Filippinerna

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

FILIPPINERNA SKULLE LIKA GÄRNA kunna vara 800 små, små självständiga länder som låg mitt ute i havet - mellan Sydkinesiska havet, Celebessjön och Stilla Havet. För det är så många öar som Filippinerna består av. Eller egentligen är de 7 100 öar, men det är bara de där 800 som är bebodda.
Men nu var det väl nån smart man (eller kvinna!) som kom på att ”Ja, vi gör alla de där små öarna till ett stort land! Och sen så kallar vi dem för Filippinerna!”
Och så blev det.
Men man kan fortfarande ana att det en gång i tiden har varit ett hundratal små egna stater, för det finns mer än 70 stora urspråk bevarade och 8 av dem behärskas av fler än 20 % av befolkningen. Tagalog, eller pilipino, är statsspråket, men man pratar minst lika mycket engelska på Filippinerna, och det är ett obligatoriskt ämne från första klass. Det krävs att man har godkända prov i både pilipino och engelska för att få inträde till landets universitet. Spanska var det största språket för 100 år sedan men det minskar kraftigt och nu är det bara 2 % av folket som talar spanska.
Vad som mer är viktigt att säga så där allmänt om ögruppen är att där bor 52 miljoner människor, på en yta av 300 00 km² .
Huvudstaden heter Manila och där bor ca 7 miljoner människor.

Historia
NÄR MALAJFOLKET FÖR FÖRSTA gången kom till ögruppen så hade urinvånarna redan bott där i ett par tusen år. Några hundra år senare, på 1400-talet, började det komma mycket folk från Afrika. Araberna tex, kom och försökte sprida ut islam, men innan den hade hunnit installera sig så kom spanjorerna med katolicismen, och den slog rot på en gång.
År 1521 skickade Spaniens kung Filip II en stor flotta till öarna och erövrade landet nästan utan strid. Landet fick namnet Filippinerna efter den spanske kungen.
Spanjorerna tvingade större delen av befolkningen att bli kristna, men en liten del protesterade. De kallar sig Moros och lever efter islams lära.

År 1898 utbröt Cubakriget. Ett krig mellan USA och Spanien, om vem som skulle få ha Cuba som sin koloni. Filippinerna tillhörde ju Spanien och borde då också ha varit med i kriget. Men en man vid namn Emilio Aquinaldo utsåg sig själv till president och förklarade landet oberoende.
Några år senare, i början av 1900-talet så blev Filippinerna fria från Spanien mot att de betalade 20 miljoner dollar. Pengarna blev betalade fast inte av Filippinerna utan av USA. De tog även över styrandet av landet.
Detta förändrade landets befolknings livsstil mycket positivt. USA införde gratis utbildning och sjukvård. Alla varor kunde transporteras utan tullavgifter mellan länderna, och de filippinska medborgare blev även amerikanska medborgare.
Men år 1943 så gjorde man ett avtal som sade att nu hade Filippinerna ett löfte från USA att de skulle vara självständiga inom tio år. Under tiden skulle landet styra sig själva. Och det dröjde bara tre år innan landet utropades som självständigt. Det var den 12 juni och från och med då är det landets nationaldag.
Men trots alla påskrifter så blev de inte helt fria från USA. Man byggde militärbaser och varor kunde fortfarande föras fritt mellan länderna. Man bildade en regering med en kongress och en senat. Och man valde en ny president vart fjärde år.
1965 valdes Ferdinand Marcos till president. Han omvaldes 1969, men sen var det stopp, för man får bara väljas två gånger. Men då införde man en lag som sa att man får bli omvald en tredje gång om man har så stor majoritet av väljarna. Han fortsatte att regera landet ända fram till 1981 då man upphävde undantagstillståndet. Men han kunde ändå bli vald ytterligare en sexårs period.
Vid nästa val blev favoriten Corazon Aquino och hon valdes även till president. Hennes största stöd kom från den katolska kyrkan.


VIKTIGA ÅRTAL I FILIPPINERNAS HISTORIA

1521 Fernando de Magalhães säger att det är Spanien som har upptäckt landet.
1570 Manila blir huvudstad i landet.
1762-64 Britterna ockuperar Manila.
1889 Den 12:e juni förklarar Emilio Aguinaldo Filippinerna oberoende.
1934 Ett avtal med USA ger Filippinerna internt självstyre och samväldesstatus.
1941 Japan invaderar Filippinerna.
1946 Filippinerna blir formellt oberoende sen Japan förlorade i 2:a världskriget.
1950 En väpnad kamp startas av det Maoistiska
kommunistpartiet.
1965 Ferdinand Marcos inleder sin första presidentperiod.
1969 Marcos återväljs till president.
1972 Marcos inför undantagstillstånd.
1979 USA:s militärbaser lämnas formellt över till Filippinerna.
1981 I januari upphävs undantagstillståndet.
1981 I april godkänds folklagsomröstingar som gör det möjligt för Marcos att bli vald ännu en gång.
1981 I juni blir Marcos omvald en sista gång.
1986 Corazon Aquino blir president och Marcos flyr till USA.




Geografi

Vegetation och jordbruk
ÖARNA HAR EN MYCKET rik växtlighet och utbudet av blommor och andra växter är stort.
44 % av landet täcks av skog. Det finns två trädarter som är mycket ekonomiskt viktiga. Först kokospalmen, och sedan Musa textilis, som ger hampa.
Många familjer på Filippinerna försörjer sig på sina jordbruk. Man odlar bla kopra (ett ämne som kommer från kokosnöten), vete, majs, sockerrör, manilahampa och ris.
Ca 40 % av åkrarna upptas av risodlingar och det gör ölandet självförsörjande på ris.
Men på 1970 -talet så kom den stora Gröna Revolutionen och satte djupa spår i risskörden. Man bytte ut rissorter, det kom nya bekämpningsmedel och allt skulle bli så bra. Men de nya plantorna var känsliga och tålde inte alla sjukdomar och naturkatastrofer som härjade i landet. Det tog många år innan den Filippinska risskörden blev som förr igen.
Sockret har varit en stor tillgång till Filippinerna för det har gett väldigt många människor jobb. På ön Luzon arbetar mer än 80 % av befolkningen på de enorma sockerplantagen.
Men sedan ungefär 15 år tillbaka har sockerindustrin befunnit sig i kris. Världsmarknadspriserna har sjunkit och gjort det svårt för landet att få sina sockerrör sålda. Samtidigt steg produktionskostnaderna kraftigt, och då hade arbetsgivarna svårt att betala lön till sina anställda.
Ett stort hot mot jordbruket är naturen själv. Några gånger om året kommer kraftiga tyfoner in över landet, och de kan förstöra mycket stora skördar. Speciellt som det blir kraftiga översvämningar som efterföljd.

Klimat
FILIPPINERNA HAR TROPISKT HAVSKLIMAT. Man delar upp året i två årstider - vintermonsunen som har vindar som kommer från väst, och sommarmonsunen vars vindar är östliga. Det är på sommaren som det regnar mest.
Vintrarna är något svalare än de tryckande heta somrarna men det är bara på öarna längst uppe i norr som man verkligen märker av temperaturskillnaden. Medeltemperaturen ligger runt 25 - 29 grader.
Under den årstid som vi kallar vår är det näst intill torrperioder. Många öar i väst och även de som är skyddade av berg får nästan inget regn alls. I snitt regnar det 1000 mm/ år.
Tyfoner och tajfuner drabbar landet regelbundet och bla jordbruket tar ofta mycket stor skada av detta.

Befolkning
DE TÄTAST BEFOLKADE ÖARNA är Luzon och Visayas. Befolkningsökningen har ökat kraftigt och är nu på ca 2,5 %/ år. De flesta som bor på Filippinerna är av malaj-ursprung, med ungefär 60 understammar. Men det finns även Tagalogs, Visayer och ca 400 000 kineser i landet.
De största delarna av folket har bosatt sig på öarnas lägsta delar. Detta beror på att jordbruket spelar en så stor roll.
Inne i bergen lever småfolkgrupper kvar på samma sätt som på stenåldern. De är dvärgväxta och kallas negritos eller aëta.
Den mest kända av dem upptäcktes 1971 i ett regnskogsområde som kallas Tasaday. De består av 25 - 30 personer i olika åldrar som lever, äter och beter sig som vi gjorde på stenåldern. De har redskap av sten och de äter djuren som de fångar både råa och tillagade över öppen eld.
De lever i grottor och talar ett språk som är en blandningen mellan engelska och ilangiska.
Medellivslängden bland folket på Filippinerna är relativt kort och ligger runt 55 år för män och 57 år för kvinnor.

Naturtillgångar
MALM ÄR EN AV Filippinernas allra viktigaste naturresurser. De är till och med ett av världens malmrikaste länder.
De viktigaste är guld och koppar, men man har även en betydelsefull handel med järn, kol och krom.
Regeringen har bidragit med en mycket stor summa pengar till gruvnäringen i landet, och det har gjort att gruvindustrin har växt, främst under 70 och 80-talen.
För 30 år sedan var energiförsörjningen till 100 % beroende av oljan. Men för att minska beroendet av oljan, som inte är oändlig, så har man infört mer och mer gas och vattenkraft. Nu är oljeberoendet nere på 50%!

Ekonomi
FÖRR SÅ VAR JORDBRUK, fiske och skogsbruk grunderna för Filippinernas ekonomi och de stod för en tredjedel av BNP (Brutto National Produkten). Nu mera står den på en fjärdedel.
Ekonomins största brister är underutveckling med lågindustrialisering, undersysselsättning och mycket stora inkomstskillnader.
År 1981 uppgav den filippinska Developement Academy att 80 % av befolkningen lever under normalstandarden i världen samtidigt som en tredjedel av BNP förfogas av 5 %. Så stora kontraster mellan att vara fattig och rik finns nästan bara här på Filippinerna.
Utlandsskulden var 1989 mer än 30 miljarder dollar. Man har fått hjälp med att planera ekonomin av Internationella Valutafonden och deras krav på exportsatsningar, minskade offentliga utgifter och minskad import har lett till lägre levnadsstandard för stora delar av befolkningen.
I Metro-Manila området har ovanligt många strejker brutit ut de senaste decennierna. Man protesterar bla emot nedläggning av fabriker och ökad politisk organisering.
Stora delar av den filippinska median, tex TV-bolag, telefonföretag, skolor och sjukhus ägs av privatpersoner.
Valutan är 1 pesos = 100 centavos = ca 0,50 skr.


Politik

Författning
FILIPPINERNAS FÖRFATTNING VAR EN exakt kopia av USA:s mellan år 1946 och 1987. Men den åsidosattes -72 då president Marcos begärde undantagstillstånd.
1987 genomfördes en folkomröstningen en ny författning. Slutsatsen av den blev att i kongressen sitter det 250 ledamöter. 50 av dem ska utses direkt av presidenten och de ska sitta en treårsperiod. I senaten sitter 24 medlemmar och presidenten som väljs för en sexårsperiod får inte väljas igen.

Inrikespolitik
MELLAN ÅR 1946-72 SÅ hade den Filippinska politiken en stor svacka. Folket hade nästan ingenting att säga till om och det var i stort sätt en inflytelserik överklass som regerade i landet. Inte ens presidenten hade makt nog att få igenom sina förslag.
Krisen var i sitt esse under de åren då Ferdinand Marcos regerade. Statskassan var helt tom, arbetslösheten bara steg och steg och demonstrationen blev vardagsliv för många.
Därför införde Marcos undantagstillstånd år 1972. Kongressen upplöstes, pressen censurerades och över 50 000 människor arresterades.
1978 var det nytt val till den interima nationalförsamlingen. Marcos parti - Nya samhällsrörelsen, eller Kilusan Bagong Lipunan - vann valet. Man frigav den fängslade oppositionsledaren Aquino och han reste till USA i frivillig exil.
När han återvände fem år senare så blev han mördad och det blev starten för en opositionsrörelse som omfattade gerillor, folkrörelser, kyrkor, traditionella partier och fackliga organisationer.
Kommunistpartiets gerilla - New Peoples Army - växte sig stor och stark och var vid vissa tider härskare över större delarna av Filippinerna.
Att Marcos regim inte var omtyckt, det märktes i valen 1984. Hans största fiende nu var Benigno Aquinos änka Corazon. Hon ställde nämligen upp i valet och efter mycket om och men så avslöjades det att hon blev president, för Marcos, han hade utfört ett stort valfusk.
Nu trodde alla att det skulle bli bättre i landet och Corazon Aquino hade till en början mycket stort stöd bland folket.
Men efterhand, när brotten mot de mänskliga rättigheterna (som hade gjort att Marcos blev så illa omtyckt) fortsatte och att flera fackföreningsledare undanröjdes, så tilltog kritiken mot hennes regim.
Aquino blev utsatt för flera kupper under sin presidentperiod, och varje gång så blev hon svagare och svagare medan militärens makt växte sig stor.

Utrikespolitik
UTRIKESPOLITIKEN PÅ FILIPPINERNA DOMINERAS till stor del av USA. Men på senare år har Filippinerna försökt att bli allt mer självständigt på den fronten.
Efter Vietnamkriget så placerade USA ut sju stycken militärbaser i landet och nästan alla har en mycket stor betydelse för USA:s maktställning i Sydöstasien. Det var även en stor inkomstkälla för dem eftersom att de gav mer än 30 000 filippinare arbete. Men sedan några år tillbaka så betalar USA en stor summa pengar för att få ha sina militärbaser på filippinsk mark.
Eftersom Filippinerna i flera decennier har varit så beroende av USA så har de förlorat kontakten med många länder i ”Tredje Världen”. Men Filippinerna gottgjorde detta när de stod som värdar för flera internationella konferenser - tex UNCTAD-konferensen 1979. Filippinerna är även observatörer för den Alliansfria rörelsen.

Undervisning
ÅR 1901 INFÖRDES DET amerikanska skolsystemet på Filippinerna. Numera är sju års skola obligatorisk, men det är trots det många som hoppar av och avbryter sina studier.
Efter grundskolan kommer ett fyraårigt högstadium som har två linjer. Dels en akademisk linje och dels en yrkesutbildning.
Det finns 38 privata universitet och 8 statliga. Pga arbetslösheten finns det väldigt många akademiker som inte har några jobb. IT däremot ger, som i större delar av övriga världen, studenter en tro om en lycklig och säker framtid.
90 % av befolkningen kan läsa och skriva och det är en av de...