Reseguid för Rymdresor!

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Förord
Tjena alla rymdnissar!
Tack för att ni väljer just Free Travel och MirCorp till er rymdguide. Vi erbjuder EN resa genom hela solsystemet på fyra månader. I den ingår en guidad tripp förbi alla planeter plus mycket annat intressant. Jag är säker på att det kan bli ditt livs upplevelse! Vi erbjuder förstås gratis undervisning i rymdlära och förebyggande kunskaper. Det spelar absolut ingen om du är man eller kvinna.
Här på Free Travel är alla välkomna!

Reseinfo:
Ankomstdag NASA: 1 januari, 2004
Uppflygningsdag: 1 februari, 2004
Hemkomst: 1 juni, 2004
Pris: 100 000 kr för allt, kost och logi ingår i priset.

Ombord på skeppet - Krav

Kunskaper
Om man ska ut på en resa måste man ha en bra utbildning och dessutom måste man kunna betala. Fast här på Free Travel är utbildning inget krav. Det spelar heller ingen roll om du är man eller kvinna men ett krav är att du är över 20 år och inte äldre än 45 år. Om du så bara är en lärare kan du följa med. Det eftersom vi ger en 1 månads fri utbildning i rymdresandets alla konster, hur man till exempel ska hantera tyngdlösheten ombord på rymdskeppet eller hur man ska hantera en nödsituation.

Sjukdomar
Om man är astmatiker kan man inte följa med på denna resa eftersom man då inte skulle klara av G-krafterna när man skjuts upp i rymden. Man skulle helt enkelt inte klara av trycket.
Man ska inte ha klaustrofobi eller cellskräck heller eftersom det kan var ganska trångt och när man sover eller går på toaletten måste man spänna fast sig så att man inte flyter iväg i den tyngdlöshet som uppstår i rymden. Även allmän hemlängtan kan förstöra dina chanser att få följa med.
För att få följa med måste man alltså ha ett läkarintyg där en professionell läkare intygar att du är HELT frisk.

Bagage + mat
Du behöver inte ha så mycket bagage med dig. Lite ombytes kläder bara, eftersom du kommer att få en rymddress och rymddräkt av oss. Det kan ju va bra om du tar med dig toalettartiklar i alla fall. Maten som serveras är en sorts specialpreparerad mat som håller länge. Den är ju inte som en gourmet middag men den smakar mums!

Konsekvenser
Innan du bestämmer dig för att åka med på denna resa vill vi på Free Travel att du tänker igenom ditt beslut noga.
Har du råd? Finns det något annat du skulle vilja göra för pengarna? Vågar du? Kommer du ha hemlängtan?


Om du kan besvara alla dessa frågor och vet att; JA! Jag vill följa med, så varsågod vänd på bladet och läs om vad du kommer att få se på din guidade tur i rymden.










Vad du kommer att få se


Månen
Månen är den första hållplatsen för vår resa eftersom den ligger närmst oss.
Det är månen som ger oss månader. När månen har snurrat ett varv runt jorden säger vi att det har gått en månad. På det viset får vi månader. Ungefär på samma tid som månen snurrar runt jorden, lika lång tar det för månen att snurra runt sig själv. Därför är alltid samma sida vänd mot oss. Det heter bunden rotation. Därför visste vi inte hur månens baksida såg ut förrän rymdfärder blev möjliga och nu ska ni äntligen få se själva hur den ser ut.
En dag på månen är 14 dagar och en natt lika lång.
Månen lyser inte av sig själv. Den reflekterar bara solljuset. Beroende på
vilken sida som är närmast solen och som inte skyms av jorden ser man olika mycket av månen. Det kallas att månen har olika faser.
Idag är forskarna säkra på att det inte finns något liv på månen. Så ni behöver inte vara oroliga över att bli överfalla.
Eftersom månen saknar atmosfär är temperaturskillnaden väldigt höga men era rymddräkter kommer att hälla kylan borta.
Ytan på månen är täckt av kratrar, ringberg och slätter. Vi ska besöka två slätter som kallas Lugnets hav och Regnets hav. De kallas hav eftersom man förr trodde at det var hav. Numera vet man att det inte finns några hav allra minst något vatten.
Månen när vi ser den som fullmåne.


Stjärnor
Stjärnor kommer du att få se massvis utav på resan men vi kommer inte besöka dem. Stjärnorna som du ser tillhör andra

solsystem, andra galaxer och tyvärr så har vi ännu inte de kunskaper som krävs för att åka dit.



Asteroider och liknande
När vi åker ut i rymden mot Jupiter efter mars så kommer ni få se en massa STORA stenblock som flyter omkring. Det är asteroider. Ni kommer även få se lite mindre stenblock som flyter omkring. Det är meteoroider och meteorer och om vi har riktig tur kanske vi får se en komet också. Kometerna ligger alltid i en oval bana från


utkanten av galaxen in till solen. Så är det inte så ofta som man ser dem. Kometer är små stenar blandat med ispartiklar. Svansarna, som man kan se efter kometen när de är vid oss, är vatten som har förångas och blivit till gasform av solens strålar. Svansarna är alltid riktade från färdriktningen. Det är en underbar syn!

Halleys komet ser vi på natthimlen vart 76:e år




Merkurius
Merkurius ligger närmast solen och därför kan man inte se den med blotta ögat. Merkurius är bara lite större än våran måne. Merkurius har inte heller någon atmosfär därför är det stora temperatur skillnader mellan dag och natt. Inte så trevligt kanske så därför landar vi inte här

för besättningens bäste men den är vacker att se på det lovar jag!
Det var år 1974 som man för första gången kunde ta närbilder av Merkurius och det
med hjälp av en amerikansk rymdsond. Man såg att Merkurius yta var täckt av kratrar, ringberg och slätter.












Merkurius ser nästan ut som vår måne.




Venus
Venus är vår grannplanet mot solen. Man kan se Venus några månader strax innan solen går upp och man kan även se den några månader innan solen går ner. Det är därför den alltid har kallats för morgonstjärna och aftonstjärna. Venus är det tredje ljusstarkaste objektet på himmeln näst efter solen och månen. Fast precis som månen lyser inte Venus av sig själv. Planeten reflekterar solens ljusstrålning.







Venus är nästan lika stor som jorden men tyvärr kan vi inte landa där heller eftersom förhållandena på ytan är fasansfulla. Venus har en tjock atmosfär som innehåller mycket svavelsyra och det gör att temperaturen kan överstiga 500 grader. Jag säger bara ett ord VARMT! Venus är nämligen den varmaste planeten i solsystemet. Ja, det kan jag faktiskt säga för solen är ju i alla fall en stjärna.









Venus är namnet på den romerska kärleksguden.





Mars
Mars är vår närmaste granne. Planeten är mindre än Tellus (vår planet) men det är
den planet som liknar Tellus mest på ytan. Atmosfären är tunn och innehåller koldioxid. Det är därför temperaturen sjunker väldigt mycket under natten.
Forskarna tror att om det är någon planet som där kan ha funnits liv på så är det mars men i såfall dog det ut för flera miljarder år sedan.



Troligtvis har det funnits stora hav på mars men nu är ytan helt torr. Det som finns kvar av haven tror man befinner sig vid polerna eller är fruset i fast form under marken av den ständiga tjäle som råder där. På mars hittar vi även solsystemets största vulkan krater. Den heter Olympus Mons och är 25 km hög och är 500 km i diameter. Den är mycket sevärd. Till mars tillhör även de två månarna Phobos och Deimos. Väldigt granna om jag får säga det själv.



Finns det liv på mars?







Jupiter
Jupiter är den största planeten i hela solsystemet. Tellus x 300 skulle inte ens va nog för att fylla hela Jupiter och då förstår man att Jupiter är STOR! Jupiter är en enda stor gasboll så vi kan inte landa där för vi skulle sjunka rätt igenom och dessutom skulle det inte va så trevligt eftersom det pågår en ständig storm på Jupiters





yta. Den stora röda fläcken som är så känd för Jupiter är en stor storm och är så stor att två planeter som är lika stora som Tellus skulle kunna få plats där. Om de nu inte for iväg av den höga farten förstås.
Jupiter har 16 månar. De största är Io, Ganymedes och Callistro. Ganymedes är solsystemets största måne och Io är den enda måne där man har upptäckt vulkanism.














Jupiter är mycket stor!







Saturnus
Saturnus är den näst största planeten i solsystemet. Saturnus är mest känd för sina ringar skull. De är underbara och jag lovar att ni ska få se dem men vi kommer bara att åka förbi så ni måste vara uppmärksamma på när vi säger att vi närmar oss Saturnus. Ringarna upptäcktes av den italienske vetenskapsmannen Galileo Galilei på 1600-talet.


Saturnus har 22 månar och den mest intressante månen för forskarna är månen
Titan. Titan är den enda måne som har en egen atmosfär. Man har sänt dit en rymdsond som förväntas komma hem igen år 2004 med intressant information.
Saturnus randiga färgkonstruktion som kan se lockande och glada ut är i verkligheten vindar (precis som på Jupiter) som blåser i en hastighet på flera hundra meter per

sekund.


Saturnus.








Uranus
Uranus upptäcktes så sent som i slutet av 1700-talet men den har varit sedd minst 20 gånger innan. Man hade då trott att det var en svag stjärna man såg.
Uranus axel lutar i 98 grader och det gör att Uranus ser ut att rulla runt i sin bana runt solen. Uranus har 17 månar och den största heter Titania. Titania är hälften så

stor som vår egen måne. Uranus har också ringar men inte lika många som Saturnus. Här i utkanten av solsystemet är det för kallt för att gå ut utanför rymdraketen så vi kommer bara att åka för bi ytterplaneterna så att ni får se dem. Fast det är ju en upplevelse det också.


Även Uranus har ringar.


Neptunus
I början av 1800-telet upptäckte vetenskapsmännen att Uranus bana inte överensstämde med deras beräkningar. Man började då år 1846 (med de bästa instrumenten som fanns då) letandet efter
en planet som man trodde fanns därute i den stora och svarta rymden.
Man hittade den samma år. Neptunus var hittad.


Man hade ingen riktig uppfattning om hur Neptunus såg ut eftersom planeten låg så långt bort i solsystemet. Inte förrän rymdsonden Voyager 2 passerade Neptunus år 1989 fick man se hur den såg ut. Neptunus blågröna färg skapas av den metangas som Neptunus atmosfär innehåller.
Enligt mig är Neptunus solsystemets vackraste planet.


En vacker syn.



Pluto
Längst bort i solsystemet finns Pluto. Den upptäcktes år 1930 och är solsystemets minsta planet. Pluto har faktiskt en egen måne fast planeten är så liten. Månen heter Charon och upptäcktes inte förrän år 1978.

Pluto har en ovalformad bana runt solen som gör att den ibland går innanför Neptunus bana.
Detta är en mycket söt planet!


Pluto är väldigt svår att fotografera.








Verkar inte trippen riktigt mysig?
Hoppas vi får se ditt namn på en av våra anmälningsblanketter snart.
So long till dess!
Ha det bra.





Historia
– kunskapsutveckling


Den svarta natthimlen har alltid varit intressant för människor i alla åldrar. När den italienske vetenskapsmannen Galileo Galilei uppfann den första kikaren på 1600-talet insåg man att himlen var som mycket mer.

Dagens världsbild har inte heller varit så självklar. I den 1: a Mose boken stod det att jorden var en platt skiva och låg mitt ute i havet med hav runt omkring. Under jorden fanns helvetet och ovanför fanns himlavalvet där solen månen och alla stjärnorna var fästa. Man dyrkade solen och stjärnorna som gudar.

Här uppe i norden trodde vikingarna att världen var som ett stort träd. Trädet hette Yggdrasil och vid rötterna fanns underjorden. På mitten av stammen bodde människorna och i trädkronan bodde asagudarna.

Några 100 år f. Kr. var det några vetenskaps män som påstod att jorden var rund. En av dem var den grekiske filosofen Ptolemaios. Hans argument för att jorden var rund var att när ett fartyg närmade sig land såg man masten först innan man såg hela fartyget. Ett annat argument var att beroende på vilken plats man var på jorden såg man olika stjärnbilder. Han trodde också att jorden var världsalltets mitt och runt jorden kretsade de sju himlarna. Två av himlarna var solhimlen och månhimlen. Ovanför fanns de ”saligas” himmel.
Kyrkan tyckte inte om denna ”Geocentriska” världsbilden. Den sa ju emot bibeln, men allt eftersom tiden gick tyckte kyrkan mer om den och den Geocentriska världsbilden kom att behållas nästan ända till i början av 1900-talet.

På 1500-talet var det en polsk vetenskaps man som skrev en bok om att det möjligt vis inte var jorden som var i centrum av allt utan att det kunde vara solen. Det var Nikolaus Kopernikus men hans idéer var kyrkan helt i mot och även hans kolleger var skeptiska. Han hade ju inga bevis på att den ”Heliocentriska” världsbilden var sann. Därför var han tvungen att ta tillbaka sina uttalande.
På 1600-talet levde den italienske vetenskapsmannen Galileo Galilei. Han tyckte att Kopernikus teori kunde vara möjlig och när han tittade på himlen med sin nyuppfunna kikare såg han att Jupiter hade två månar som kretsa runt Jupiter. Då tänkte han att då kretsar ju inte allting kring jorden! Den katolska kyrkan blev riktigt arg på honom. De sa att om han inte slutade sprida sina irrläror så skulle de tortera honom. Galilei blev fängslad i tre år och var tvungen att läsa bibeln varje dag.
Den katolska kyrkan erkände inte att de hade fel förrän år 1980.

År 1957 sände man upp den första satelliten. Det var den ryske Sputnik 1. I samma satellit åkte världens första rymdresenär. Det var hunden Laika. Hon dog efter 10 dagar på sin resa. De bevisar att det faktiskt att det inte var en man först i rymden. Det var ju faktiskt en kvinna.

År 1961 var ryske Juri Gagarin den första människan i rymden och år 1963 följdes han av sin kvinnliga kollega Valentina Tereshkova som var den ”andra” kvinnan i rymden.

Den 21 juli 1969 landade Apollo 11 på månen. Ombord var Neil Armstrong, Edwin Aldrin och en som hette Gasolin i efternamn. Det var Armstrong som sa de berömda orden; ”Det är ett litet steg för människan men ett stort språng för mänskligheten!”.
Efter att man hade varit på månen började det svåra arbetet att bygga rymdstationer. År 1971 var den Ryska rymdstationen färdig och år 1973 var den amerikanska rymdstationen färdig.

Innan var det inte möjligt för utomstående att resa upp i rymden men år 2001 betalade mångmiljonären Dennis Tito 200 miljoner för att få åka till rymdstationen ISS.

Det är honom ni ska tacka för att ha öppnat denna resmöjlighet!


Big bang –
Universums, jordens och livets utveckling

För 15 – 20 miljarder år sedan slungades all materia ut i form av strålning av en stor explosion ute i universum. Stora gasmoln drog ihop sig till himlakroppar på grund av gravitationen (dragningskraften). Vårt solsystem bildades. Vårt solsystem är häpnadsväckande 12 miljarder år gammalt medans våran jord (Tellus) bara är 4,6 miljarder år gammal.
När jorden var nyfödd var det bara ett enda stort glödande klot. Till slut svalnade ytan och stelnade till en skorpa. Jorden hade (har än idag) ett gas skikt runt sig som var atmosfären. I början av jordens bildande hade vi inget fritt syre men i atmosfären fanns det mycket vattenånga. När jorden svalnade så regnade det i 1 miljon år. Inget roligt klimat men tack vare detta så fick vi hav. I havet började det första livet för 3,5 miljarder år sedan. Det var bakterier som saknar cellkärna och organeller. Cyanobakterier som de kallas hade klorofyll och kunde bedriva fotosyntes. Fotosyntesen frigör syre. Syre halten byggdes upp och för 600 miljoner år sedan hade vi ca 20 % syre i atmosfären. Algerna som bildades på grund av fotosyntesen hjälpte också till att bilda syre. Efter ett tag bildades även ozonlagret som skyddar mot solens skadliga UV-strålning.
Det finns olika teorier om var exakt livet startade.
· Plaskdammar – grunt vatten med livets byggstenar + blixt
Jag tror personligen mest på den här teorin eftersom den är bevisad genom testning.
· Djupt ner i sprickor i bergsgrunden
· Utifrån via meteoriter

Finns det liv i rymden?

Man började inte undra över liv i rymden förrän i början av 1900-talet. Då var det osannolika berättelser om gröna mars gubbar. Det blev stor uppståndelse och det gjordes filmer och böcker. Det fanns till och med människor som sa att de hade blivit kidnappade av marsmänniskor.
Idag är det fortfarande stor uppståndelse men man tror inte längre att det är gröna marsmänniskor utan forskarna tror att det i såfall rör sig om enklare livsformer. År 1960 var det en amerikansk rymdsond som avslöjade en ödsligt kraterfylld markyta på mars som inte visade något tecken på liv. Fast år 1996 hade forskarna upptäckt något sensationellt. Man hade funnit något som liknade fossil efter enklare livsformer i en meteorit som hade slagit ned på jorden. Man diskuterar än idag om det möjligt vis kan ha funnits liv på mars. Fast även om det har funnits så finns det inget längre.
Jupiters måne Europa är också väldigt intressant för dagens forskare. Den är täckt av is men under istäcket kan det finnas stora hav som har värmts upp av vulkanisk verksamhet. Där kan det ha uppstått livsformer precis som det gjorde på vår planet för flera miljarder år sedan.
Intressanta saker kan även hända på Saturnus måne. Just nu är det –180grader så det finns säkerligen inget liv där men när solen om några miljarder år växer till en röd jätte värms planeterna i ut kanten upp. Då kan det hända saker.


Universums uppbyggnad
Alla planeter i universum (allt som har massa) är uppbyggt av materia. Materiens minsta delar kallas elementär partiklar. De kallas även atomer. En atom innehåller protoner, neutroner och elektroner. Protonen har positiv laddning och elektronen har negativ laddning. Neutronen har ingen laddning därav namnet. En atom är uppbyggd på olika sätt beroende på vilken sorts atom det är. Allt är uppbyggt av atomer även vi. Överallt finns det atomer som flyger om kring i luften, i rymden.
I universum finns det mängder av olika galaxer och ett stort mörker. I varje galax finns det mängder av solsystem. Vår galax som heter Vintergatan (eller Milky Way som den heter på engelska) är 100 000 ljusår bred. Vilket är väldigt brett med tanke på att ljuset förflyttar sig med en hastighet på 300 000 km/sekund. Vår galax är även spiralformad. Alla galaxer har en form. Vissa är elliptiska, vissa är spiralformade och vissa är klotformade.
I varje solsystem finns det en stjärna och en massa planeter som kretsar runt den. I varje solsystem finns det också asteroider, kometer, meteoroider och meteorer.
Stjärnan i vårt solsystem är den som vi kallar solen. Solen är faktiskt en ganska liten stjärna men jämfört med vår jord är den enorm. Solens diameter är hundra gånger så stor som jorden. Solen är även den viktigaste stjärnan i universum för oss. Det är solens strålar som gör livet på jorden möjligt. Det är ungefär 150 miljoner km mellan solen och jorden. Man säger att avståndet mellan solen och jorden är 8 ljusminuter eftersom det tar 8 minuter för ljuset att ta sig hit. Precis som andra stjärnor är solen ett stort klot av brinnande gaser, främst väte och helium. I solens mitt är det 10-20 miljoner grader. Solens yta heter fotosfären och där är temperaturen 6000 grader. På solens yta syns ibland mörka fläckar. Som kallas solfläckar.
De är mörka för att temperaturen där är lägre än omgivningen. Fläckarna ser dessutom ut att röra sig i en bana runt solen. Det är ett bevis på att solen roterar.
Ovanför fotosfären finns kromosfären. Från den skjuter stora eldtungor utav gas ut. Det är protuberanser och kan bli tiotusentals mil höga. Utanför kromosfären finns koronan. Det är förtunnad gas och har en temperatur på över en miljon grader. En dag kommer solen att dö, det gör alla stjärnor.
När stjärnan håller på att dö växer den och temperaturen sjunker. Stjärnan blir röd av den låga temperaturen som är ca 6000 grader. Sedan drar den ihop sig och blir alldeles vit. Det på grund av den höga temperatur den då har, temperaturen är 10 000 grader. Det är stjärnans absoluta slutskede innan den dör.
Alla planeter i vå...