Vindkraft

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Vindkraft är egentligen en väldigt gammal teknik. Redan på 1200 talet användes vindens rörelseengergi för att mala mjöl i väderkvarnar.
På sätt och vis är det solens värmeenergi, omvandlat till rörleseenergi som används i vindkraftverk.
Solen värmer upp luften som sätts i rörelse och börjar stiga. När denna kommer högre upp i atmosfären, där det är kallt, kyls den ned, och sjunker. Sedan värms den åter igen upp av solen, och kretsloppet börjas om på nytt. Detta kallar vi vind.
Vinden sätter Turbinbladen i rörelse. Från navet och turbinbladen för primäraxeln vidare energin till växelådan, som ökar varvtalet. Därifrån leder sekundäraxeln energin vidare till generatorn, som omvandlar vindens rörelseenergi till elektrisk energi, som sedan går till en transformator, som anpassar den för vidare använding.
Mellan generatorn och växellådan, sitter skivbromsen, som är till för att stanna turbinbladen om vindstyrkan överstiger 15-25 s/m. Likaså om det börjar bli frost på turbinbladen.
Dessa komponenter sitter i ett ovalt hölje på ett 30-70 meter högt torn, då rörelseenergin är större på höga höjder.
Dessutom placeras vindkraftverken på ställen där det inte finns någon som kan bromsa in vinden, som t.ex. kusterna och på fält och slätter.
De flesta vindkraftverk kan finnas utmed kusten av Bohuslän, Halland, Skåne, Blekinge, och på Öland och Gotland.
Det är bara här, och på vissa slätter runt vänern och vättern, och vissa fjälltrakter, det blåser tillräckligt att det är lönt att sätta upp vindkraftverk.
Det pågår dessutom ett projekt att placera vindkraftverk i havet, där det finns ännu mindre som kan minska vindens rörelseenergi. Nackdelen med det, är att kostnaderna för bl.a. underhåll ökar betydelsevärt.


Olika sorters Vindkraftverk

Det finns många olika sorters vindkraftverk.
Det finns små sk. ’’Gårdsmöllor’’, med 10-60 kW i effekt. Dessa är 25-30 meter höga, med en turbinbladsdiameter på 10-18 meter.
Sedan finns det en något större variant, som är 30-50 meter höga, och 25-45 meter i turbinbladsdiameter och upp till 600 kW effekt.
Det finns även ännu större varianter, med 1500 kW effekt. De största vindkraftverken kallas Näsudden-kraftverk. Dessa 70 meter höga vindkraftverken, med 75 meter i turbinbladsdiameter, har 2000 kW i effekt (2 MW). Det finns endast ett hundratal av dessa.
Det skulle kräva ca ett tusen vindkraftverk i storlek med näsudden för att motsvara energin som utvinns från ett kärnblock i kärnkraftverket i Forsmark.


Vindkraft är en billig energikälla, då byggnad och underhåll av kraftverken är relativt låga.
Energin som behövs för att bygga ett vindkraftverk tjänas in ppå ett par månader. Dessutom sparas det in kostnaderna på transporten och utvinningen av råvaror som kol, olja och uran, som dessutom skadar naturen med sitt avfall, både från energiutvinningen med olja, kol och uran, och avfallet från transportmedlet.
Vindkraft är bidrar inte till miljöförstöring, och vinden är ständigt återanvändbar.
Tyvär så ger vindkraften bara ett litet tillskott i energiförsörjingen. Trots att det finns så många vindkraftverk, som kan vara i full drift i drygt 2/3 av året ( ca 6000 a...