Goodwill har under en längre tid varit ett av redovisningens stora problemområden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pågått länge. Frågan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmässig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrågorna.International Accounting Standards Board är ett oberoende organ vars åtaganden är att fastställa standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS är det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process däralla intressenter (nationella normgivare, utgivare och användare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs är beviljade att delge sin uppfattning. IASB publicerade under 2004 en ny standard rörande företagsförvärv. IFRS 3 Business Combinations, innehåller stora förändringar som bland annat innebär att Goodwill inte längre skall skrivas av utan vid behov skrivas ned. Under december 2002 utgav IASB ”Exposure Draft 3, Business Combinations” där nämnden bjöd in aktörer till att svara på och kommentera de olika frågorna som ingick i utkastet till IFRS 3.Syftet med denna uppsats är att försöka öka förståelsen av hur lobbying av denna typ fungerar genom att studera svarsbreven IASB erhållit ifrån de olika aktörerna till fråga 8 i utkastet.Studien har utgått ifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med en abduktiv ansats. Det empiriska materialet är uppdelat efter hur aktörerna ställt sig till frågan och därefter klassificerat efter vilken grupp intressenterna tillhör. Analysen har genomförts för varje aktörsgrupp separat. Syftet med detta är att försöka urskilja hur varje grupp argumenterat för sin sak för att sedan se om vi kan hitta någonting gemensamt i själva resonemangen som knyter gruppen till en viss ställning. Även argumenten i sig är klassificerade efter syntaktiska, pragmatiska och semantiska resonemang.Störst i antalet insända svar var producenter av finansiell information. Då nya regler får en direkt påverkan på producenter av finansiell information kan det relativa intresset från denna grupp förklaras med att aktörer söker påverka mot en position som gynnarden egna verksamheten. Den minsta gruppen utgjordes av statliga institutioner, detta kan förklaras med att utkastet inte medförde eventuella skatteeffekter, då standarden behandlar koncernredovisning.Innhållet i argumenten var den samma för de flesta aktörer. Samtliga intressenter hade på liknande sä...
