Stress

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Detta häfte indelas i först en inledning (detta) sedan fakta och sedan slutsats.
Det kommer först att handla om vad stress är och vilka symptom den ger och sedan leda det till skillnader mellan barn och vuxen-stress.
Vad är stress

Exempel 1:

Två flickor paddlar i en kajak. De planerar att paddla från ena änden till andra inom en bukt. Utanför ligger havet. Efter ett tag är de rejält trötta, men då börjar det blåsa kraftigt och snart uppstår vitt ursinnigt skum på vågorna. Båten känns liten som en myra gentemot havet. Med detsamma försvinner all trötthet i och med rädslan. De får tillbaka krafter och börjar paddla kraftigt och till slut kommer de in mot land.

Det här var ett slags stress. När rädslan kom, kom också stressen och adrenalinet. Kroppen gjorde sig redo för ”strid” så att säga och de två vännerna fick krafter de inte visste att de hade. Detta var den positiva stress eftersom den gick över fort och de tog en vila sedan.
Exempel 2:

Lars-Olov är lärare. Han har under senaste året haft den ovanligt jobbigt. Mer undervisning än tidigare, problem med ekonomin. Dessutom en läcka i familjens hus och täcktes inte av försäkringen. Nattsömnen har blivit lidande och även lektionsplaneringen vilket har lett till att han hela tiden trott att elever anser honom som dålig lärare. Till slut segnade han ihop och fick föras till sjukhuset.

Detta var ett annat slags stress. Lars-Olov var långvarig stressad och fick till slut lida av konsekvenserna.
Trots att många tänker på stress som något negativt så är det enligt Hans Selye varken det ena eller det andra. Varken positivt eller negativt. Det är neutralt. Det som människor menar när de pratar om stress i dåliga samanhang är långvarig stress som kanske pågått i månader utan att kroppen sinnet fått någon vila. Det är detta som kallas negativ (skadlig) stress. I samband med stress anpassar kroppen sig för att kroppen skall klara av den fysiska ansträngningen. T ex kan man under en akut stressituation bli okänslig för smärta och att blodet koagulerar snabbare.
Stress kan förklaras på många olika sätt, men man kan säga att alla situationer/händelser är stress och som R. S. Lazarus är inte situationen i sig som betecknas som stress utan hur vi ser på situationen. Stressreaktionen uppkommer endast då vi bedömer att upplevelsen är en påfrestning.





Hur uppstår stress i arbetslivet? (utifrån vuxnas perspektiv)


? Att man inte har tid att utföra ett tillfredsställande arbete
? Att man får oklara arbetsuppgifter- vem tar hand om det och vem tar hand om det
? Möjligheter att klaga är dåliga- och om det kommer fram leder det ingenstans
? Om man inte får någon uppskattning för bra utfört arbete


Utifrån barns perspektiv är stress förutsättningarna likaledes som ovan. Jag kommer att ta upp detta mer utförligt mot slutet i diskutera.
I slutet av 1960-talet gjorde forskarna Homes och Rahe en undersökning som numer är välanvänt inom stressforskningen. Den gick ut på en lista som de båda gjorde upp innehållandes en samling händelser som innebar förändringar av individens situation. Sedan lät de ett antal människor bedöma hur och hur mycket händelserna i fråga hade påverkat dem. Samtidigt bör nämnas att de gjorde en uppskattning av deras allmänna hälsoläge. Här följer en något redigerad version av undersökningen (endas de 10 första och sista):

Händelse Stressvärde
Makes/makas död 100
Skilsmässa 73
Fängelsevistelse 63
Nära anhörigs död 63
Personlig skada/sjukdom 53
Giftermål 50
Uppsägning från arbetet 47
Försoning inom äktenskapet 45
Pensionering 45
Förändr av familjemedl hälsa 44
Förändr rekreationsvanor 19
Förändr av kyrkligt engagemang 19
Förändr av sociala aktiviteter 18
Inteckning/lån av mindre belopp 17
Förändr sömnvanor 16
Förändr antal familjesammank 15
Förändrade matvanor 15
Semester 13
Jultiden 12
Ett mindre lagbrott 11


Detta var endast en allmän undersökning. Det är inte alls säkert att du tycker att t ex giftermål har stressvärde 50 utan det kanske är jultiden som har det värdet.
Holmes och Rahe kom i alla fall fram till att om man kommit upp/över 150 när årets händelser är hopräknade löper 50% större risk för sjukdom. Poängsumma över 300 löper 95% risk för sjukdom.



Fysiska/psykiska reaktioner och medicinska risker

När kroppen utsätts för stress utsöndras det dels adrenalin (som det är vanligt att man hör talas om i det här samhället) och noradrenalin och det blir ett slags alarmtillstånd. Om stressen följs av en slags olust känsla blandas kortisol in. Kortisol gör att effekten av de två andra utsöndringarna förstärks. De rent biologiska förändringarna för de kortsiktiga följder är många, men en del följer nedan:



? Högre hjärtfrekvens och ökat blodtryck
? Socker- och fettreserver frigörs för att ge musklerna nödvändig energi (alla kroppsliga resurser är mobiliserade för kamp eller flykt)
? Störningar i tankeverksamhet- situationer felbedöms, man blir okoncentrerad


Oftast brukar man tala om olika faser när man beskriver hur stressreaktionen fortlöper. Det är alarmfasen- och det är då de kortsiktiga följder tas upp (ovan)- nästa är motståndsfasen och då börjar kroppen att anpassa sig vid detta tillstånd, den börjar vänja sig vid att gå på högvarv. Yrsel och huvudvärk är bland annat vanligt här. Den sista och farligaste är utmattningsfasen och här börjar det vi kallar att man är utbränd ge sig till känna, kroppen kör på de sista krafterna och sammanbrott är mycket stor. Här följer alltså de långsiktiga följderna:


? Hjärt- och kärlsjukdomar- stroke t ex
? Muskelspänningar som leder till migrän, nack- och ryggbesvär
? Problem med andningen
? Magstörningar
? Sexuella störningar- den sexuella lusten kan helt försvinna
? Hudproblem
Utbrändhet:
? Trötthet och utmattning
? Nedsatt förmåga och kompetens
? Minskad motivation och intresse
? Negativa attityder t ex cynism, pessimism


Att vara utbränd är ingen trevlig sak. Blir man det kan man kanske inte komma tillbaka till det tidigare arbetet som det hände. Man kanske behöver hjälp med allt, kan inte bära någonting och måste rehabiliteras i flera år. Har man otur blir man över huvud taget inte frisk.
Därför är det viktigt att man ser till att förhindra det på bästa sätt. Resurser är en viktig sak (hur mycket man orkar fysiskt/psykiskt), därför är ett medel mer motion. Eliminera







påfrestningar man kan påverka.
”Tankarna påverkar hur man är” sade någon en gång och det stämmer. Nytänkande och förändringar i tankeverksamheten kan göra storverk.


Avslappningsövningar

Avslappning är a och o- oavsett om man mår bra eller inte, men alldeles särskilt om man lider av för mycket stress. Många olika religioner använder avslappningsövningar/meditation t ex buddhismen. Inom indisk yoga (slags meditation) är man mycket inriktad mot andningen för att framkalla lugn i sinnet, detta kallas prayanama. Andningen används allmänt också- kanske omedvetet. Alltså att när vi har nått en för hög spänningsnivå tar vi en djup suck.
En grov förklaring för en ”vanlig” avslappningsövning är att man djupandas och sedan spänner och slappnar av enskilda delar av kroppen. Detta bör leda till att kroppen blir tung och varm. Självklart är det här inte något som man når upp till på en gång utan man får helt enkelt träna, och ha tålamod.
Ofta är det bra att använda en såkallad ”trigger”. Det betyder att man ger kroppen en signal på att man är påväg att göra en övning. (denna övning kommer jag att använda mig av i min redovisning, med en egen tillverkad vägledning till avslappning baserat på musiken jag tänker spela)
En helt lyckad avslappning leder till att man känner sig både tung och lätt i kroppen och knappt känner kroppen alls, men detta är inget att vara orolig för därför att känslan man får är helt underbar.
En meditation är nästan likadant, men är mer inriktad på t ex följande: att sitta i ett dunkelt rum och vara koncentrerad på ett stearinljus.



Slutsatser

Finns det skillnader mellan barn och vuxen stress? Nej, inte på själva stressen. Det är också tveksamt om det är skillnad på kvantiteten av stress. I och för sig är det enligt skolverkets pressmeddelande (webb...