Sao Paulo

7807 visningar
uppladdat: 2005-01-24
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Sao Paulo- mångmiljonstad i Brasilien

Fakta om Brasilien:

Landyta: 8 512 000 km2
Sydamerikas största land och det femte största i världen.

Huvudstad: Brasilia

Städer: Det finns tretton städer med mer än en miljon invånare.
Störst är Sao Paulo med över 10 miljoner invånare, och Rio de Janeiro med nästan 6 miljoner invånare.
I Brasilia bor det 2 miljoner.

Utbildning: Landsbygdsbarn går i genomsnitt 4 år i skola, medan statsbarnen går i skolan 8 år. Föräldrarna har oftast kortare utbildning.
82 % av den vuxna befolkningen kan läsa och skriva.

Fattiga och rika: Den rikaste tiondelen av befolkningen svarar hälften av alla inkomster i landet. De fattiga, 40 % svarar för 7 %.

Stad och land: Vart tredje hushåll på landet lever i fattigdom.
Vart åttonde i städerna.

Nyinflyttade i staden
Sandra och Carlos har flyttat med sina tre barn från den fattiga landsbygden i nordöstra Brasilien till Sao Paulo.
För tre år sedan kom de hit till staden och började bygga ett hus i utkanten av staden, i en så kallad favela.
Nu har de just byggt till ett rum till de två rum som huset tidigare bestod av. Sandra håller på att måla fönsterkarmarna.
Hon tänker tillbaka på hur de känt sig tvingade att flytta från sitt hus, trots att de absolut inte ville det.
Där de bodde förut fanns ingen försörjning, barnen skulle inte fått någon bra framtid där.

På de stora gårdarna hade maskinerna tagit över det mesta av arbetet från lantarbetarna, och det fanns inga andra arbeten. Lantarbetarna blev nu utan jobb.
Det fanns ingen jord att köpa –och förresten skulle de fattiga lantarbetarna ändå inte haft tillräckligt med pengar att köpa egen mark.
Flera av deras grannar hade redan flyttat till de stora städerna i söder, och grannarna hade tyckts fått det bättre än de.
En av familjerna i byn hade tv, och där hade Sandra och Carlos sett tv-program från både Rio de Janeiro och Sao Paulo.
I så stora städer måste det finnas möjligheter att hitta arbete, tänkte båda.

De tänkte också på barnens möjligheter.
Många i deras by gick inte tillräckligt länge i skolan för att kunna läsa och skriva tillräckligt bra.
Våra barn måste få en ordentlig utbildning.
Annars kommer de att leva i samma fattigdom och osäkerhet precis som vi.
De bestämde sig nu för att flytta till Sao Paulo.
Med hjälp av några som de kände kom de över en liten markbit här i favelan och började bygga ett skjul så gott de kunde.
Det är ju inte lätt att komma åt något material billigt direkt, och att bygga de allra viktigaste och samtidigt söka arbete och få in pengar till mat och annat som de kunde behöva.
Det blev många jobb, men bara tillfälliga. Och dessutom låg dessa jobb i andra delar av storstads området, Sao Paulo, och oändligt långa resor, men vad skulle de göra?

Nu är det bättre.

Carlos har fått ett ganska fast arbete på en bensinmack.
De hus som de bor i är faktiskt bättre än de förra som de hade, och barnet har kommit igång med en ordentlig skolgång.
Fjortonårige Juan går i yrkesskola och hoppas få jobb så småningom som bilreparatör, och flickorna vill bli sjuksköterskor.
Detta skulle ju aldrig ha varit möjligt när de bodde ute på landet, tänker Sandra.
Men samtidigt suckar hon, för hon hoppas på att någon gång kunna flytta tillbaka dit och träffa grannar och andra vänner och bekanta i de välbekanta områdena.

Olika bostadsområden
Fortfarande känner Sandra sig otrygg.
400 meter, en bit längre bort reser sig nya höghus, och snart kanske de börjar bygga vid deras område.
Egentligen bor de olaglig.
Den mark som de bor på är inte deras. Och när som helst kan de tvingas bort från marken
Bara det dröjer så länge att de hunnit skaffa pengar så att de kan köpa sig en riktig lägenhet.

Men då måste de också ha tur, eftersom de lägenheter som byggs inte räcker till alla. Detta beror på att befolkningen ständigt ökar.
Egentligen bor vi bra i den här favelan, tänker Sandra.
Toaletter finns ju i varje kvarter, vattnet som stadens myndigheter fyller i de stora plåtbehållarna blir vi sällan sjuka av.
På andra sidan vägen ligger ett mycket fattigare område med olika favelor.
Där bor folket i skjul av papp och brädbitar, och nästan inga har lyckats hitta ett arbete.

Carlos berättar ofta om hur det ser ut i de delar av storstaden som han åker genom på vägen till arbetet.
På bussresan åker han åker han både genom områden med villor som liknar palats i blommande parker och genom vidsträckta industriområden.
En del industriområden och fabriker ägs av brasilianska firmor.
Någon gång ibland åker Carlos också in till Sao Paulos centrum, och han kan berätta om alla kontorshöghus som finns där och om affärer med jätte dyra varor som finns i olika skyltfönster.
Överallt är det en våldsam trafik.

Men detta har Carlos egentligen ingenting emot.
Alla fordon behöver ju antingen diesel eller bensin, allt från överlastade skramliga gamla lastbilar till blänkande och lyxutrustade bilar med privatchaufförer.
Fast luften blir alltmer stickande och frän av alla avgaser.
Luften är inte alls den samma som där de bodde förut, frisk och ren från alla avgaser.

Flytta –men vart?
Nu är Carlos äldsta bror på besök.
Han har kommit med hälsningar från byn där hemma, men han är mycket bekymrad.
Nu har han också blivit arbetslös, och han har åkt den långa vägen till Sao Paulo för att ta reda på om de skulle gå att flyta hit med familjen och finna arbete och bostad här.
– Felet uppe hos oss är att markägarna har så stor makt att bestämma, säger Carlos.
Vi kan inte göra något annat än att jobba på deras mark, och inte ens sådant arbete finns åt alla.

Om vi bara hade egen mark!
- Ja, och skolorna och sjukvården räcker inte till, fyller Carlos i.
Staten borde se till att folk i alla delar av landet har samma möjlighet att få sjukvård när det behövs.
- Vad ska vi göra, undrar brodern.
Vi vill ju helst av allt stanna kvar där uppe, men vi måste ju samtidigt leva ett drägligt liv.
Jag känner att jag skulle få mycket svårt att trivas här i storstaden.
Allt verkar så annorlunda här.

Och var ska vi bo?
Carlos och Sandra har varken tv eller dagstidning, men på sitt arbete träffar Carlos många lastbilschaufförer som varit i andra delar av Brasilien.
De kan berätta om bördiga jordbruksområden nere i söder, där man lever bäst i hela Brasilien.
Nu bygger man också upp en modern industri där.
Men där nere vill man inte vet av fattiga, outbildade inflyttare.
I nästan det hela brasilianska inlandet finns mycket mark att odla upp, men nästan inga vägar leder dit – och den som vill skaffa mark och börja odla måste ha kapital.

Det är heller ingenting för en fattig familj.
- Vänta, säger Carlos.
Jag har hört att det kan finnas jobb nere vid vägbyggen inne i Amazonas. Det sägs också att det behövs folk i de nya gruvorna uppe i Carajás.
Det händer det nog mycket på olika håll i det här stora landet, och det kan väll inte vara lika eländigt överallt.

Måste man flytta?

Var växte dina föräldrar upp?
Dina föräldrar gick nog i skolan på 1960- eller 1970- talet.
Nästan säker gick de inte i samma skola som du gör nu.
De flesta vuxna har faktiskt vuxit upp i andra orter än där de bor med sina barn.
En del vuxna har bara flyttat till en ort i närheten, andra har kanske flyttat till en annan del av landet, eller kanske till ett annat land.
Hur såg det ut där dina föräldrar växte upp?
I Sverige, liksom på många andra håll i världen, har det varit vanligt att flytta från landsbygden till städerna och från mindre städer till större.
Stämmer det med hur dina föräldrar och dina släktingar flyttat?
På 1970- talet flyttade många familjer från städernas centrala delar till nya förorter utanför staden.
Känner du några vuxna som flyttat så?

Var är den bästa bostaden?
Forskare har räknat ut att människor i genomsnitt flyttar 10 gånger i livet.
Alla flyttar hemifrån när de blir vuxna, en del till en egen lägenhet i närheten, andra långt bort till utbildning och arbete.
När familjen växer söker föräldrarna ofta en större bostad.
Många vill byta boendemiljö och flyttar från en lägenhet inne i staden till ett hus med trädgård.
När barnen så småningom blivit vuxna flyttar kanske föräldrarna till en mindre bostad igen som ligger mer centralt.
Många gamla flyttar så småningom till ett servicehem, där de kan få den dagliga hjälp som de behöver.
Under olika delar av livet uppskattar man olika boendemiljöer.
De som har möjlighet kan välja att flytta flera gånger för att få det bättre.
Då flyttar de bara över korta avstånd så länge som de arbetar på samma ställe.

Var finns arbete och utbildning?
Näringslivet förändras efter hand.
Arbetsuppgifter ändras och arbetsplatser försvinner.
Många vuxna förlorar sitt arbete och kan inte skaffa sig något nytt jobb utan att behöva flytta där ifrån.
Och oftast då behöver flytta till en större ort.
Många ungdomar vill ha arbeten som inte finns i hemorten och flyttar därför.
En del tycker att det är spännande att flytta till en annan ort.
Andra vill helst slippa göra det, efter som de då kanske tappar kontakten med familj och vänner och kanske hamnar i en helt okänd miljö.
I många klasser finns barn, vars föräldrar vuxit upp i en helt annan del av Sverige.
Det är framförallt till de största städerna, Stockholm, Göteborg och Malmö, som många flyttat till under de senaste 20 åren, oftast för att hitta ett bra arbete.
Många ungdomar har flyttat till större orter för att skaffa sig en högre utbildning.
När de är klara med den utbildningen får de oftast ett arbete i någon större ort.
Ungdomar och vuxna i medelåldern flyttar alltså till utbildning och arbete.
En del vill flytta, andra känner sig tvingade till att göra det.
De söker sig till områden som de tror kan ge dem bättre levnadsvillkor
och fler möjligheter.

Vad blir följden av avfolkning?
När många flyttar från ett område blir det ett avfolkningsområde.
Kvar i den trakten blir främst de lite äldre.
Barnen blir färre och skolan läggs ner.
Det blir allt för få som utnyttjar skolbussen, så busslinjen blir olönsam och läggs ner.
Den ena affären efter den andra upphör, eftersom de får färre kunder.
De som bor kvar i trakten får åka till mer avlägsna, och större orter för att handla och uträtta ärenden.
Alltfler gårdar och hus står tomma, åtminstone under en stor del av året.
När det blir sommar kanske bygden lever upp igen.
Då kommer många av de utflyttade familjerna och hälsar på sina kvarvarande släktingar.
Visst finns det också yngre människor som stannar kvar i ett avfolkningsområde.
En del av de som flyttat återvänder också så småningom.
De ser möjlighet att leva ett bra liv i hembygden.

Livet på landsbygden och i mindre samhällen

Det gamla kulturlandskapet
För 200 år sedan bodde 9 av 10 familjer på lansbygden, och de allra flesta levde av jordbruk.
De största städerna var Stockholm, som hade 60 00 invånare, och Göteborg och Karlskrona.
Ute på de uppodlade slätterna bodde de flesta i småbyar med 6-10 gårdar och kanske en kyrka och några små stugor.
Varje bonde hade en mängd små, utspridda åkrar lite var stans.
Skolor fanns ännu inte, och affärer fick bara finnas i städerna.
I andra delar av södra och mellersta Sverige fanns utspridd bebyggelse med långa avstånd mellan gårdarna.
Under 1800- talet ökade befolkningen från 2,3 till 5,1 miljoner invånare.
Avlägsna trakter odlades upp, och sankmarker dikades ut och blev åkrar.
För att få arbete och mat för dagen flyttade folk från andra delar av Sverige
Nya bygder växte fram i inre Svealand och Norrland.
I alla delar av Sverige ökade befolkningstätheten.
På slätterna flyttades de flesta gårdarna ut från byarna, och varje bonde fick sin jord samlad kring gården.
Detta kallades att man skiftade jorden, och detta gjorde att jordbruket blev effektivare.
Då vi jämför kartor från början av 1800- talet med kartor från början av 1900- talet kan vi tydligt också se andra förändringar i landskapet.
Under senare delen av 1800- talet byggdes ett nät av järnvägar genom
Sverige. Flera 100 stationssamhällen växte upp med affärer, hantverkare och fabriker som drog nytta av de nya transportlederna.
Allt fler människor flyttade till de nya samhällena från gårdarna och från husen i de minsta byarna.
I städer, stationssamhällen och större byar fanns nu skolor för alla barn.
År 1842 hade det bestämts en lag att alla barn måste gå i skola.

Urbaniseringen
Jordbruket gav allt större skördar, efter som bönderna mer om hur de på bästa sätt kunde sköta sitt jordbruk.
De fick också råd att skaffa bättre hjälpmedel, och den tekniska utvecklingen gjorde att allt bättre jordbruksmaskiner kunde tillverkas.
Efter hand behövdes allt färre jordbruksarbetare.
Samtidigt växte städerna och stationssamhällena.
Ännu fler fabriker anlades, bostadshus byggdes och affärerna blev allt fler.
På 1930- talet bodde halva Sveriges befolkning i städer och större samhällen. Sverige blev allt mer urbaniserat.
Bara ett par procent utav hushållen hade bil på 1930- talet.
På landsbygden var det fortfarande vanligt att man färdades med häst och vagn.
De som bodde i större orter reste med tåg.
Nätet av järnvägar var då mycket tätare än det är i dag, och det fanns fler järnvägsstationer än nu för tiden.

Kulturlandskapet idag
Nu bor bara en sjundedel av Sveriges befolkning på landsbygden och i de mindre byarna.
I de områden som odlade upp på 1800- talet har det mesta av jordbruket försvunnit.
Åkrarna har vuxit igen, och där är det åter skogsmark igen.
I de bördigare jordbruksområdena är antalet gårdar nu mera bara en tredjedel av vad det var för 50 år sedan.
Åkrarna har fogats samman, och varje bonde har mycket större mark än vad han hade förut.
Allt bättre vägar har byggts, och fyra av fem hushåll har nu bil.
Järnvägarnas betydelse har därför minskat.
Ganska många järnvägar har lagts ner, och många stationer längs de kvarvarande järnvägarna har stängts.
I samhällena har allt mindre fabriker försvunnit.
De orter som har goda väg- och järnvägsförbindelser har vuxit och dragit till sig nya verksamheter, särskilt orter som ligger i närheten av större städer.
Men först och främst har de stora städerna vuxit.
Stora områden med villor eller flerfamiljshus har byggts i städernas närhet, där marken tidigare var åker.
De större orterna förbinds med motorvägar och andra snabba trafikleder.
Intill dem har stormarknader och industriområden vuxit upp.
Under tusentals år har människan förändrat naturen, odlat upp marken, byggt samhällen och anlagt vägar.
Det har blivit ett landskap som är präglat av människorna, ett så kallat kulturlandskap.
Allra mest har kulturlandskapet förändrats där det nu finns många människor.
Och allra snabbast har förändringarna varit under de senaste årtiondena.
Så är det överallt i världen.

Tätorter och glesbygd
Däremot har det alltså blivit glesare med folk i glesbygderna.
Många små tätorter, särskilt de som ligger långt ifrån de växande städerna, har förlorat både arbetsplatser, invånare och serviceinrättningar.
Glesbygd kallar vi i Sverige all landsbygd och alla små samhällen där det bor mindre än 200 invånare. Alla orter med flera invånare, också de allra största stadsområdena kallas tätorter.

Service i orter av olika storlek
Vilken service finn det i mindre samhällen?
Vanligast är nog livsmedelsaffär, bensinmack och kanske en kiosk.
Där handlar man varor som kan behö...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Sao Paulo

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2005-01-24

    Gud vilket bra och intressant

  • Inactive member 2005-01-24

    Tack!Det tog ett tag att sam

Källhänvisning

Inactive member [2005-01-24]   Sao Paulo
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3225 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×