Martin Luther

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1.0 Inledning

1500-talet var den tid då kraftfull nationalism rev i stycken det mäktiga imperium, som behärskat hela kristenheten sedan 400-talet, och de moderna nationalstaterna utkristalliserades. Det var tiden då den tidiga kapitalismen kom att förändra synen på ekonomi och marknad. Men ändå var nog det viktigaste att människorna började ifrågasätta traditionen och våga sig på något nytt. Det var inom ramen av allomfattande förändringar reformationen ägde rum, och rörelsens första ledare var reformatorer, inte förnyare.

”Man bör stödja och hålla fast vid kyrkan,
ty förhållandena förbättras inte genom söndring”.

Skrev Martin Luther i början utav något så stort som han själv nog inte fattade skulle förändra hela världens syn på kyrkan och hela kristenheten.

1.1 Syfte och frågeställning

Som man ovan kan förstå ska detta arbete till största del handla om Martin Luther, samt om det som kom att förändra den västerländska kristenheten radikalt, nämligen reformationen.
För att kunna få fram så saklig fakta som möjligt samt att kunna skriva ett arbete med så god substans som möjligt, har jag ställt följande frågor:

1. Vem var Martin Luther, hur såg hans uppväxt ut?
2. Hur kom det sig att han valde att bli munk?
3. Vad var ett avlatsbrev, vad hade det för innebörd?
4. Varför skrev han 95 teser och spikade upp dem på kyrkoporten?
5. Hur gick det för Martin Luther?

1.2 Metod och källkritik

När jag har hämtat fakta har jag huvudsakligen använt mig utav böcker. För att jag själv och enklare ska kunna bekräfta att källorna är tillförlitliga.
Jag har försökt att använda mig av fler än bara en källa, för att kunna jämföra vad som verkligen stämmer om Martin Luther och reformationen.
Som ett exempel om hur Internetkällor kan vara så hittade jag flera olika sidor, som alla hade olika namn på Martin Luthers föräldrar samt hur många teserna var som Martin Luther spikade upp, p.g.a. detta valde jag att försöka hitta fakta på tryckt litteratur.
Jag har använt mig också utav skolans eget material till vis del, i form utav läroboken i historia. Som förhoppningsvis, eftersom skolan använder den, är en bra bok med sanningsenlig fakta.
Jag har använt mig utav böcker som är tryckta under olika årtionden, men jag tror inte perspektivet på Martin Luther och reformationen har påverkats under dessa årtionden, avsevärt sinsemellan.





2.0 Undersökning 2.1 Martin Luthers uppväxt och skola

Martin Luther föddes den 10 november 1483 i Eisleben, Tyskland. Han var den äldste sonen till bergsmannen Hans Luther. Martin hade vad man tror en väldigt stor syskonskara, troligtvis minst en 7 stycken syskon.
Hans Luther och dennes hustru Margareta Luther flyttade ett halvt år senare till Mansfeld, varest Martin Luther som gosse kom att göra sina första religiösa lärospån, så närmare bestämt i stadens skola, vilken var präglad av stränghet och religiös konservatism. Dessa ingredienser saknades heller inte i hemmet, på vad sätt sannolikt Martin Luthers disposition för melankoli och ångest kom att nära ett begynnande uttryck i hans karaktär.
Han hade likaså ett obalanserat humör, vilket man också tror kan bero på den tidens synsätt på barnuppfostran och användandet utav barnaga. Men många historiker finner ändå Martins barndom och uppväxt som lycklig och kärleksfull.
Han fann sin fristad i alltmer fördjupade studier av Bibeln och en hänvändelse mot religiös askes. Föräldrarna, vars ekonomiska ställning med tiden hade stärks p.g.a. faderns jobb som hyttmästare och även medlem utav stadens råd, fann för gott att ompröva familjens hemvist. De flyttade efter en relativt kort vistelse i Magdeburg vidare till Eisenach där Martin Luther upptogs för fostran i släktingens Cunz Cotta och hans hustru Ursulas borgeliga familj.
För att han ska studera skickar Hans Luther sin son till universitet i Erfurt.
Där börjar Martin år 1501 studera som varje student på den tiden först de fria konsterna.
Som student är han flitig och glad. Han tillbringar gärna sin tid med att umgås med vänner, men han finner även glädjen i musiken och själv spelar han luta.
Till sina föräldrars förtjusning fortsätter Martin med ytterligare studier. I maj år 1505 börjar han studera rättsvetenskap vid universitetet i Erfurt.

2.2 Martin Luther som munk och lärare

Några månader senare, den 2 juli 1505, har Martin varit hos sina föräldrar i Mansfeld.
När han senare återvänder hemåt befinner han sig i byn Stotternheim, inte långt ifrån hemmet i Erfurt, då ett åskväder överraskar honom. En blixt slår ner vid hans sida.
Dödsförskräckt utropar Martin: ”Hjälp, heliga Anna (Marias mamma), jag vill bli munk!”
Studenten Martin håller vad han har lovat i förskräckelsen. Han samlar sina vänner, som han tidigare haft så roligt med, och säger till dem att han att han ska bli munk och gå i kloster.
Vännerna kan inte hindra honom, hans beslut är slutgiltigt. Följande morgon följer de honom under tårar till augustinernas ”svarta kloster” i Erfurt.
Luther blir upptagen i munkarnas gemenskap. För ett år som novis, lärling, sedan som fullvärdig medlem i orden. Man klipper hans hår i den välkända frisyren, tonsur.
Han tar på sig augustinernas svarta kåpa, han ska inte mer ta av den. Varken dag eller natt.
Han ber och han sjunger flera gånger om dagen. Han fastar och han gör bot.
Nu läser han inte längre juridik på det fina och ståtliga universitet, utan nu bor han i en liten cell, med ett bord, en stol och en säng. Man får även bara tala på bestämda tidpunkter.
År 1508 börjar han studera teologi på det nya universitet i Wittenburg, och senare arbetar han där också. Han predikar helhjärtat i stadens kyrkor, han förklarar skriften.
År 1512 blir Luther teologie doktor, han blir likaså professor vid universitet och håller föreläsningar om bibeln.
Men ännu plågas han och pinas av sina synder som inte släpper honom. Han frågar sig då:
”Hur finner jag en nådig Gud?”

2.3 Avlatsbreven, början på reformationen

Klagomålen på kyrkan var många, men inga var så bittra som de gällande kyrkans strävan efter rikedomar. Kyrkan tog sin årliga penningtribut från kungar, den tog betalt av biskoparna för deras utnämning samt att kyrkan lade på extra skatter för byggande utav kyrkor, krigföring och ett otal andra ändamål.
En utav de mest tongivande inkomstkällorna var den s.k. avlaten.
Avlaten innebar att man slapp lida sitt straff för begångna synder. I utbyte med kyrkan gav köparen utav avlaten ett pengabidrag.
Gudförlåtelse kunde man få genom bekännelse ånger och satisfaktion eller botgöring.
Medeltida botgöring var otroligt sträng, men under århundradenas lopp hade avlaten utvecklats som en ersättning. Man slapp göra botgöring om man istället betalade för sina synder genom kontanter. Till en början var inte tanken utav vinningslystnad, som man först kan tro, men när pengar och avlat tvinnades samman var missbruket snart där.
Kyrkan var inte blind för sina fel. Den såg klart avgrunden mellan sina ideal och sin praxis, och den tog ofta upp frågor om påvens makt och korruption m.m.
Men detta ledda aldrig till någon handling.

Det var tillslut avlatsbreven som fick bägaren att rinna över. Martin Luther satt och studerade Romarbrevet när det slog honom att nyckeln var ”rättfärdighet”, vilket kan tyckas vara ett luddigt utryck. Men för Luther fick det ett allt annat utryck. Han skrev ner sina tankar:
”Förbarma sig Gud över mig, och jag började förstå att Guds rättfärdighet är den Guds gåva tack vare vilken en rättfärdig människa lever, nämligen tron.”
På så vis kunde inte nåden göras till en handelsvara, man måste förtjäna den.

2.4 De 95 teserna

Detta fick Luther att reagera. Han sammanfattade sina synpunkter på avlaten, samt lade fram sin egen syn på människans förhållande till Gud, men han tog också upp påvens girighet i de 95 teserna. Dessa avsågs vara underlag för diskussion och som han spikade på den norra porten till Fredriks slottskyrka. Detta hände den 31 oktober 1517.
”Varken påven eller någon annan människa, sade han, hade bestämmanderätt över skärselden, och följaktligen var de bedragare som schackrade med avlatsbrev och utlovade ovillkorlig befrielse från skärselden”

Allmänheten, som för det mesta ägnade teologernas akademiska debatter föga uppmärksamhet, blev genast intresserade. Luther hade skickat kopior av sin skrivelse till några få vänner. Vännerna lät den cirkulera bland sina vänner, som skickade den till boktryckare. Inom några få månader var teserna kända i hela Europa.
Han skrev en redogörelse till sin biskop, och för att klara upp varje missförstånd bland folket presenterade han sina åsikter i enkel form och på tyska. Över hela Tyskland läste människor denna deklaration. Larmet växte och medan hans anhängare höjde honom till skyarna förtalades han utav motståndarna.




2.5 Bannlysningen

Påven reagerar över Martin Luthers oförskämdhet, och han blir officiellt anmäld i Rom.
En rättegång inleds emot honom, och Luther ska infinna sig i Rom.
Men Fredrik den vise, furste av Sachsen, skyddar professor Luther.
Istället kommer man överens om att Luther ska bli förhörd av ett ombud till påven i Ausburg.
Påven kräver att Luther ska ta tillbaka sin a teser och uttalanden, när denne vägrar detta blir ombudet så arg att Luther tvingas fly ifrån Ausburg.
Den 15 juni 1520 hotar Påven Leo X Luther med ”kyrkans bann” i en s.k. bulla.
Luther ska återkalla alla sina skrifter inom 60 dagar, om inte blir han bannlyst.
Bullan uppmanar alla att bränna Luthers skrifter och i många städer blir hans skrifter brända.
Den 10 december 1520 svarar Luther och studenterna i Wittenberg på sitt sätt. På en stor eld framför stadsporten bränder Luther det heliga dokument som innehöll kyrkans lagar samt påvens bulla. Nu kom bannlysningen av Luther.
På våren 1521 inbjuder Tysklands relativt nya kejsare, Karl V, herre över Spanien, över den nya världen, över Nederländerna samt också över Tyskland, Martin Luther till de tyska furstarna och ständernas riksdag i Worms vid Rhen. Kejsaren tillförsäkrar Luther fri lejd.
(Karl V fasthåller noga vid tron på den romerska kyrkan. Han vill få kättaren Luther offentligt dömd). Han kommer inte till Worms obemärkt, tusentals människor kantar gator och torg och han hyllas många ställen innan han når riksdagen. Där får han ett ultimatum utav kejsaren och påven, han skall återkalla sina skrifter annars vet bara Gud vad som väntar honom.
Munken Luther ber om betänketid, och han får ett dygn på sig, hela natten ber han.
När han sedan på dagen efter kommer in i riksdagen, som är full till bristningsgränsen utav flera av de mäktigaste männen i Tyskland och Europa, så har han bestämt sig för att stå fast vid vad han tidigare har sagt. Han kommer inte ta tillbaka sina skrifter.
Då når ett starkt budskap fram till honom ifrån kejsaren. Han ska lämna Worms, lejden gäller i 21 dagar. Kejsaren förklarar för folket att Luther är en uppenbar kättare, han får inte tas emot någonstans, man får inte ge honom något att dricka eller att äta, eller att understödja honom med ord eller med gärningar. Utan istället ska de ta honom till fånga och utelämna honom till kejsaren. Han befaller även folket att bränna hans skrifter, de får inte köpa eller sälja dem, man får likaså inte skydda hans åsikter.
Men kurfursten Fredrik den vise är inte en sysslolös åskådare. Han låter skenbart överfalla Luther för att skydda honom. Skenmanövern lyckas, många av Luthers anhängare vet inte vad som har hänt honom. Han hålls gömd i nästan ett år, men han utnyttjar tiden. I borgen Wittburgs ro och ensamhet uppstår många skrifter. En sak sysselsätter Luther mer än allt annat, nämligen att översätta bibeln till tyska. Alla ska kunna ta del utav Guds ord.

Hela 1520 - talet är kantat utav kaos, nunnor och munkar gifter sig med varandra, många lämnar klostren, folk ifrågasätter, och bönderna gör uppror.
Varken påven eller kejsaren förmår sig jaga efter att få Luther dömd, det är ändå han som kan lugna folket genom sina predikningar och sin närvaro.
Martin Luther fortsätter vara aktiv och han skriver kända verk som den stora och lilla katekesen. 1545 fullbordar han med sina vänner en noggrann översyn av bibelöversättningen. Men hans krafter är försvagade. Den 18 februari 1546 dör Martin Luther 63 år gammal i Eisleben. I rummet där han dog fann man en papperslapp med hans sista anteckningar. De slutade med orden: ”Vi är tiggare, det är sant”.


3.0 Avslutning

3.1 Sammanfattning

Efter att ha jobbat med arbetat om Martin Luther så har jag kommit fram till att
Luther hade det ganska väl förspänt för sig. Han slapp det tyngre kroppsarbetet som andra i hans uppväxtår säkerligen behövde. Istället fick han lära sig rättsvetenskap på fina skolor.
Han hade en tillsynes god uppväxt med mycket kärlek och värme, men man vet att barnaga användes i uppfostran, och att Martin kan ha tagit skada utav det, på gott och ont.
Han uppfostrades också med religösa synsätt utav familj och vänner.
Att han senare blev munk vet man inte säkert om det har att göra med uppfostran eller ej, hans uppväxt kan ha legat till grund för hans beslut, men det konkreta underlaget för hans val att bli munk är att han var nära att träffas utav en blixt.
Att han kom att rasa över avlatsbreven i de 95 teserna är inte så underligt. Att man skulle kunna köpa sig syndernas förlåtelse måste låta helt fel i vems öron de än når. Att han blev otroligt irriterad över påven och den romerska kyrkan är kanske inte så konstigt heller, de ville bara själva tjäna på andras elände för att de skulle få det bättre ställt.
Hur det kom sig att han spikade upp dem på kyrkoporten går att förklaras med att det var dåtida anslagstavlan, om man ville att någon skulle se något fick man spika upp det på kyrkoporten.
Under det konservativa 1500 – talet kunde en man inte komma och sätta sig upp emot hela den romerska kyrkan. Det hade ingen innan lyckats med, och när folk såg att Martin Luther lyckades pressa den dåtida kyrkan upp emot väggen, valde de att hänga med på tåget.
Det ända som påven och kungen kunde göra förutom att döda Luther framför hela folket, var att bannlysa honom. Men detta hjälpte inte speciellt mycket, istället blev folk ännu mer upprörda och förargade.
Upplösningen av bannlysningen kan tyckas besynnerlig, men allt eftersom folk trodde att Luther var död så var man tvingade att handla själva. Eftersom kejsaren och påven inte kunde kontro...