Tryckkonstens påverkan på vetenskaoen

14420 visningar
uppladdat: 2005-02-10
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning

I alla skolböcker står Johann Gutenberg som tryckkonstens fader, men den uppfinningen medförde en hel del som vi inte tänker på i första hand; hur det har påverkat spridningen av åsikter och upptäcker och hur det i sin tur påverkat oss? Har framsteg inom andra vetenskaper behövts för att utveckla tryckkonsten? Vad/vem har styrt över informationens spridning i samhället? Det är detta som jag har för avsikt att kort behandla. Tryckkonsten och principerna bakom dem känner jag till, men hur det hjälpt forskningen är ett relativt nytt område för mig.

Metod och material

Det var betydligt lättare för mig att finna beskrivningar av själva tryckningstekniken, eller hur den har påverkat tider och gruppers spridning av nya åsikter än naturvetenskapen. I idéhistoria verkar det finnas mer granskande av idéers spridning publicerade. Jag valde först ut lämpliga böcker om tryckkonst på det närmaste biblioteket till faktabakgrunden. Om kända företeelser om omnämndes kort eller som jag fick funderingar till när jag läste fakta, sökte jag efter på nätet. Där försökte jag välja större sidor som var specialiserade.

Bakgrund till tryckkonsten
En sida ur Gutenbergs bibel
Johann Gutenberg har prisats som tryckkonstens uppfinnare. Han var egentligen en guldsmed i Mainz. Han föddes antagligen någon gång under 1390-talet.
Jag tycker att man egentligen inte kan säga så mycket om honom helt säkert. Den enda källa som berättar om hans öde är ett rättegångsprotokoll. De allra tidigaste försöken att trycka böcker i Europa gick i princip ut på att spegelvänt flytta över kalligrafins bokstäver med stämplar av trä. Det blev ett problem när varje hel sida skulle skäras ut separat som träsnitt. Det skulle också vara ett enormt arbete att skära ut alla typer till en enda text. Som metallsmed insåg Johann Gutenberg att man kunde gjuta typer istället för att tälja ut dem. I smyg experimenterade han med lösningar för att kunna tillverka dekorerade handskrivna manuskript enklare. Han göt typer genom att hälla den smälta metallen i formar där bokstaven graverats före. Metallen var en legering med tenn, antimon och bly. För att utveckla typerna och finna den bästa tryckfärgen o.s.v. behövde Gutenberg kapital. Han var bekant med en Johannes Fust, och lånade pengar från honom. En sådan uppfinning väckte naturligtvis nyfikenheten. Johann Gutenbergs perfektionism ledde till att det drog ut på tiden. Han höll just på att trycka bibeln då Fust drog igång rättsprocesser mot honom. På grund av alla förseningar med pengar och fler förskott kunde Gutenberg avkrävas all sin utrustning. Efter det dröjde det inte länge förrän Fust började använda den. Johann Gutenbergs assistent och medhjälpare, tillika Fusts måg, Peter Schöffer, hade vittnat mot Gutenberg. Han hjälpte sedan Fust med tryckningen.
Bibeln kom ut 1457. Denna första tryckta boken bar Fust och Schöffers namn, inte Gutenbergs. Gutenberg såg hur de gjorde en förmögenhet på uppfinningen, men dog själv utblottad tio år senare. Insatsen som avgjorde att han räknas som uppfinnaren är att just konstruktionen för matrisgjutning av typerna, och utvecklingen av dåtidens skrivpressar till sin handpress. Han framställde dessutom en förbättrad tryckfärg.

Resultat och reflektioner över tryckkonstens påverkan

Eftersom det var Gutenbergs verk som gjorde den första tryckta bibeln möjlig är han den att tillskriva ära för den. Min åsikt är samtidigt att idén inte bara hans egen snilleblixt. Han byggde vidare på andra tekniker. Utan papper, vars ursprung kom från 100-talets Kina eller tryckfärgen som utvecklats genom den flamländska oljemålningen hade det aldrig blivit någon bok. Bakom sig hade han hela skrivkonstens och metallsmidets utveckling. Den först nämnda gjorde också att det fanns en möjlighet att trycka lyxutgåvor av böcker. Av det jag läst drar jag slutsatsen att de första böckerna inte var tänkta som ett medel att snabbare sprida texter. Gutenbergs tryckpress gjorde bara den svarta bastexten. Visserligen avsåg Gutenberg att hans tryckpress skulle konkurrera med konstskrivarna och alla handskrivna verk, men alla utsmyckningar lämnades ännu till en skrivare. Precis som Gutenbergs verk var en utveckling på tidigare, så utvecklades också tryckpressen, tryckbokstäverna m.m. Jag anser att vi delvis har industrialiseringen att tacka för det senare seklets utveckling på den här fronten. Den vetenskapliga utvecklingen är beroende av utveckling på flera plan. En uppfinning kommer sällan ensam. Enligt mig kan man både säga att läskunnigheten spred tryckkonsten och att tryckkonsten spred läskunnigheten. Hade inte läskunnigheten ökat hade det inte funnits någon
Se Skrivkonstens historia av Donald Jackson kapitel 7
Se Berömda boktryckare av Nils Nordqvist sidan 15
kommentar: skulle kallas industrispionage idag
se Skrivkonstens historia av Donald jackson kapitel 7
se www.ne.se sökord Johann Gutenberg
Skrivkonstens historia sidan 104.

marknad för tryckta böcker. Efter bibeln var böcker för att lära ut skönskrift och lite senare läseböckerna, bra inkomstkällor för boktryckarna. Böcker där man fyllde i text, mycket lika dagens grundskolas finskrivningsböcker kom i början av 1500-talet. Inom ca 50 år kom många arbeten av liknande slag som den första skrivbok, som gavs ut av Arrighis. Efter en tid kom en uppsjö av olika skrivstilar också. Jag gissar att dessa böcker i första hand hamnade hos barnen i patricier och adelsfamiljer i södra Europa. Det var just i södra Europa, Italien, Tyskland var de första länderna som tog till sig tryckkonsten. Jag tror själv att det berodde på att i detta område, främst i Italien fanns utbildningen och forskningen. Galileo, Bruno och Copernicus hade alla någon koppling dit. Det dröjde innan dessa nyheter nådde till Norden. Tänk bara på att böckerna som först kom till Sverige var skrivna på andra språk, och hur många behärskade dem förutom de som hade råd till långa studier?

Under ett århundrade spriddes Gutenbergs tryckpressar och trycksakerna fick allt det som kännetecknar en modern trycksak. I samma takt som resten av den vetenskapliga utvecklingen gick tryckkonsten framåt. Tryckkonsten slutade vara ett hantverk, i och med grafikens intåg, vilka övertog grafikerna tryckkonstens konstnärliga del. 1796 demonstrerade Alios Senefenelder den första litografiska tryckmetoden. Att en ny typ av sättmaskin och flexografin gjorde sitt insteg i tryckerivärlden i slutet av 1800-talet blev en grund för att Rubel 1904 kom med offsettekniken, vilket innebar att man 26 år senare kunde göra 4-färgs offset tryck.

Naturvetenskapligt synsätt som ändrade vår världsbild

Vetenskapliga, religiösa och filosofiska texter har spritts med hjälp av tryckerier, på gott och ont. Tryckerierna tryckte ofta det som sålde, och det finns ju inget som säger att det som säljer är sanningen eller ens en utveckling och kvalité. Ett av de mest kända exemplen på boktryckare som utgivit sin tids viktigaste vetenskapliga arbeten är Christhope Plantin (född 1514). Han sade att hans kall var att ”med pressars hjälp förutan penna få skriva andras lärda verk”. Han utgav Officina plantiniana, ett mästerverk bland biblar, vilken han är känd för. Jag vet inte hur många vetenskapliga texter han tryckte, men det lär vara några eftersom han ägde 6 pressar. Ända fram till början av nittonhundratalet var bibeln och psalmboken de enda böcker vanligt folk ägde. Jag kan tänka mig att detta påverkade världsbilden mycket mer än jag kan föreställa mig. Oundvikligt var den föreställning som tryckkonsten spred allra mest var kristendomens. 1486 utgavs Malleus maleficarum, häxhammaren, den nådde nästan samma popularitet som Bibeln men dess spriding spred en förfärlig vansinnesjakt. Den kvinnosyn som boken innehöll kom antagligen att påverka mycket mer än häxjakten. Jag tycker att det är märkligt att det mottogs så lätt när den uppenbart är så färgad av en världs - och kvinnofrånvänd munk.

”Efter hand som Copernicus, Tycho Brahe och Kepler kunde visa att Aristoteles och Ptolemaios teorier om universum var felaktiga, började folk inse att jorden inte var universums medelpunkt utan att den rör sig i en bana kring solen. Men förnuftets krafter

Se skrivkonstens historia
se Upptäckterna som förändrade världen av David eliot Brody och Arnold R. brody.
Se www.gt.kth.se/uttryck/95/Gutenberg_IT.html artikeln heter ”från Gutenberg till e-mail”

Se Berömda boktryckare av nils Nordqvist sidan 148 till 165
se www.paranormal.se och www.malleusmaleficarum.org
se www.malleusmaleficarum.org eller www.hgo.se/renaissancestudies för att läsa utdrag eller fördjupning

ställdes mot politikens och maktens –att utmana den katolska kyrkans strikta världsbild, som grundade sig på vad Aristoteles lärt ut, kostade Giordano Bruno livet och Galilei friheten.”
På samma sätt som tryckpressen först mottogs och sedan förbättrades i Italien verkar det som vetenskapen gjorde detsamma. Att tryckkonsten etablerades så tidigt där kan också ha berott på att produktionen av papper kom dit tidigt och fick fäste där . Jag tror att mycket nytt kom för att Italien blev en knutpunkt för nya idéer. Det var därifrån renässansen spred sig, och innan var det som tidigare nämnt studieorter för många betydande vetenskapsmän. Jag anser att man kan anta att den tryckta texten manifesterar makten. När kyrkan hade makten var det bäst att hålla sig väl med dem, annars kunde Vatikanen bannlysa boken. Jag drar slutsatsen att kyrkan såg böcker och deras upphovsmän som hot. Jag tror att tryckare så väl då som nu i första hand ser till de kommersiella intressena och en bok som man kan bli fördömd för gagnade dem inte. Kyrkan däremot måste upprätthålla sin enväldiga makt och allvetande. Innan tryckpressen utvecklades hade kyrkan kontroll över spridningen av alla texter, eftersom nästan varenda bok skrevs eller kopierades av skrivarmunkar i klostren . Det var också klosterskolorna som stod för att lära ut skriv- och läskonsten. Den kunde inte ändra vad den tidigare påstått var sanningen. Därför är det lite paradoxalt att både den rigida kyrkan och de radikala strömningarna kom från samma trakt. Förutom astronomin så gjordes andra revolutionära upptäckter. Fram tills 1661 då Boyle ansåg att jord, luft, vatten och eld är elementära ämnen och skrev det i The Skeptial Chymist, var alkemi en vetenskap. Det ledde visserligen först till att sanningen om flogiston (enligt den tiden fanns flogiston; ett förbrännbart ämne som upphörde existera när något brändes upp) lanserandes i början av 1700-talet men ett århundrade senare hade det lett fram till Dalton, och teorier mer lika dagens. Som ett tänke- experiment kan man fundera på om världen sätt annorlunda ut utan vissa texter. Vad hade hänt om häxhammaren inte tryckts och spridningen ökat? Om Robert Boyle aldrig publicerade the skeptial chymist, om Newton aldrig kunnat sprida sina upptäckter? Om upplysningsfilosoferna inte nådde utanför sina länder och sin tid om deras texter inte tryckts? Revolutionsfilosoferna hade t.o.m. egna förlag eller goda kontakter i förlagsbranschen. Det kunde vara det enda sättet att nå ut.

Runt 1750 började ännu en förändring. Efter Isaac Newton reviderades hela världen ännu en gång tack vare många vetenskapsmän. Fram till 1914 gjordes så många upptäckter att världen inte blev sig lik. Eller? Världen förändrades naturligtvis inte, men i våra ögon gjorde den det, och tack vare naturvetenskapen förklarades nya saker och samband, tack vare läskunnigheten nådde det ut till allmänheten. Vi har Herschel och Adams och Leverrier som förändrade vår bild av vårt eget solsystem. Genom forskning om ljuset fanns det möjlighet att använda de nya kunskaperna till att undersöka fixstjärnor, universums storlek m.m. Nu bekräftades Brunos teori om oändlighet. Inte långt efter ledde forskning fram till elektriciteten, och genom elektromagnetismen fanns principen för elmotorn och elgeneratorn. När Siemens 1860 gjorde generatorn så kraftfull att den kunde användas till att elen började brukas i samhället kan vi se ett nytt skede i historian. Man började mäta och jämföra olika sorters energi i början av 1800-talet. Ett århundrade senare kom Einsteins revolutionerande teorier. Kemiforskningen under 1700talet och framåt ledde till en annan syn på om ämnen kunde förstöras. Tidigare trodde man att allt som kunde brinna innehöll flogiston, och förbränning innebar att det brann upp. Punkt Slut. I början av 1800-talet kom Daltons, följd av Berzelius och lite senare Bohr som alla tog varsitt steg mot att förstå atomers uppbyggnad, men inget säger att allt är undersökt och upptäckt ännu.

se Upptäckterna som förändrade världen av David Eliot Brody och Arnold R. Brody
se Skrivkonstens historia
se för fördjupning

Fick de inte ändra vedertagna sanningar precis som så många innan? Varför skulle inte vi göra det om och om igen i framtiden?

Upptäckter inom biologin hade fantasiska resultat för hälso- och sjukvården. Pasteur (1822-1895) gjorde medicin till vetenskap. Först då började man förstå sig på hur smittsamma sjukdomar spreds, jäsning berodde på mikroorganismers arbete; bakterier orsakade sjukdomar. Tidigare visste man att sjukdomar berodde på sådant som ogynnsamt kemiskt klimat i luften. Jag tror att utan elektriciteten hade industrialiseringen aldrig blivit så skoningslöst effektiv, och vi hade inte fått så effektiva tryckpressar, och därmed inte heller det enorma informationsflöde som har bidragit till dagens samhälle.

Världsbilden som förändras

Jag anser att det för vetenskapens del inte spelar någon roll med hjälp av vilket media nya upptäckter publiceras. Däremot tror jag att det är viktigt att media har så stor räckvidd som möjligt. Böcker hade den största räckvidden innan elektriciteten. Idag är jag tveksam på om de fortfarande har det. Kanske står vi i en övergångsperiod. Jag tror också att våra nya media, Internet, leder fram till ett ökat ifrågasättande. Genom att alla kan publicera allt de vill så blir vi tvungna att inte ta allt som är skrivet som sanningar. Redan nu finns hela böcker tillgängliga på Internet. Till exempel gör Gutenbergs bibel och Häxhammaren det. När tryckkonsten kom upphördes kyrka Vad kommer härnäst? Kan böcker bli utkonkurrerade av Internet? Kan tillgången till det skrivna ordet bli gratis i den virituella världen? Kommer tryckkonsten kanske återgå till lyxobjekt för samlare?
Det är upp till oss idag att styra och utveckla och ingen historiebok kan förutspå framtiden för detta som styrt vårt bokliga lärande i århundraden. Idag har kunskapen och teknologin utvecklats; vi har Internet för att sprida smala frågor och filosofier, och därmed kan alla sprida sin åsikt. Svedjedal uttryckte det såhär: ”Att publicera sig på Internet motsvarar en publicering på eget förlag. Nätet är en högteknologisk version av en gammal författarstrategi –på bokmarknaden utges uppskattningsvis minst en tiondel av svenska författares romaner och dikter på eget förlag. Av tradition är självpublicering ett sätt att undslippa de litteraturens ”mellanhänder” som har uppträtt under de senaste seklerna: förläggare, förlagsredaktörer och litterära agenter.”

Att läsa hela böcker på nätet har ännu inte slagit igenom, men artiklar och uppsatser är mycket mer tillgängliga än om privatpersoner skulle börja leta i olika arkiv.” journalistik publicerad på nätet är idag en självklarhet. Att komplettera sitt pappersläsande av allehanda tidningar och tidskrifter med besök på webben är för många något som sker mer eller mindre dagligen”
Kanske är det ett komplement som Internet kommer vara, men hur länge?

Sammanfattning

Mina slutsatser av det här arbetet är; Tryckkonsten grundades på en rad olika tidigare framsteg, och överlevde för att den följde med och anpassade sig till nya upptäckter. Den har

se Idéhistoriens huvudlinjer av Gunnar Eriksson, Tore...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Tryckkonstens påverkan på vetenskaoen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2012-10-15

    Källorna är inte korrekta, den som är högst upp finns inte ens.

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2005-02-10]   Tryckkonstens påverkan på vetenskaoen
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3554 [2022-08-10]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×