"Eftersom jag är dålig på musikteori hade det varit värdelöst att hamna med massa Hayden." En fallstudie om elevers attityder till nivågruppering inom matematik och musikteori på gymnasiet.

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Nivågruppering är en företeelse också i den svenska gymnasieskolan. Två ämnen som berörs av detta är matematik och musikteori på musikgymnasiet. Vi upplever en skillnad med avseende på ämne i lärarnas attityd till detta, en skillnad som också verkar finnas i samhällsdebatten; det anses mer kontroversiellt att gruppera elever efter deras färdigheter i teoretiska ämnen än estetiska. Vår uppfattning är också att man sällan tar hänsyn till elevers åsikter i frågan, en uppfattning som förstärks av att det inte finns några studier om gymnasieelevers attityder till nivågruppering. Vi har med denna uppsats velat undersöka huruvida dessa skillnader i attityder påverkar hur vanligt förekommande nivågruppering är inom matematik respektive musikteori. Ett annat syfte har varit att utforska gymnasieelevers syn på denna undervisningsform. Studien är gjord i två delar, en kartläggning om hur utbredd nivågruppering är i Göteborgsregionen och en enkätundersökning av 11 elever som omfattas av nivågruppering. Enkäten har analyserats som en fallstudie med hjälp av kluster- och faktoranalys. Vi har märkt en skillnad mellan matematik- och musiklärares inställning till, och utbredning av nivågruppering. 7 av 0 skolor tillämpar nivågruppering inom matematik, medan 6 av 7 musikgymnasier gör det. Musiklärare finner det i allmänhet helt okontroversiellt att dela in elever efter förmåga, medan matematiklärare är mer reserverade och har större medvetenhet om nivågrupperingars problematik. Vi kan inte utläsa någon skillnad mellan musik- och matematikelever attityder, däremot finns en skillnad mellan elevers studiesituation med avseende på deras arbetsinsats. De ambitiösa eleverna som jobbar på lektionerna upplever mindre stress och större ko...