Apartheid

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning:
Under 1900- talet uppkom det många krig i världen. Striderna handlade bla om marker, naturtillgångar, hamnar och makt/ inflytande i det politiska systemet. Krigade man inte länder emellan så stred man mot varandra inom landet- såkallade inbördeskrig. Man var helt enkelt inte ense inom landet och krig bröt ut pga att man tex hade olika politiska/ religösa åsikter, olika språk, kultur eller något så enkelt som att man hade ”fel” hudfärg. Men rasåtskillnaden har sina anor ännu längre tillbaka i tiden.

Syfte:
Jag har valt att fördjupa mej i apartheidens uppkomst. Hur blev det så att vi skapade en värld där en folkgrupp var mindre värda än någon annan? I min papport ska jag försöka söka svaren på vad som ligger bakom detta hemsak beteende. De ungdomar som idag utger sig för att vara nazister och/eller rasister har oftast inte en aning om vad det egentligen handlar om utan tror bara att det är att hata svarta människor

Hur uppkom apartheiden? Vad ligger till grund för den och hur avskaffades den?

Tillvägagångssätt:
Jag har fått tag på fakta genom söksidor på internet och genom att leta i läroböcker.

Bakgrund
Apartheidens tidiga ursprung
Indelningen mellan ”människoraser” började så tidigt som på mitten av 1600-talet. Då lockade nämligen ostindiska kompaniet bönder (eller boer som det heter på holländska) att bosätta sig i Kaplandet i Sydafrika. Boerna skulle odla vin, spannmål och grönsaker åt kompaniet (så att de kunde fylla på sina fartyg när de skulle ut på kapresor). För att undvika strider med infödingarna (Hottentotter och Bushmän) förbjöd kompaniet boerna att ta kontakt med dem. Men det dröjde inte länge innan Boerna upptäckte att de skulle tjäna mer på boskap än åkerbruk och bröt därför kompaniets förbud och tog kontakt med Hottentotterna för att köpa kor av dem. Boerna drog sig nu längre norrut i landet för att söka nya betesmarker. (1)

Engelsmännen tränger sig in!
Tidigt in på 1800-talet började britterna få upp ögonen för Afrika och köpte loss den sydligaste delen av Sydafrika, Kaplandet. Där skapade de brittiska kolonier och på så sätt säkrade de sjövägen till Indien. De boer som fanns kvar i Sydafrika drog sig även de norrut och infödingsfolket som levde i landet (bushmän och hottentotter) fördrevs av engelsmännen till torftiga betesmarker, vilka de inte fick lämna utan pass!

Men engelsmännen var inte nöjda, de begav sig i väg norrut för att erövra de guld- och diamant tillgångar som landet erbjöd och för att komma över den bördiga jorden som fanns i norr. Så år 1900 öppnade britterna krig mot boerna (boerkriget) för att ta över område. Britterna vann slaget och forsatte sina röjartåg, nästa folkslag som skulle få lida var Bantufolket. De lurades och bedrogs av engelsmännen och miste även de sin makt och sina marker. (1)

(1) – Bonnier Utbildning. Direkt Historia, 1998


Resultat
År 1910 gjordes hela området till Sydafrikanska unionen, som kom att bli en del av det brittiska samväldet. Sydafrika fick nu ett eget parlament- dock endats för de vita. De svarta hade inga politiska rättigheter över huvudtaget! Det ”vita” parlamentet stiftade lagarna i landet och de beslutade bla att låta de vita äga 85 procent av jorden. De återstående 15 procenten (det minst bördiga) skulle de svarta dela på! Detta men tanke på att de svarta utgjorde hela 80 procent av befolkningen. Men det var inte bara urbefolkningen i landet som for illa av omständigheterna utan också tusental inflyttade asiater tycktes ner, just för att de var färgade.(1)

Apartheiden genomdrevs på allvar
1948 tog holländska ättlingar alltmer hand om den politiska makten och man beslöt sig för att införa rasåtskillnaden (även kallad apartheid) på allvar. Detta gjorde man genom att stifta en rad nya lagar som tydligt skulle skilja de båda hudfärgerna åt. Bland annat beslutade man att svarta och vita skulle bo i skilda områden, gå i olika skolor, giftermålsförbud mellan svart och vita och att de skulle handla i olika affärer. De svarta nekades tillträde till restauranger och biografer och de fick inte ens sitta på samma parkbänkar som de vita. Man förvisade ca 12- 13 miljoner mörkhyade människor till avgränsade områden inom unionen, till sk hemländer. Hamnade man inte i dessa områden så tvingades man istället att bo i jättelika kåkstäder utanför storstäderna, mest känt är Soweto. Man gjorde allt för att driva ut de svarta ur samhället och civilisationen, de var en skam för mänskligheten. Den svarta befolkningen levde ett väldigt förtryckt liv och fick slita mycket hårt för sin överlevnad. Sydafrika var rikt på naturtillgångar och detta ledde till att den moderna industrin växte fram i landet under senare delen av 1900- talet. Men de svarta som fortfarande inte var mycket värda fick fortsätta sina slitsamman jobb som lantarbetare, industri- och gruvarbetare. Dessa jobb utförde de till en lön som bestod av en femtedel av en vithyads! (1)

Ett blodigt upplopp
1961 lämnade Sydafrika det brittiska samväldet och blev istället republikanskt. I Sharpville samma år bröt en fredlig demonstration ,mot apartheiden, ut från de svartas sida(1) men regeringen svarade med hårt motstånd. Resultatet som den ”vita” polisen lyckades åstadkomma var brutalt våld och 69st ihjälskjutna demonstranter.(2)

Under samma tidsperiod bildades African Nationalist Congress (ANC) som var/är en sammanslutning av svarta medlemmar som tröttnat på att ta all skit från den vita. Så 1976 blev åtgärderna ett väpnat motstånd som slutade med ännu ett ”svart” blodbad.(1)

Slutet för apartheiden…….. men inte för problemen!
Motståndet mot apartheiden i Sydafrika ökade nu över hela världen och under 1980- talet tillgrep flera stater sanktioner mot Sydafrika - främst handelshinder och förbud att satsa pengar i företag. Landet uteslöts från deldagande i olympiska spel och annan internationell idrott. Mot slutet av årtiondet blev isoleringen och protesterna så pressande att den vita regeringen i Sydafrika måste ge upp apartheid.

Efter en folkomröstning bland de vita antogs en provisorisk grundlag. Demokratiska val – med rösträtt för vita, svarta och färgade – ägde rum 1994. Där segrade ANC och dess svarta ledare Nelson Mandela valdes till president! (Bonnier Utbildning. Direkt Historia, 1998 sidan 145)

Att apartheiden upphörde betydde inte att alla problem genast försvann. Trots landets stora naturtillgångar och moderna industrier(1) levde så sent som år 1991 en fjärdedel (dvs ca:10 miljoner invånare) av landets befolkning under gränsen för existensminimum!(2) En utveckling för att de svarta skall få det bättre har inletts men det går sakta framåt eftersom de rika (de vita) inte vill betala de väldiga kostnaderna för att man skall få en snabb utlämning mellan samhällsklasserna. De går endast med på en mindre skattehöjningen vilket betyder att de svarta får det väldigt svårt att ta sig upp i samhället som domineras av vithyade översittare. I landet har man också problem med den höga kriminaliteten och de motsättningar som finns mellan olika grupper av svarta. (1)

(1) Bonnier Utbildning, Direkt Historia
(2) www.skrik.crossnet.se/Sydafrika

Slutsatser
Grunden till rasåtskillnaden lades så tidigt som på 1600- talet och den växte sig under århundradernas gång fram allt mer. I det tidiga stadiet kanske den inte var så märkbar men ett förtryck olika stammar emellan rådde. Att engelsmännen utan någon större ansträngning lyckades ta över Sydafrika kan jag tycka är en aning konstigt. Jag menar, Sydafrika är ett land med så pass många invånare att de borde kunnat stå på sig mer. Men de hamnade ju i underläge redan ifrån första början så deras förutsättningar kunde inte varit så stora.

Jag tycker att det är hemskt att en människas utsida skall avgöra hur han/hon skall behandlas. Om du är svart eller vit, gul eller röd skall inte spela någon roll. Att man delade av landet i svarta och vita zoner där respektive fick vistas i sin zon finner jag helt obegripligt. Som om det skulle vara något slags smittsamt virus med att vara svart/färgad!? Jag har svårt att fårstå hur människor med nazistiska och rasistiska tankar tänker, hur de kan vara så trångsynta som dömer alla utan särskillnad.Visst, man kan inte älska alla men att binda sig vid att man just inte gillar en viss folkgrupp är galet. Det har hänt mycket sen den dagen apartheiden upphörde men det är fortfarande inte helt bra, vilket det säkert heller aldrig kommer att bli. Alltid, alltid kommer det finnas människor med som tycker att deras ”ras” på någon sätt skulle vara bättre än någon annans.

Jag tycker att det har varit ett intressant ämne att fördjupa sig i och jag tycker att jag har funnit svaren på mina frågor. Ensam kan man inte göra så mycket för att förändra situationen men genom att gå ihop kan man visa omvärlden att rasåtskillnad inte är någon vi tänker acceptera.

Sammanfattning
Indelningen mellan ”människoraser” började så tidigt som på mitten av 1600-talet. Ostindiska kompaniet utnyttjade boerna till att deras åkerbruk. De gjorde så småningom uppror och drog norrut. Vid 1800-talets början fick britterna upp ögonen för Afrika och köpte loss Kaplandet där de bildade brittiska kolonier. Infödingarna och boerna som fanns kvar i Sydafrika fördrevs därifrån av engelsmännen. 1910 gjordes hela området till Sydafrikanska unionen som blev en del av det brittiska samväldet. Man fick nu också ett eget parlament- dock enbart för de vita, svarta hade överhuvudtaget inga medmänskliga rättigheter.1948 genomdrevs apartheiden på allvar och man stiftade olika lagar som tydligt skulle hålla de båda parterna isär. Bland annat förvisades ca 12-13 miljoner svarta till avgränsade områden inom unionen, sk hemländ...