Livets uppkomst

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Det finns många olika teorier om hur allt liv började och den mest trovärdiga är att livet utvecklades ur icke levande organiskt material som var löst i vatten. Detta organiska material hade i sin tur bildats från en blandning av gaser i jordens dåtida atmosfär.
Jag ska förklara lite noggrannare.

Från början bestod jordens atmosfär troligen mest av vattenånga, kväve, koldioxid och små mängder av metan, ammoniak och väte.
Men för att liv skulle kunna upp stå krävdes det en lång tid av kemisk utveckling, som skulle ta hundratals miljoner år.

Gaserna i atmosfären löstes i vatten, de reagerade kemiskt med varandra och bildade på så sätt olika organiska föreningar. Dessa reagerande vidare och bildade långa kedjor av polymera molekyler som kunde kopiera sig själva. Ämnena kan ha omvandlats till aminosyror och andra organiska ämnen med hjälp av energi från blixtar och ultraviolett strålning från solen. De byggdes upp till allt större molekyler, bl.a. proteiner och DNA.
De nödvändigaste ämnena för liv, kan ha avskilts i små droppar som omgavs av en cellmembran, vattnet skyddade de första cellerna från den starka ultravioletta strålningen från solen. Dessa celler var anaeroba, d.v.s. de andades inte syre. De livnärde sig på den ”soppa” av små organiska molekyler de svävade i. Så småningom utvecklades de sedan till bakterieliknande celler. En biologisk utveckling hade börjat.

De äldsta fossilena är från ca. 3500 miljoner år sedan och jorden skapades för ca. 4,8 miljarder år sedan. Fossilena var bara enkla bakterier utan cellkärna. Bakterierna levde på molekyler som bildades i vattnet med hjälp av blixtar och ultraviolett strålning från solen. Att liv inte utvecklades på land beror troligen på den intensiva UV-strålningen.
Ytterligare en miljard år går, ännu finns bara bakterier. Men de första organismer som använder solljusenergi har utvecklats, cyanobakterier (blågröna alger) och de har fotosyntes.
Havet och atmosfären börjar innehålla syre.
De första bakterierna tål inte syret och tvingas ner i syrgasfria miljöer.
Två tredjedelar av tiden sedan jorden föddes har gått. Ett ozonsikt har bildats som skyddar mot UV-strålning och nu börjar växter utvecklas, encelliga alger med cellkärna, klorofyllkorn och mitrokondrier.
Syrehalten i atmosfären stiger allt mer. För ca. 500 miljoner år sedan har de första växterna anpassat sig till liv på land. Det är sporrväxter som härstammar från grönalger. Utvecklingen går sedan snabbt vidare via högre sporrväxter till barrträd och blomväxter.

Andra teorier om hur livet kan ha uppkommit:

En annan teori är att allt liv har kommit från rymden. Det är ett fåtal som tror att de första, enkla livsformerna planterades in från rymden, förmodligen från meteoriter, som sedan landat på jorden.

Dessutom finns det en teori om att alla organismer kommit till helt färdiga ur en ”ursoppa”.

En annan är den att Gud har skapat allt liv. Den teorin är det framförallt religiösa som tror på.

Evolutionsteorin

Evolution = utveckling
Darwinism = läran om det naturliga urvalet

Charles Darwin (1809-1882) kallas för evolutionens fader. Därför att det var Darwin som har kommit med den mest trovärdiga evolutionsteorin.
Fast när han publicerade sin teori var det få som trodde på honom och han kritiserades hårt av kyrkan. Men nu är den den mest trovärdiga teorin.
Darwin påstod att arter hela tiden förändras genom ett naturligt urval.

Evolution betyder som sagt utveckling och det man syftar på är livets utveckling på jorden.
Tanken är att de individer inom en arten som är bäst anpassade efter sin omgivning förökar sig mer än andra. De starkaste, det naturliga urvalet, överlever och för sina gener vidare.
De individer som inte kan visa upp sig eller är starka nog drar då en ”nitlott” och får inte chansen att föra sina gener vidare. Detta leder till att det hela tiden sker en förbättring inom arten.
Alla arter kommer därför långsamt utvecklas till att bli bättre anpassade efter sin omgivning.
Evolutionens främsta drivkraft är miljöns föränderlighet. Det gör att det ständigt är nödvändigt med nya anpassningar.
Det handlar ALDRIG om en enda individ utan om populationer som förändras långsamt. För att en art ska kunna överleva i sin typ av miljö krävs det att den förändras med sin omgivning.

Evolutioner kan också ske genom mutation. Det innebär att det sker plötsliga förändringar i arvsmassan. Oftast är mutationer något betydelselöst, då det inte leder till någon förbättring, men i vissa fall är de nyttiga och gynnar artens överlevnadsförmåga.
Ett exempel är björkmätaren, som lever i England. Innan den industriella revolutionen var de ljusa eftersom de då kunde sitta på björkens stam utan att bli upptäckta av fåglar. Detta ändrades då den industriella revolutionen började, man eldade med mycket kol, och detta gjorde att träden mörknade. Då blev björkmätarna också mörka för att lättare skulle kunna smälta in i trädets mörkare stam...