Studiens syfte är att förklara och analysera hur mycket årsredovisningens tilläggsupplysningar har ökat i omfång, i och med införandet av IASBs standarder i Sverige, samt hur detta påverkar finansanalytiker i sin analys av börsnoterade företag.
För att kartlägga hur mycket tilläggsupplysningarna har ökat i omfång har en kvantitativ metod använts. Antalet sidor och antalet noter i 60 börsnoterade företags årsredovisningar har räknats för åren 2002 och 2006 samt även år 2004 för antalet sidor. För att analysera hur finansanalytikerna har påverkats av de utökade tilläggsupplysningarna har en kvalitativ metod valts. Intervjuer har genomförts med sju finansanalytiker på sju stora analysföretag.
Som referensram för analysen har bl.a. IASBs kriterier för redovisningens kvalitativa egenskaper valts, teorier om olika redovisningsperspektiv, finansanalytikernas roll på aktiemarknaden, deras informationsinhämtning, the Functional Fixation Hypothesis och teorier om kommunikation och lärande.
Empirin tyder på att finansanalytikerna anser att tilläggsupplysningarnas kvalitativa egenskaper endast har förändrats marginellt. Användningen av årsredovisningens noter är mycket varierande. Dels beroende på vilket företag och vilken bransch som analyseras och dels på vilken information finansanalytikern är inriktad på. Inställningen till noterna som analysverktyg varierar också, där vissa finansanalytiker anser att det är en stor och viktig del av analysen medan andra tycker att informationen är för gammal och otillgängligt skriven.
Studiens slutsats är att årsredovisningens noter har fördubblats men finansanalytikerna har inte påverkats mer än marginellt. Finansanalytikerna kan utifrån sin användning av noterna delas in i tre kategorier; 1) Finansanalytiker som använder sig andra informationsaspekter och därför påverkas endast marginellt, 2) Finansanalytiker som använder sig av no...
