Bokens budskap tror jag är att man aldrig ska låta något såhär hemskt hända någon i sin närhet. Och att man aldrig ska tro att man inte finns, för kan man bara tänka den tanken "jag finns inte", så finns man och där är alltid någon som älskar och bryr sig om en. Även om ens egna föräldrar kanske inte gör det så finns det alltid någon. Om man nu skulle bli misshandlad eller vet någon som blir det, oavsett ålder och kön, ska man försöka ingripa, till exempel genom att gå till polisen. Man kan lämna ett anonymt tip...
...läs fortsättningen genom att logga in dig.
Medlemskap krävs
För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.Kontot skapar du endast via facebook.
Källor för arbetet
Saknas
Kommentarer på arbetet
Inga kommentarer än :(
Liknande arbeten
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
Källhänvisning
Inactive member [2004-05-26] Pojken som inte fannsMimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3187 [2024-03-29]
Rapportera det här arbetet
Är det något du ogillar med arbetet?
Rapportera