Hälsa

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1 Inledning/bakgrund

Vi gör detta arbetet för att lära oss mer om begreppet hälsa. Vi kommer under detta arbete få beskriva vad hälsa betyder för, sedan dela med oss av våran åsikt om hur framtiden kommer att se på hälsa. Vi får också göra ett hälsotest som vi ska utvärdera för att lära oss om vår egen hälsa.

2 Mål och syfte

Målet är att få reda på så mycket information som möjligt så att vi sedan kan bilda vår egen uppfattning om begreppet hälsa. Lära oss att analysera oss själva och komma på sina egna fel, men viktigast av allt komma på hur man kan förändra sina fel och uppnå sina mål.

3 Arbetssätt

Jag har valt att arbeta på datorn eftersom jag ser detta som det bästa sättet att göra ett arbete. Det blir snyggt och lättare att läsa/förstå. Nästan all fakta jag använt har kommit från boken Idrott, friskvård, hälsa och hälsopromotion skriven av Lars-Göran Rydqvist och Jan Winroth.

4 Hälsa

Nu kommer jag att förklara begreppet hälsa ur holistiskt perspektiv som blir uppdelat i olika avsnitt. Sedan kommer jag ha med andra avsnitt som kretsar kring begreppet.

4.1 Hälsa ur holistiskt perspektiv

Hälsa kan tolkas på många olika sätt allt beror på ut vilket perspektiv man ser det från. Man kan också ställa sig frågan, vad påverkar vårt hälsa? Det är denna fråga vi nu ska försöka svara på och på så sätt visa de olika tolkningarna av ordet hälsa.



4.1.2 Vad påverkar hälsan?

Det finns många olika saker som är viktigt när det kommer till hälsa, små och stora saker. Vilka som är viktigast är svårt att säga eftersom allt ingår i cirkel vars mål är att få individen att må så bra som möjligt. Allt måste alltså fungera för att få bästa resultat.

4.1.3 Sociala delen

Många ser detta som en småsak och tar inte detta riktigt på allvar men sanningen är att ens familjeförhållanden eller bara ens vänner spelar stor roll. Ens uppväxt kan ha stor betydelse i framtiden därför är det viktigt att ge sina barn det bästa man kan tänka sig.
När det kommer till ens vänner/umgänge är det viktigt att tänka efter, det är lätt att hamna fel. Vi vet nu att redan i skolan är det viktigt att hamna rätt, får man en skola med bra lärare och bra elever blir vår miljö bra och det leder till en bättre hälsa. Men om vi hamnar på en skola med dåliga lärare och mycket bråk/mobbning kan det förstöra ens framtid. Om man växer upp i sådan miljö är det lätt att man söker sig till den när man är äldre vilket i de flesta fallen leder till kriminallitet.
Alltså har föräldrarna mycket mer ansvar än man tror och det är därför man inte skall skaffa barn i tidig ålder för man förstår sig inte på det ansvaret då.

4.1.4 Personella delen

Fysiken är väldigt viktig när det kommer till hälsa eftersom man inte kan må bra om ens kropp inte gör det. Det finns många olika saker man kan göra för att få sin kropp att vara på topp men det viktigaste är nog motion och bra kost.
Hur mycket man måste motionera är olika från person till person men det är viktigt att alla individer gör sitt bästa. Eftersom vi alla är uppbyggda på olika sätt så måste man anpassa sin träning efter sin egen kropp. Vissa mår bäst av att träna som galningar undertiden andra nöjer sig med en cykelrunda. Men allt för många gör ingenting vilket leder till en mycket dålig hälsa. Felet är att många tror att man måste träna flertals timmar i veckan för att må bra men så är det inte, oftast räcker en rask promenad. Målet är att motionera minst 30 minuter per dag och detta pass kan man sedan dela upp så det passar en själv ex 2 x15 min eller 3 x 10 min, man måste alltså inte ta allt på en gång.
Fysiska aktiviteter kan komma i många olika former men alla ger träning. Att bara städa i hemmet är en form, hobbyverksamhet är en annan men cykla eller ta en promenad är nog den mest effektiva. Det är viktigt att vi låter oss ta en paus från sitt arbete och lägga ner lite tid på vår kropp trots allt är det den som bestämmer hur vi mår.
Kosten är också mycket viktig men tyvärr slarvar allt för många med den. Frukosten som är en viktig måltid under dagen brudar en del hoppa över, detta kan leda till trötthet och sämre resultat. Det är också mycket viktigt att kunna balansera sin kost och äta rätt. Man ska sammansätta måltiderna rätt så man får i sig allt ens kropp behöver för att klara av dagen. Tallriksmodellen är en sak vi får lära oss i tidig ålder och detta är för att få oss att äta rätt.


Det finns fem grundtips som man borde känna till:

• Mera vatten, det är bra för kroppen om man dricker ett glas vatten i timmen.
• Mera mat, ät rätt följ tallriksmodellen för att få en bra kost.
• Hoppa över smöret, för många använder överdrivet mycket smör på sina mackor. Genom att minska på detta eller ersätta det med margarin som ger tillskott av omättat fet kan man få kroppen att må bra
• Tre frukter, är källan till extra vitaminer, mineraler och energi. Minst tre frukter om dagen som snabbt mellanmål eller något gott att tugga på är nyttigt.
• Sött på rätt ställe, istället för att äta sötsaker som ett mellanmål kan man lägga in det efter en måltid på detta sätt stiger inte blodsockerhalten och man håller sig mätt längre.

4.1.5 Materiella delen

Många tror att hälsa är en sak som kan köpas för pengar, detta stämmer lite i denna del. Eftersom man behöver pengar för att köpa sig ett hem, man behöver pengar för att köpa sig all utrustning blir ens liv lättare med pengar. Har man ett bra hus med en massa elektroniska apparater som gör en glad kan det leda till en bra hälsa. Men som sagt allt går runt i en cirkel har man inte det ena hjälper det inte att man har överdrivigt mycket av det andra. Pengar underlättar också när det kommer till sjukvård eftersom man har råd med det bästa. Men alla pengar i världen kan inte rädda en om man upptäcker cancer i ett sent tillstånd.
Alltså kan vi konstatera att pengar kan hjälpa oss fram en hel del men saker kan inte för alltid göra oss lyckliga, vissa behöver annat som inte kan köpas för pengar t ex. kärlek.
När det sedan kommer till arbetslivet är det viktigt att ha en bra arbetsmiljö. Bra ljus, ljud och ventilation spelar en stor roll.
Hur vår miljö på jorden är har också sin betydelse t ex naturen, skogarna, ozonet. Om vi inte har en bra omgivning är det svårt att må bra, därför är det viktigt att vi tänker oss för innan vi skadar naturen för mycket.

4.2. Levnadsvanor – livsstil

Denna kategori innehåller viktiga saker som skall leda till en bättre inre miljö, allt från mat, motion, sömn och ”droger” som ingår i ens livsstil.
Sömn är en viktig del av livet men ändå tar inte folk detta på allvar man förstår inte konsekvenserna med för lite sömn. Eftersom vårt samhälle lever i ett så högt tempo är det viktigt att få sin vila så man kan ge allt vad man orkar, en stunds vila är aldrig fel. En vuxen klarar sig med 5-6 timmars sömn för att vara pigg dagen efter men ungdomar behöver oftast mer. Det viktigaste är att man hamnar i sömntillståndet som kallas lugn sömn för det är här vi bygger upp vår energi, plus det är här produktionen av tillväxthormoner ökar.
Fyra enkla tips att få en bra natts sömn:

• En bra säng
• Ett svalt och tyst sovrum
• Att ha bra mellanrum mellan måltid och sängtiden
• Att man känner sig tillfreds med tillvaron

Alkohol och tobak är allt vanligare i det svenska livet men frågan är om vi förstår hur det påverkar oss. Dessa sorter av ”droger” påverkar en negativt både kroppsligt, psykiskt och socialt. Problemet är att detta snabbt kan bli beroende framkallande och i västa fall kan även detta leda in i kriminallitet. Så man ska redan i början kunna kontrollera sitt användande innan det går för långt. Om man har svårt för att sätta gränser borde man vara ännu mer försiktig det är lätt att hamna fel, svårt att ta sig upp igen. Det finns hjälpmedel som t ex olika tester, dessa visar hur du ligger till och om man ligger på bruk eller missbruk/beroende. Det är också viktigt att man är på alerten och upptäcker tidiga tecken av missbruk i sin omgivning. Tidiga tecken är att man dricker fort, söker olika anledningar som gör det ”okej” att dricka eller smygsuper. Det värsta är att den som är beroende inte vill inse det själv och det är därför de personerna har svårt med att skaffa hjälp på egen hand. Därför är det viktigt att hjälpa folk om man ser de hamnar snett.


4.2.1 Att ta sig upp igen

Men hur kommer det sig då att folk som har haft alla negativa delarna i sitt liv klarar det bra till sist?
Antonovsky gjorde en studie 1970 där han undersökte israeliska kvinnor som genom sitt liv hade upplevt dramatiska livskriser, såna som koncentrationsläger, krig samt förlust av ett barn eller flera. Vad han sedan kom fram till var att 30 % hade en bra psykiskt/fysiskt hälsa. Hur kunde det vara så här? Jo Antonovsky kom fram till att dessa kvinnor hade klart sig bäst eftersom de hade hög ”känsla av sammanhang” detta kallades sedan KASAM.
Grunden låg i att dessa kvinnor hade mött sina livskriser på ett bra sätt. De hade begripit vad som pågick, inte tappat förståndet och anpassat sig efter det så de kunde överleva situationen på bästa sätt. De hade resurserna som behövdes för att leva ett hyfsat liv och efter allt det jobbiga klarade de av att hantera händelsen. Istället för att knäckas accepterade de det som hänt och tog lära av det. Kvinnorna blev starkare och var redo för alla andra problem som skulle komma i deras väg livet ut. Kvinnorna hanterade situationen på bästa sätt och i slutet vann de på detta.
Antonovskys studie visade att livet inte tar slut bara för man stöter på ett problem, man måste acceptera det och göra det bästa av situationen. Men jag tror många inte är starka nog när det kommer till bevis, man kan tro det men när det verkligen gäller visar det sig vad man går för misslyckas man.

4.3 Den kliniska modellen

Representerar sjukvårdens sätt att arbeta med hälsa

Idé: Lindra och bota
Process: Symtom-undersökning/kontroll-diagnos-behandling
Redskap: Medicin och operation.
Fokus: Individ-organ, patient-ickepatient

Min tanke:
Denna modell fungerar bra i stort sätt när det kommer till ett svårt stadium men jag tycker inte detta passar om man har bra hälsa. Som sagt denna modell används inom sjukvården och då förstår man att det skall användas till de som bäst behöver det.
Jag är helt klart för denna modell eftersom den fokuserar sig på att hitta felet och sedan arbetar för att förhindra att felet skall ske igen. Jag tycker att detta ger alla en chans att få ett så friskt liv som möjligt som är målet.

4.3.1 Folkhälsomodellen

Representerar hälsovårdens, samhällsmedicinens-folkhälsoenheternas sätt att arbeta med hälsa

Idé: förhindra ohälsa eller att förebygga – prevention
Process: kartläggning-identifiera riskfaktorer-eliminera riskfaktorer
Redskap: epidemilogi, hälsokontroller, miljökartläggningar med relevanta insatser utifrån vad kartläggningsarbetet visar.
Fokus: grupp- och omgivningsorienterad

Min tanke:
Denna modell är också bra, liknar lite den förra. Den stora skillnaden är att man kartlägger och planerar mycket nogare. Efter ett tags planering lägger man upp en behandling på vad som behövs och göra, detta gör modellen mycket individuellt inriktad vilket är bra. Man blir behandlad speciell och inte som en i mängden. Modellen tar inte bara hänsyn till personen och dens problem utan också omgivningen och personens livsstil.
Denna modell är jag också för men den är lite mer komplicerad.



4.3.2 Kontinuummodellen

Representerar friskvårdens sätt att arbeta med hälsa
Idé: Hälsa bör inte ses i termer av antingen frisk eller sjuk. Hälsa bör ses som ett kontinuum med polerna.
Process: Söka dessa faktorer som bidrar till att bibehålla eller befrämja hälsan. Utarbeta handlingsstrategier utifrån behov.
Redskap: Hälsotester för att kunna identifiera var på kontinuumet en individ befinner sig – nulägeanalys. Utbildning-kunskap om vad som påverkar vår hälsa och vad man själv kan göra för att påverka sin egen hälsa. Verksamhet som upplevs som meningsfull och stimulerande.
Focus: Individen i samspel med omgivande miljö.

Min tanke:
Denna modell ser jag som lite nyare, lite i vår tid. Hela konceptet går ut på att inte ska dela in det hela i ”ohälsa och hälsa” denna modell tar hänsyn till allt mellan. Modellen fokuserar sig på vissa ledande frågor: Vilka faktorer leder till ohälsa? Hur ska vi förhindra att ohälsa uppstår? Och svaren på dessa frågor är olika för alla men det är grundtanken med denna modell, att hitta felet och kunna göra saker bättre. Följdfrågorna blir väl: Vad bidrar till att vi bibehåller vår hälsa? Vilka faktorer bidrar till att hälsan förbättras? Även här varierar svaren från person till person och det är denna del som är viktig.
Denna modell är nog den bästa i längden och kommer nog vara den vi kommer att använda oss ut av långt fram i tiden. Hälsotestet är en super idé eftersom det ger oss själva chansen att upptäcka vad vi gör fel och då kanske man själv inser att man måste göra förändringar.

4.3.3 Slutsats

Efter att ha läst om alla dessa olika modeller kan jag direkt se att det finns liknelser mellan alla tre. Klart är den främsta uppgiften att hitta felet och sedan förhindra det men hur det går till är olika i modellerna. Den modell som jag själv hade velat gå efter är den sista eftersom den låter bäst. Folkhälsomodellen ger nog bäst resultat och jag tror att man får ut mycket mer av den eftersom man är mer inblandad i vad som har hänt och vad som måste hända. Man känner sig mer säker när man själv gör testet och man inser att allt är för ens eget bästa, detta gör att man försöker hårdare att nå sitt mål.



4.4 Min syn på hälsa

Innan jag gjorde idrottsdagboken i skolan så beskrev jag ordet hälsa som: Att må bra tack vare motion och friskt liv! Men efter att ha gjort dagboken så har jag lärt mig en massa mer som jag inte har tänkt på innan. Jag upptäckte t.ex. hur viktig kosten är och inte minst sömn.
Efter att ha läst boken Idrott, friskvård, hälsa och hälsopromotion fick jag veta ännu mer men denna gång gick det mer på djupet. Nu har min uppfattning ändrats helt, jag förstår nu att ordet hälsa betyder mycket mer än man kan tro. Saken är att ordet hälsa har så många saker som är kopplade, allt från idrott till vad som gör att man mår bra. Så nu om någon frågar mig vad hälsa betyder för mig ska jag svara: Hälsa är ett ord med många betydelser allt beror på vilken del du menar men i stort sätt så är hälsa ett begrep som förklarar hur du och din kropp mår.

4.5 Hälsa – idrott i skolan

Jag tror inte att man tänker på skolan och dens betydelse när det kommer till hälsa. Men faktum är att skolan har en stor betydelse, en av de viktigaste. Om man lär sig redan i skolan den stora betydelsen och lär sig hur man ska göra för att uppnå bästa resultat har man bättre chans att klara sig vidare i livet. Därför är det viktigt att skolorna verkligen sköter sin roll när det kommer till hälsa och inte ser det som en liten oviktig sak. Man har olika mål som man vill uppnå för att få best resultat:

• Utveckla skolans vardag så att den underlättar och förbättrar de fysiska/psykiska möjligheterna inom skolan, men också att öka ansvaret hos lärare/elever samt all övrig personal.
• Göra undervisningen bättre i skolan och koppla den till ämnen som berörs t.ex. idrott eller natur.
• Ha krav på att alla lärare och all personal ska ha rätt utbildning.
• Alla ska vara delaktiga i processen, och elever ska ha möjlighet att vara med och påverka sättet de vill lära sig på för att öka intresset.
• Stärka elevernas känsla av sammanhang och få alla elever att förstå hur viktig skolan är och varför. På detta sätt kan det bidra till att skolan bättre klarar av läroplanens krav.

Man vill få in en lektion på schemat som fokuserar ändas på dessa frågor som rör sig om hälsa. På dessa lektioner vill man ha olika metoder för att öka elevernas intresse samt för att göra lektionerna mer intressanta. Gruppsamtal, dramaövningar, värderingsövningar och diskussioner är huvudmomenten. Under dessa lektioner vill man ta upp saker som alkohol, narkotika, tobak, sex, kost, allergier och mycket mycket mer. På så sätt vill man öka elevernas kunskaper om förutsättningarna som behövs för att uppnå så bra resultat som möjligt. Om man kan öppna elevernas ögon och få de att inse att hälsa är en viktig sak blir deras förutsättningar bättre i framtiden.
Fördelen men idrott är att man får bättre liv. Man lär sig att fungera som en grupp och detta hjälper en i framtiden. Man lär sig också att alla är lika värda det spelar inte roll vilken färg man är eller vilken ras man tillhör, är man duktig så är man och det har inget med ens utseende att göra. Man får också en bra rutin i livet plus motionen så ens kropp mår bättre. Man får alltså ett bra samanhang av vad livet går ut på och man känner att man betyder nått, idrott är en fristad till många som annars har det svårt i livet.

4.6 Framtiden

Jag tror att vårt samhälle är på väg framåt och att vi blir mer och mer medvetna om hur viktig hälsan är. Förr hade man inte alla bevis och alla studier som kunde få folk att förstå helheten men nu har vi det och det är dags vi lär oss av dem. Jag tror att med hjälp av skolan kan man få ut budskapet till nästa generation. Men när det kommer till de äldre så finns det inte så mycket man kan göra. Vården kan föra vidare sitt budskap men det når inte heller ut till alla. Men jag tror helt klart att nästa generation kommer att veta mycket mer och kommer att se hälsan på helt annat sätt än vi gör idag. Jag hoppas att man gör något för att ändra på miljön på jorden eftersom den har en viktig del i det hela. All miljöförstöring och alla utsläpp tar död på vår planet och på våra livsformer, om vi inte går ihop och tillsammans förändrar vår miljö så kan det ligga dåligt till om sådär 100-200 år.
Men som sagt så tror jag att vi kommer ändra på oss och bli bättre och starkare. Skolan kommer att lägga ner mer tid på hälsodelen och vi kommer få ett bättre och mer hälsoanpassat samhälle. När det kommer till sjukvården så tror jag att kontinuummodellen blir det dominerande sättet att arbeta på. Vi måste få ut informationen och göra om vissa saker i vårt samhälle för att få en friskare vardag. Bättre natur, bättre lokaler men mest av allt mer kunskap om hur man själv kan göra för att få en bra hälsa.
Om vi väljer att jämföra Sveriges sätt att behandla sina idrottsmän/kvinnor och ett annat land som t.ex. Polen eller Ryssland kan man se en klar skillnad. Den stora skillnaden är inom satsningen på sina idrottsmän/kvinnor. I Sverige är det vanligt att vara med i en förening där man blir coachad av en tränare och sedan tävlar man för laget/klubben. Men om vi ser på t.ex. Ryssland så ser man att där satsas det allt på idrottspersonen. Om man visar sig vara bra på det man gör har man inte bara en tränare som tränar en för skojs skull, där går ett helt gäng in och ser det som deras jobb deras livs mål att få denna person att gå så långt den kan gå. Det är vanligt att tränare lägger ner all sin tid och sin energi på att göra livet så bra som möjligt för deras ”stjärna” Denna sortens satsning ser man ofta i individuella sporter som boxning, Thai boxning eller tennis. Men denna sortens uppmärksamhet mot bara en person kan också bli en negativ sak. Om man t.ex. lägger ner alla sina pengar o allt man äger på att få personen de bästa träningslokaler och den bästa utrustningen kan saker...