Judendomen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Judarna betraktar Mose som judendomens grundare. Han skall ha levt för omkring 3200 år sedan. Han föddes i Egypten och ledde judarnas flykt från därifrån till Israel. Enligt bibeln utvalde Gud judarna till att vara hans speciella folk och de skulle leva i Israel.
Några judiska högtider är: Pesach, Sukot, Schavuot, Chanuka, Rosch, Hashana och Yom kippur.
Pesach är som påsk, de firar för att de lyckades fly från fångenskapen i Egypten.
Sukot firas både på hösten och våren, det är en skörde fest.
Chanuka är en glad fest då man viger in templet och man går hem till varandra och spelar spel.
Rabbin är som präster för judarna, de leder gudstjänsterna och de andra aktiviteterna i Synagogan.
Deras symboler är: Davidsstjärnan, den Sjuarmade ljusstaken och deras hatt som heter kipa.
Abraham betraktas som judarnas stam fader.
De har samma gud som vi kristna och Synagogan är deras heliga rum.
De tre patriarkerna Abraham, Isak och Jakob spelar en framträdande roll i den judiska historietraditionen. Även i arabisk tradition finns Abraham med, men där får hans son Ismael en mer framträdande roll. Det är han som vidareför det gudomliga löftet om att de efterkommande generationerna ska bli ett stort och mäktigt folk. Det är helt korrekt enligt Bibeln att Isak och Ismael verkligen var bröder och att båda fick storslagna löften som skulle uppfyllas genom deras efterkommande. Man kan se det som att Abraham genom Ismael blev stamfader för det arabiska folket och genom Isak för Israel. Isaks son Jakob kom också att få namnet Israel.
Judarna har alltid varit förföljda, först av Egyptierna sedan av Romarna och till sist av de Tyska Nazisterna, efter andra världskriget gav FN judarna en egen stat: Israel men där bodde redan Muslimer. Sedan dess har judar och muslime...