Konflikthantering

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning
Jag har några funderingar som jag vill belysa i den här uppsatsen och jag har försökt hitta bra svar. Jag vill skriva om just det här ämnet beroende på egna erfarenheter av konflikter i både arbetssituationer och inom familjen. Det är min önskan att vilja utveckla mig mer i när det gäller konflikthantering. För att så småningom även kunna utveckla olika lösningar på hur konflikthantering hanteras på ett yrkesmässigt sätt. Det är alltid lättare att tala om för andra hur de ska lösa sina problem än lösa dem själv!


Avgränsningar
Det finns många olika metoder och förslag till hur man ska lösa konflikter. Jag har valt att titta på hur konflikter kan uppstå och hur man kan lösa dem. Det finns många olika konflikter som jag inte kommer att ta med och de är inre, val-, sociala och samhällskonflikter. För att komma fram till några konkreta slutsatser måste en begränsning göras.

Frågeställningarna
Det är även intressant att se hur olika människor väljer att lösa problemen som uppstår i samband av en konflikt och de frågor jag vill ha svar på är:

¨ Vad är en konflikt?

¨ Hur kan en konflikt uppstå?

¨ Hur hanterar olika ledar/föräldraroller konflikter?

¨ Ett lösningsförslag på konflikthantering



Vad är en konflikt?
Ordet konflikt betyder enligt Bonniers Lexikon 2000 stöta ihop, strid, tvist, motsättning och det kommer av det latinska ordet confligere. Av den förklaringen kan ordet tolkas som något negativt tycker jag.

Det är ofta man inte tycker helt lika som andra, men bara för att du inte gör det behöver det inte leda till en konflikt. Det finns en meningsskiljaktighet, den gör att man kan komma fram till många olika svar. Den andres funderingar kanske inte var helt fel eller att den andres argument till och med var bättre än mina egna. Vid ett meningsutbyte lär man sig att lyssna och få motargument och det gör att du kan komma vidare och förhoppningsvis lära dig något nytt.
Det är den stora skillnaden mellan en diskussion och konflikt.

I en konflikt är det oftast ett låst läge och en uppgörelse måste göras för att komma vidare. Men innan det har uppnåtts har det utvecklats ett känslomässigt egoistiskt tänkande. Det gör att man oftast väljer sina konflikter, man tar inte strid så fort någons åsikter inte överensstämmer med ens egna.
Fast ibland tar känslorna överhanden och det logiska tänkandet förpassas någon annanstans. Då brukar det inte bli några konkreta lösningar utan oftast går den som skriker högst segrande ur den kampen, om man nu kan utses till segrare i en sådan konflikt?
Vidare är det svårt att lösa en konflikt för att man ser på ett problem på så många olika sätt.

Alla har sin egen sanning och när den egna sanningen inte överensstämmer med andras sanningar uppstår det en konflikt. Hur man sedan väljer att bemöta konfrontationen påverkar om det ska leda till ett meningsutbyte eller till en upptrappad konflikt.

För att nämna ett exempel.
Sara tycker inte att Anna gör sina arbetsuppgifter på rätt sätt. Hon tycker Anna smiter undan och för att få Anna att förstå att hon inte är nöjd med hennes insats som kollega väljer Sara tala om det på ett rakt sätt.

- Jag tycker inte att du tar ditt ansvar här utan du smiter ifrån hela tiden!

Annas reaktion på Saras påstående blir chockartat för hon har minsann alltid gjort sitt bästa! Hon börjar rabbla upp allt hon gör utöver sina ordinarie arbetsuppgifter.

Här skulle de ha kunnat stannat upp och fört en diskussion om hur de upplever de vanliga arbetsuppgifterna och hur de ska utföras på ett konstruktivt sätt.
Istället tar nu känslorna överhanden och det uppstår ett sandlådekrig(kastar du sand på mig ska du minsann få det tillbaka) och konflikten är skapad.


I boken Psykologi för gymnasieskolan finns det med flera olika sorters konflikter och några hade jag tänkt skriva om.
En mycket vanlig konflikt är rollkonflikten. Den uppstår exempelvis vid olika förväntningar av rollen som man tagit sig som förälder och arbetsledare. Är man osäker i sin roll och försöker vara alla tillags skapar man mycket spänningar och det kan även leda till en upptrappad konflikt. För att få en bild av en rollkonflikt kan jag nämna ett exempel.

Olle har gjort ett jättebra jobb som kommunikatör på ett callcenter, så bra att hans chef vill göra honom till gruppchef över den grupp han jobbade i förut. Olle har svårt att veta hur han ska göra eftersom det är svårt att bli chef över tidigare arbetskamrater, men han blir otroligt smickrad av förtroendet och nappar på erbjudandet. Nu hör det till saken att det är ett vikariat Olle har blivit erbjuden och när det är slut kommer han att gå tillbaka till sin ordinarie tjänst. Det här gör att Olle har svårt att säga till sina före detta arbetskamrater när de inte sköter sig. Vid vikariatets slut kommer Olle att återgå sin roll som kommunikatör och för att inte stöta sig med någon måste Olle gå balansgång på ett mycket smal lina och en rollkonflikt är på gång.

Sedan kan det vara en konflikt mellan min egen uppfattning och andras förväntningar på mig och även där leder det till osäkerhet och ökade spänningar.

För att förstå det påståendet tar jag upp även här ett exempel.

Erika har börjat läsa på KOMVUX, hon har kommit fram till att om hon nu ska kunna förändra sin arbetssituation måste hon studera vidare i ett par år. Hon har alltid haft höga krav på sig själv och det gör att hon ibland hamnat i tuffa situationer. Hon har alltid klarat sig ur de om än lite tilltufsad. Nu när hon ska börja läsa, har hon lovat sig själv att inte ställa för höga krav på sig själv för att orka med. Problemet är att hon är en rätt färgstark person som både hörs och syns. Hon håller inte inne med sina egna tankar och funderingar, det gör att både eleverna hon läser tillsammans med och lärarna i de olika ämnena har lagt märke till henne. De förväntar sig genomtänkta svar av henne när diskussioner kommer upp under lektionerna. Det här gör att hon känner en stor press från omgivningen och hon har svårt att tackla den, för hon upplever att deras förväntningar överstiger hennes förmåga.


Olika ledar/föräldraroller
I boken belyses även tre olika sorters ledare och hur de hanterar sitt ledarskap. Även i min roll som förälder ses jag som en ledare som ska lotsa mina barn att nå dit de vill. Genom att titta på hur olika ledare är, kan man lätt se hur de kommer att göra för att lösa en konflikt. Ingen av de nedanstående ledarna löser situationen på samma sätt.


Den auktoritära ledaren ger raka order och pekar med hela handen. Hon tar även det fulla ansvaret för allt som händer och hon släpper inte ifrån sig något. Skulle inte gruppen göra det hon tänkt sig blir det någon sorts straffutdelning och om alla gör som hon säger belönas det. Det här gör att gruppmedlemmarna inte kan ta egna beslut utan alltid måste ha sin ledare på plats. Här uppstår det sällan konflikter om inte det finns någon i gruppen som är lika stark som ledaren och vågar utmana denne efter att ha tröttnat på toppstyrning.

Den demokratiske ledaren diskuterar med hela gruppen för att få flera synpunkter invägda innan besluten tas. Hon fördelar ansvaret och på så sätt får hon deltagarna att växa. Fel accepteras men det är viktigt att ta reda på vad som gick fel för att det ska kunna undvikas i fortsättningen. Den här gruppen kan vara självgående om ledaren tillfälligt är frånvarande. Här kan det ofta uppstå meningsskiljaktigheter och även ibland konflikter, men de löses ofta på ett rättvist sätt för att en sådan ledare kan se problemet rationellt och väga saker och ting för och emot.

Låt-gå ledaren. Den ledaren tar sig inte an gruppen, utan gruppen får svar på frågor bara om frågorna ställs. Inga motkrav finns och det gör att gruppen inte har något mål att jobba emot. Det utdelas varken ris eller ros och det gör att ingen vet om den gjort rätt eller fel och motivationen sjunker tills den helt försvinner i gruppen.
Här är det en guldgruva för en konflikthanterare. Det är öppet för att missförstånd ska uppstå och genom att den här ledaren aldrig klargör något fullt ut, blir det lätt för de andra att göra sina egna tolkningar vilket gör att missförstånd lätt uppstår.


Hur löser de olika ledarna sina konflikter?
Vem kommer att lösa det på bästa sättet och hur kommer de att gå tillväga?
En konflikt som ofta uppstår i alla situationer dels i hemmet, på jobbet, och i skolan är att det alltid finns någon som aldrig kommer i tid.
Jag vill här visa hur de olika ledarrollerna väljer att lösa en sådan situation.


Auktoritära ledaren. Väljer att peka med hela handen och utdelar straff som känns. Lyssnar inte på några ursäkter utan kan få den som kom försent att känna sig rätt förödmjukad och tillintetgjord som även var syftet.


Demokratiske ledaren. Väljer att lösa problemet genom att fråga varför det har hänt och på vilket sätt den försenade ska göra för att undvika att det händer igen. För även om den demokratiske ledaren har förståelse att sådant kan hända accepteras det inte så att det kan fortgå.


Låt-gå ledaren. Om den ens märker att det hänt så kommer oftast en lam kommentar, att så ska man inte göra, men lägger ingen större vikt i de orden. Det gör att den som inte kom i tid, kommer med stor sannolik göra det igen och igen.




Den som löser problemet på bäst sätt är troligtvis den demokratiske ledaren för hon kommer att kunna diskutera konflikten med gruppmedlemmarna. De har en vana att diskutera och lyssna på varandra. De andra kommer däremot att antingen förtränga problemet tills det blir för stort som låt-gå ledaren kommer att göra och i sin tur får ta hjälp utifrån. Eller som den auktoritära ledaren som kommer att tala om vad som är rätt och fel och lösa det för stunden, men konflikten kommer att blomma upp igen.


Rollkonflikter inom familjen
Vi hanterar olika problem på olika sätt och i följande exempel har jag valt att utgå från en familj. Mamman i familjen har två egna tonårsbarn och en bonusdotter i det nya förhållandet.
Hon intar olika roller i konfliktsituationen beroende på vem det gäller i familjen. Detta är något hon arbetar på att förändra.


Pia som mamman heter, tar ofta rollen som den demokratiske ledaren när det gäller hennes egna barn. Med detta menas att hon tar tag i problemen direkt när de dyker upp. Hon kan även vara den auktoritära ledaren, men det beror på vilket problem som uppstått. När det gäller hennes bonusdotter använder hon gärna " låt gå stilen". Detta föranleder att det uppstår problem, då hon vill bemöta ungdomarna på samma sätt och inte särskilja dem.

Ur Pias perspektiv vet hon om problemet, men upplever att det är svårt att göra något åt det. Hon anser hon har uppfostrat sina barn på ett bra sätt. Pia har i sin enfald inte vågat hantera liknade situationer med bonusdottern som hon gör med sina egna barn. De närmar sig mer och mer en konflikt varje gång bonusdottern kommer och bor hos dem. Istället för att ta en diskussion med henne direkt om de små problem som uppstått så har Pia valt att istället lägga dem på hög.
Detta berg kommer att rasa den dagen det blir ett stenkorn för mycket.

Varför ska sådana här saker gå så långt? Även om man har en lösning på problemet är det ändå inte lika lätt att göra något åt det, varför är det så?

Enligt min åsikt, är lösningen på detta problem att ha en diskussion om regler och normer som ska gälla i den nya familjen. Samtliga i familjen deltar i diskussionen och samsas om en lösning.


Hur en konflikt uppstår
Hur författarna Pia Bylund och Kåre Kristiansen ser på hur en konflikt uppkommer skriver de om i boken Samspel och den nämner de en kedjereaktion som de kallar för upptrappningskedja.

Kommunikation


Oförenliga verklighetsbilder


Ambivalens, otrygghet, hot


Psykologiskt försvar


Öppen konflikt


I olika steg trappas det upp tills det slutligen är en öppen konflikt. De nämner mer ingående det de anser vara viktigt att belysa i olika steg så som:

Första steget i en konflikt som i upptrappningskedjan ovan kallas för kommunikation, startas så gott som alltid med oklara signaler och missförstånd, och att de inblandade upptäcker att de har oförenliga verklighetsuppfattningar. Det kan leda till att istället för att säga vad man tycker väljer man att vika sig för att inte göra den andre ledsen eller som i boken "väcka den björn som sover". Här kan man välja att istället bli överanpassad och det menas att man blir extra tjänstevillig mot varandra för att undvika en ordväxling.

Nu kommer ordet konflikt med i sammanhanget som gärna undveks i de tidigare faserna. Hot och otrygghet är även med i sammanhanget och personerna börjar ofta tala illa om varandra och konflikten märks i omgivningen och blir ofta samtalsämnet för dagen. Nu är stegringen uppe i problemfasen, måttet är rågat, konflikten är nu ett faktum och här leder det ofta till inte helt genomtänkta handlingar så som öppen aggressivitet. Man går in i psykologiskt försvar och "metaforen surdeg för denna fas är välfunnen, då den illustrerar både dess starka självjäsningsförmåga och hur svårt det är att avbryta" Det träffar så direkt för om konflikten läggs i malpåse och inte blir löst blommar den upp direkt när samtalet leder in på det konflikten gällde igen.

Nu när en öppen konflikt är ett faktum kostar det både blod, svett och tårar och om inte annat otroligt mycket av vår kraft och energi. För att lösa den på ett bra och snabbt sätt kan man hantera den med olika metoder och en av metoderna som belyses i boken är effektiv konflikthantering .

Konflikthantering
Genom att belysa hur konflikter kan uppstå går vi nu över till att titta hur man kan lösa dem.
Det finns många sätt att lösa konflikter och jag har valt att titta på den här lösningen.

Första steget är att identifiera problemet och att man tar reda på varför det uppstått. Det kan tyckas att det inte är speciellt viktigt, men det är angeläget att komma fram till en formulering som alla är överens om och på denna kan man sedan jobba vidare.

Nästa steg är att upprätta ett avtal som här i boken nämns som ett samarbetsavtal och i det avtalet ska det ingå...