Ett flertal undersökningar i Skolverkets regi har de senaste åren visat på en negativ utveckling avseende elevers kunskaper och inställning till matematik – ett ämne som allt oftare upplevs som svårt, tråkigt och verklighetsfrämmande. Jag har i denna utredning undersökt ett möjligt tillvägagångssätt för hur man som matematiklärare kan bryta denna utveckling, nämligen tillämpning av ämnesintegrering mellan matematikämnet och gymnasieprogrammens karaktärsämnen – ämnen som eleverna ofta hyser ett större intresse för och mer konkret upplever ett mål och syfte med. Mitt syfte har varit att utreda vad en sådan ämnesintegrering innebär, om det kan vara en gynnsam undervisningsmetod som inspirerar eleverna och ökar deras motivation och intresse för matematik samt hur man praktiskt kan realisera ämnesintegreringen.För att besvara mina frågor har efterforskningar i befintlig litteratur och övriga pedagogiska publikationer i frågan kompletterats med enkätundersökningar och/eller intervjuer med såväl matematik- och karaktärsämneslärare som elever. Utöver det har ämnes- och kursbeskrivningar samt kurslitteratur/-material i matematik och olika karaktärsämnen granskats i syfte att hitta relevanta anknytningspunkter.Undersökningen visar att innebörden av en ämnesintegrerad undervisning varierar kraftigt hos olika lärare då genomförandet och möjligheterna till integrering är beroende av en mängd yttre faktorer som alla har stor påverkan på hur den slutliga ämnesintegrerade undervisningen kan förverkligas. Vidare kan en ämnesintegrerad undervisning innebära pedagogiska fördelar, men ofta också vara en mycket tids- och arbetskrävande undervisningsmetod. Ett bra samarbete lärare emellan underlättar planering och genomförande av en sådan undervisning, men det är även fullt möjligt att som matematiklärare realisera en ämnesintegrerad matema...
