EU

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Jag har valt att arbeta om EU:s historia för jag vet inte så mycket om EU. Det jag vet är att EU ska hjälpa de länder som är medlemmar, men med riktigt vad vet jag inte.

Eftersom Sverige är med i EU så känns det viktigt att veta vad EU står för och vad de gör.
Jag vill veta hur mycket pengar de satsar på de utsatta grupperingarna i samhället. Jag ser, personligen, att de ska satsa mer pengar på u-länderna än t.ex. Sverige. I Sverige har vi inget direkt behov av hjälp.
Vilka länder är med i EU? Det ser jag också som något nödvändigt att veta. Jag tycker i alla fall att det hör till allmänbildningen.
Härom året röstade vi om EMU. Det jag vet om det är att det hade att göra med om vi skulle gå över till euro istället för våran krona. Men jag vill veta vad som mer menas med EMU.
Detta kan nog bli ett givande arbete.

• Vad gör EU?
• När bildades EU?
• Varför bildades EU?
• Vilka är medlemmarna?
• Vad står EU för?

Historia
År 1950, efter andra världskriget, hade Europa börjat hämta sig. Mellan 1870-1945 hade Frankrike och Tyskland varit i krig med varandra tre gånger. Nu bestämde man sig för att sluta fred med varandra.
Den 9 maj, 1950, föreslog Frankrikes utrikesminister, Robert Schumann, att Frankrikes och Västtysklands kol- och stålindustri skulle ställas under gemensam kontroll.
Kontrollen skulle skötas av en organisation som stod över staterna.
Franskrike bjöd in Europas stater. Fem länder tackade ”Ja” till att vara med i den nya organisationen.
Dessa var: Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Italien och Västtyskland.
År 1952 bildade dessa fem länder, plus Frankrike, en kol- och stålunion. Målet var att få bort tullarna på kol och järnmalm. Därmed skulle det bli billigare för de sex länderna att tillverka stål. För att tillverka stål behövs nämligen kol och järnmalm.
Detta var grunden för EU.

År 1958 bildade dessa fem länder Romfördraget, därmed den Europeiska gemenskapen, EG. De sex länderna bildade tullunionen.
Alla tullar på allt handel mellan medlemsländerna skulle bort. EG skulle även samarbeta för en fredlig användning av kärnkraften och införa en gemensam jordbrukspolitik.
EG skulle exempelvis se till så att bönderna odlade en lagom mängd brödsäd. Odlades det för mycket så sjönk naturligtvis priserna. Med statligt stöd fick bönderna lika mycket betalt per kilo brödsäd vare sig det behövdes eller inte. Detta var för att hindra att bönderna gick i konkurs och för att bönderna var en viktig väljargrupp.
Att betala brödsäd eller t.ex. smör som inte behövdes kostade enormt mycket för EG:s regeringar. Det var därför de ville att bönderna skulle odla lagom mycket.
I Romfördraget bestämdes också att:
- varor
- tjänster
- kapital
- människor
fritt får röra sig övergränserna. Detta kallas för de fyra friheterna.

År 1991 samlades ledarna från de olika länderna i Maastricht, i Nederländerna.
Nu var det kalla kriget slut. Två år tidigare revs berlinmuren, som skiljt Väst- från Östtyskland sedan 1961.
EG skulle nu få större uppgifter. Man döpte om unionen till Europeiska unionen, EU.
Nu skulle EU:s medlemmar inte bara ha gemensam jordbrukspolitik, utan också utrikes- och säkerhetspolitik.
Alla länder skulle dessutom ha samma valuta. År 1996 bestämdes det att den nya valutan skulle kallas för euro.

Sverige kom med i EU år 1994. Då vann folkets majoritet med knappt 52 %
Sveriges argument för att gå med:
Ett enat Europa är bra för resten av världen.
- Ju närmare länder komma varandra, desto mindre är risken att de råkar i krig.
- Medlemskap ger Sverige bättre möjligheter att arbeta för fred.
- Lättare att arbeta för miljöfrågor.



Idag finns det, förutom de första medlemsländerna, ytterligare 9 medlemmar. Det är även 13 andra länder som står som kandidater till medlemskap.

Det finns många internationella organisationer. Bland dem är t.ex. EU och FN.
Medlemsländerna till stora organisationer har sagt det att det är lättare att nå vissa mål om alla samarbetar.
EU är den internationella organisationen som kommit längst vad gällande samarbete mellan medlemsländerna.
Det finns två olika sorters samarbete. Ekonomiskt samarbete och politiskt samarbete. Inom EU så är det i det ekonomiska samarbetet som de har kommit längst.
För att det politiska ska fungera bra så krävs det att landet lämnar ifrån sig en del nationell makt. Det är inte fören då som EU kan besluta i vissa frågor och länderna kan rätta sig efter det.

Medlemmarna i EU betalar ingen till när varor säljs över gränserna, vilket är väldigt bra.
Sverige säljer mest varor till Tyskland. Om vi hade behövt betala tull så hade varorna blivit dyrare i Tyskland och då hade de fått det svårt att konkurrera ut de tyska varorna.
U-länderna och länder i Östeuropa har det däremot svårare att sälja varor till länder inom EU:s murar eftersom de får betala tullavgift.











Viktiga årtal i EU:s historia
1952 1989
Fördraget om kol- och Muren mellan Öst- och
stålgemenskapen träder i kraft. Västeuropa rivs. Österrike
ansöker om medlemskap.
1958
Fördragen om Europeiska 1991
ekonomiska gemenskapen träder Sverige ansöker om
i kraft. medlemskap. EG enas om
att skapa EU.
1962
EG enas om en gemensam 1992
jordbrukspolitik. Finland och Norge ansöker
om medlemskap.
1970
EG inleder ett utrikespolitiskt 1993
samarbete. Inre marknaden genomförs
och fördraget om
1973 Europeiska unionen träder
Danmark, Irland och i kraft, Maastrichtfördraget.
Storbritannien blir medlemmar.
1994
1979 EU:s förhandlingar med
EG upprättar ett monetärt Sverige, Finland, Norge
system för att förstärka och Österrike avslutas med
valutasamarbetet. folkomröstning i varje land.
Norges folkomröstning
1981 resulterar i att man avstår
Grekland blir medlem. från medlemskap.

1985 1995
Förslaget om en inre marknad Sverige, Finland och
antas. Österrike blir medlemmar.

1986 1997
Portugal och Spanien En översyn av
blir medlemmar. Maastrichtfördraget avslutas
och resulterar i ett nytt
1987 fördjupat samarbete,
Europeiska enhetsakten träder i kraft. Amsterdamfördraget.

1998
Förhandlingar med nya ansöksländer inleds.

1999
Den tredje etappen i EMU inleds
och den gemensamma valutan
euro lanseras i elva
medlemsländer.
Amsterdamfördraget träder
i kraft.

2000
Medlemsländerna enas om
Nicefördraget.
























Så styrs EU

Europaparlamentet ska bl.a. godkänna kommissionen. Den kan även avsätta den.
Parlamentet plus ministerrådet bestämmer om viktiga EU-regler. När det gäller andra frågor så har parlamentet en rådgivande funktion.
De ska även godkänna EU:s budget.
Europaparlamentet är en enda institution som är vald direkt av folket. Den består av 626 ledamöter, varav 22 är från Sverige.

Ministerrådet är det högsta lagstiftande organet. De bestämmer om reglerna i hela unionen.
Rådet består av en minister från varje land.
Övergripande beslut fattas av utrikesministrarna. Andra ministrar fattar beslut inom sina respektive områden.
T.ex. miljöministrarna tar beslut om miljön och jordbruksministrarna om jordbruket o.s.v.
Varje minister har ett antal röster beroende på hur stor hans/hennes lands befolkning är. Sverige har 4 röster.

Europeiska rådet är EU:s högsta politiska organ. Det står vid sidan av EU:s andra institutioner.
Europeiska rådet består av medlemsländernas statsministrar, eller motsvarande, och utrikesministrarna.
De träffas 2 gånger per år för att ta upp riktlinjer för EU:s verksamhet.
Mötena brukar kallas för toppmöten och får namn efter den stad som mötet hålls i, t.ex. Köpenhamn.

Kommissionen lämnar förslag till ministerrådet och Europaparlamentet. De ska också se till att medlemsländerna utför och följer de regler som har beslutats.
Kommissionen består av 20 ledamöter (kommissionärer).
De fem största länderna, Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland har två kommissionärer. Andra har bara en.
Kommissionärernas uppgift är att ta vara på EU:s gemensamma intressen och företräder alltså inte sina hemländer.

EG-domstolen ska se till att medlemsländerna följer sina grundfördrag (avtal) och övriga regler.
Domstolen kan tolka regler och döma därefter i tvister mellan t.ex. medlemsländer eller institutioner.
EG-domstolen består av 15 domare, en från varje medlemsland.

Revisionsrätten kontrollerar EU:s inkomster och utgifter. Den granskar också varje verksamhet inom olika EU organ.
När en kommissionen har utarbetat ett nytt förslag så skickar de det vidare till europaparlamentet och ministerrådet. Europaparlamentet avgör ändringar eller förkastar förslaget. Om förkastning sker så får kommissionen börja om igen.
Det är ministerrådet som fattar beslut om förslaget.
Varje gång en ny regel ska införas i EU så krävs det mycket hårt arbete och ändringar innan man kan fastställa ett beslut.
Ofta tar det flera år.

Budgeten
EU:s budget uppgår till ca 763 miljarder kronor. Ungefär hälften av pengarna går till jordbruk. 35 % går till struktur- och regionalpolitik, för att minska skillnaden mellan de rika och fattiga områdena i EU.
Resten av pengarna går till stor del till att bekämpa arbetslösheten, bistånd, katastrofhjälp, forskning och teknisk utveckling.
Organisering av avdelningar, kontor och arbetet med budgeten utgör ca 6% av den hela budgeten.

Sveriges avgift är ca 20 miljarder kronor.
Vi ska också betala bidrag till Europeiska utvecklingsfonden och till Europeiska investeringsbanken.
De pengar vi betalar in får vi till mestadels tillbaka i form av jordbruksstöd och strukturstöd.



Framtiden
Varje land i Europa har rätt att söka medlemskap i EU.
Efter Sovjetunionens sammanbrott och förändringarna i Central- och Östeuropa 1989-90 har de länderna kommit Västeuropa allt närmre.
Sedan dess har 10 länder sökt till EU: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Ungern även Cypern, Malta och Turkiet har sökt.
Dessa länder som har sökt medlemskap kallas för kandidatländer.

Om ett land ska vara med i EU innebär det att de måste anpassa sig till EU:s regler.
Men EU måste förändra sig lite också...