SAMMANFATTNING
Examensarbetet skildrar hur barn och ungdomar påverkas av den fysiska miljön på
skolgårdar samt hur miljön påverkar pedagogik och sociala mönster.
Undersökningens främsta syfte är att åskådliggöra vilka utvecklingsriktningar
som är aktuella då det gäller förbättringar av skolgårdsmiljöer. Eftersom
skolgårdens fysiska utformning även påverkar den sociala miljön, undersöks den
fysiska miljöns sammansättning i relation till pedagogiska och sociala behov.
Barn och ungdomar vistas på skolgården flera timmar varje dag i många år,
därför är det väsentligt att den utemiljö de har att tillgå ger stimulans och
rekreation.
Dagens debatter handlar till stor del om behovet av att vistas i naturen för
att få helhet i undervisningen, träna motorik och kondition, tydliggöra samband
samt lära eleverna lyssna till sin intuition. Sådana diskussioner har förts
tidigare i historien, men aldrig med sådan uppslutning som nu på 2000-talet.
Till skillnad från tidigare debatter verkar det som att berörda parter nu har
en gemensam vision om hur de vill att barnen och skolan ska formas. Skolor i
små tätorter har ofta större tillgång till naturområden i anslutning till
skolan och därmed stora utvecklingsmöjligheter. En resurs som man bör ta vara
på. Det har tydligt framgått att t.o.m. små skolgårdsförändringar kan göra
stora skillnader i den sociala miljön, och att det även lönar sig ekonomiskt på
sikt.
I arbetets första del beskrivs olika forskningsresultat och organisationer som
haft inverkan på debatter och politiska beslut, samt andra faktorer som
bidragit till att skolgårdar ser ut som de gör idag. Där förklaras varför vissa
behov måste tillgodoses, samtidigt fungerar materialet som modell för
sammanställning av en checklista över viktiga behov på skolgårdar. Del två
exemplifierar olika skolgårdsprojekt som är representativa för skoldebattens
principer, samt visar hur fyra ordinära skolor i Ronneby kommun tillgodoser
elevernas behov med utgångspunkt från en checklista. I samband med det
kompletteras checklistan med synpunkter från intervjuer av elever på de
aktuella skolorna. I den tredje delen ges slutligen ett utformningsförslag för
Hobyskolan, i Bräkne-Hoby, för att illustrera hur en skolgård i en liten tätort
kan utformas för att tillgodose barn och ungdomars behov.
Viktiga utformningsprinciper för att tillgodose barn och ungdomars behov på
skolgårdar är som följer: Skolan behöver en tydlig identitet som ger eleverna
struktur och något att vara stolta över. Möjlighet till att genomföra
undervisning utomhus, gärna genom någon form av skolträdgård, och/eller
experimenterande verksamhet. Eleverna behöver få medverka i skolgårdsprojekt
och vara med och bestämma över vad de ska sköta och ansvara för. Få tillgång
till platser för kontemplation och avskildhet, möjlighet till att stressa ned
och vila huvudet. Gröna stråk i förb...
