Sveriges industrialiseringsprocess

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Syfte
Detta arbetes huvudsakliga uppgift är att problematisera Sveriges industriella utveckling under perioden 1850 - 1910 för att åskådliggöra de faktorer som bidrog till att göra oss till en av världens ledande industrinationer. Dessutom finns här en strävan efter att få, om möjligt, belysa de fundamentala villkor för samhällelig utveckling som existerar, samt göra jämförelser med dagens utvecklingsländer. Därtill finns också en vilja att se över möjligheten huruvida Sverige skulle kunna vara begåvat med extra förmånliga förutsättningar eller om utvecklingen är en följd av lyckliga omständigheter.

Metod
Till det här verket har jag främst ägnat mig åt en rigorös faktainsamling. Det mesta av stoffet har jag hämtat in från historiska böcker och essäer, men lite har även hämtats in via Internet och tidskrifter . Efter en kritisk genomgång av materialet har jag kunnat dra några huvudsakliga riktlinjer för vår nations framåtskridande vilket presenteras här nedan.
Själva arbetet, likt industrialiseringsprocessen själv, är uppdelat i tre stycken delar, en inledningsfas, en mittfas och så en slutfas. Arbetet avrundas med en slutsats som skall försöka sammanfatta och besvara den frågeställning jag har valt att arbeta mot.

Inledningsfas
Sverige hade allt sedan det sista stora kriget 1809 en mycket lång period av kraftig befolkningsökning. Skalden Tegnérs välkända yttrande om freden, vaccinet och potäterna säger oss något om orsakerna. Därtill bör man också lägga de tre olika skiftesreformer som genomfördes inom lantbruket mellan åren 1757 – 1827. De rationaliserade och effektiviserade jordbruksnäringen och skapade nödvändig arbetskraft till uppväxande industrier.
Vid 1800- talets början hade nationen en befolkning på 2,3 miljoner. 60 år senare hade den ökat till nära 4 miljoner. Således led Sverige i mitten på 1800- talet en allvarlig risk för överbefolkning, en situation som påminner mycket om den som finns i många u-länder idag. Över 70 procent av befolkningen var sysselsatt inom jordbruket. Visserligen var just spannmål en stor svensk exportvara under den tiden men jordbruksbefolkningen ökade farligt snabbt. Lösningen för landet blev emellertid emigrationen. Under åren 1850- 1910 emigrerade en fjärdedel av Sveriges befolkning. Därmed drabbades inte Sverige av den omfattande massarbetslöshet och fattigdom på landsbygden som är så vanlig förekommande i dagens utvecklingsländer.
Tillväxten gynnades av befolkningsutvecklingen, det blev inte fler munnar att mätta än vad produktionen orkade med.
De första svenska stordrifterna grundade sig på inhemska råvaror som skog och malm. Tidigt var produktionen internationell och Sverige utnyttjade sina komparativa fördelar, ett inslag som än idag är högst påtagligt. Fram till och med slutet på 1800- talet var den svenska utvecklingen i stor utsträckning en anpassning till vad som skedde i andra länder. Det hela visas tydligt i sambandet med andra länders industrialisering. När England vid 1700- talets slut befann sig mitt uppe i en begynnande industrialiseringsprocess fanns Sverige där med sina attraktiva råvaror, träkol och järn. Ett halvt sekel senare skedde en enorm byggexpansion i Västeuropa. Sverige, och framförallt sågverksdistrikten kring Sundsvall upplevde en stark högkonjunktur. Skogen fick då ett långt större ekonomiskt värde än den tidigare haft. Böndernas ivriga försäljning av skog bidrog till ett ökat marknadsinflytande i det agrara samhället.

Mittfas
Under 1870- talet kom en ny exportvåg för havre, trä och järn. Fortfarande var utländsk efterfrågan den huvudsakliga drivkraften. Under samma tidsperiod ökade investeringarna i infrastrukturen, främst i form av järnvägsnätets utbyggnad. Tidigare hade de höga kostnaderna för landtransporter varit ett hinder för handeln med tunga och skrymmande varor. Järnvägarna underlättade den stora omflyttningen av folk från jordbruket till de nyanlagda industrierna och sänkte genomgripande transportkostnaderna. Man har beräknat att det kostade mellan 15 och 25 öre att forsla ett ton varor en kilometer på landsvägen 1860. Samma förflyttning kostade mindre än 5 öre med järnväg. Med förbättrade transporter ökade den internationella konkurrensen, något som resulterade i sjunkande priser och den långa depressionen mellan 1873 och 1896.
Järnvägsbyggena var kanske det största projektet i Sveriges historia. För det kapitalfattiga landet var det en alldeles för stor investering att finansiera med egna resurser. Lösningen blev som för så många av dagens u- länder att man sökte lån utomlands. Den svenska staten garanterade de utländska kapitalplacerarna ett tillbakabetalande genom att utfärda värdepapper, så kallade obligationer, i utbyte mot lån. Utlandsupplåningen blev en essentiell del för det kapitalhungriga utvecklingslandet Sverige. Trots det var den största delen av kapitaltillskottet svenskt. Det kom från handelshus och privatpersoner som satsade sina förtjänster och gav lån till industriidkarna. Med tiden kom de privata långivarnas roll alltmer att övertas av det moderna bankväsende som började växa fram under 1800- talets sista decennier. Dessa banker, styrda av driftiga finansmän, kom i hög grad att bli pådrivande i industrialiseringsprocessen med skickliga finansieringslösningar.
En viktig förutsättning för bankernas och företagens tillväxt var även den lagstiftning som 1848 tillät enskilda personer att sätta upp aktiebolag, där flera ägare satsade andelar utan att vara ansvariga vid mer än sitt satsade kapital. Därtill anslöts den svenska valutan till guldmyntfoten år 1873, vilket underlättade utlandshandeln.

Slutfas
Den sista fasen kännetecknas framförallt av 1890- talets högkonjunktur. Fabrikssystemet spreds alltmer, men inom fabrikerna utfördes inte bara maskinstyrda arbeten utan också mängder av mer hantverksmässiga sysslor. Under dessa år skedde också en samhällelig förändring som var nödvändig för att kunna fortsätta framåt i samma takt. Medborgarna, och inte minst arbetarklassen, tog ett stort ansvar för samhällsutvecklingen. Många arbetare började nu organisera sig i landsomfattande fackförbund.
Varor som pappersmassa och specialiserade produkter från verkstadsindustrin tog upp en större plats i exporten, samtidigt som trävaror och spannmål minskade i betydelse. En tydlig inriktning mot förädlade varor präglade alltså handeln med utlandet.
Den industriella och agrara tillväxten ledde till ökade inkomster bland bönder och arbetare. Det fick som följd att den inhemska efterfrågan på konsumtionsvaror, allt från skor till kaffe, ökade på allvar. Hemmamarknaden breddades nu betydligt och många nya konsumenter ledde till en stor ekonomisk progression.
Landet upplevde en kraftig urbanisering men alltjämt låg många av industriföretagen utanför storstadsområdena, framförallt massabruk och sågverk. En företeelse som i mångt och mycket lever kvar än idag. Industrialiseringen fick ett mer balanserad utseende som byggde på export och inhemsk marknad samt på konsumtions- och kapitalvaror. Vid början av 1900- talet hade industrialiseringsprocessen nått så långt att industrins och handelns andelar av ekonomin var lika stor som jordbruket och dess olika binäringar.
Svensk industri hade fått en karaktär som skulle komma att bestå under lång tid.

Slutsats
Sverige erbjuder närmast ett skolexempel på hur en lyckad omvandling från jordbrukarsamhälle till industrination bör gå till, samt bevisar effektivt tesen om utvecklingens komplexitet. En mycket sällsynt kombination av alla oumbärliga produktionsfaktorer: Befolkningsutvecklingen blev varken för stor eller för liten och jordbruket kunde, efter åtskilliga skiftesreformer, hela tiden försörja industrin med arbetskraft och arbetarna med mat. Därtill fanns det i landet viktiga råvaror och inhemska energiresurser som tjänade in nödvändigt kapital för vidare investeringar. Industrialiseringen fick en enhetlig spridning över landet, vars välutbildade befolkning hade stor kapacitet att anamma och utveckla tekniska nymodigheter. Minst lika viktigt var även den positiva politiska progressionen i landet, där samhällets olika grupper tillsammans skapade det nya Sverige.
På så sätt var industrialiseringen väl förberedd. Den var heller inte ett så dramatiskt brott i utvecklingen som man ibland trott. Således var landets tillväxt i hög grad baserad på a...